Fysisk aktivitet har positiv effekt på den självskattade hälsan, där motivationsgraden har stor betydelse till att utöva fysisk aktivitet. Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur fysiskt aktiva personer skattar sin hälsa. Vidare undersöks sambandet mellan skattad hälsa och motivation samt skattad hälsa och antalet träningstillfällen. Dessutom undersöks sambandet mellan skattad hälsa och hinder till träning samt känsla inför, under och efter träningspass. En enkätundersökning genomfördes på ett gym i västra Sverige och totalt besvarade 244 fysisk aktiva individer enkäten.

I Sverige finns uppskattningsvis mellan 4000 och 8000 stycken deponier. De flesta av deponierna är nedlagda och år 2001 fanns det 142 stycken aktiva deponier för hushållsavfall. År 2010 hade antalet minskat till 76 stycken.  Vid nedbrytning av organiskt material i deponier bildas metanhaltig deponigas som bidrar till växthuseffekten. Utsläppens omfattning prognostiseras med hjälp av beräkningsmodeller, exempelvis IPCCs. Dessa modeller fordrar att antaganden görs av exempelvis andelen gas som utvinns via gasuppsamlingsutrustningen, det organiska materialets halveringstid och avfallets sammansättning och mängd.

Under de senaste åren har parkförvaltningarna runt om i Landet drabbats av budgetnedskärningar. Detta medför att pengar måste sparas och ett sätt att uppnå detta kan vara att höja produktiviteten. Att höja den kommunala verksamhetens produktivitet kan även vara aktuellt eftersom stor del av arbetsdagen många gånger inte utnyttjas till effektiv arbetstid. Syftet med arbetet att ge förslag på vad man kan göra för att höja produktiviteten i en parkförvaltning med parkarbetarens insats som utgångspunkt. Frågeställningar: 1 Hur kan man öka personalens motivation till mer produktivt arbete? 2 Vad kan ledning respektive personal göra för att arbetet ska bli mer produktivt? Arbetet berör huvudsakligen ämnen som motivation och ledarskap.

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke på de ständiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osäkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större säkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet är att undersöka om det går att få lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som ställs. Därför togs kontakt med en mindre slakteriägare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriägare utgör huvudkällan till arbetet. Det första man ska söka vid ett ägarbyte är tillstånd. Beroende på hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Efter andra världskriget var optimismen i Sverige på topp. Landet var skonat från förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhällets alla skikt och detta märktest tydligt på Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anställda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer där verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplåtelseformer av bostäder. Dessa ärbostadsrätt, hyresrätt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lång tid kunnat erhålla ränte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod på fem år försvinna. Fastighetsägarna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden så att ingen har råd att flytta in i lägenheterna. Även den s.k.

För personer med funktionsnedsättning har vardagen förändrats väldigt genom tiderna. Från att förr ha blivit kallad alla möjliga misskrediterande glåpord och haft begränsade rättigheter har personer med funktionsnedsättningar i senare tids handikappolitik helt andra rättigheter där de skall ha möjlighet att leva som andra och få ett bättre bemötande. Vi har i denna studie undersökt två kvällstidningar, Expressen och Aftonbladet, med syfte att studera hur man använder termen rullstolsburen i sina artiklar och hur detta användande blir till ett stigma för personer med funktionsnedsättning. Vi valde ut dessa två tidningar eftersom de konsumeras över hela Landet och är de största av de kvällstidningar som produceras och därmed har flest läsare som påverkas av artiklarna. För att begränsa oss och även för att påvisa antalet artiklar av detta slag som publicerades under en viss tidsperiod, är materialet som användes från april 2009 och tre år tillbaka i tiden. Denna sökning resulterade i att vi använde 81 st artiklar till studien. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen har vi analyserat språkbruket i dessa artiklar och utforskat sammanhanget i vilka man använder termen rullstolsburen.

Uppsatsen behandlar Afrikanska Unionen (AU) och dess arbete för bevarandet av mänskliga rättigheter i konflikter, ett arbete som AU till största del misslyckats med. Darfur i Sudan är det konfliktområde som huvudsakligen tas upp. År 2002 övergick Organization of African Unity (OAU) till AU och därmed blev fokuseringen på mänskliga rättigheter större. I sitt arbete med mänskliga rättigheter utgår AU från African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och Kommissionen (African Commission on Human and Peoples? Rights) är den institution som enligt ACHPR har till uppdrag att verka för de mänskliga rättigheterna.

Sedan början av 1980- talet har Förenade Arabemiraten (FAE) vuxit till att bli en av världens i särklass rikaste ?gäststater?. Av statens befolkning på fyra miljoner invånare består cirka 80 procent av gästmedborgare. Detta betyder att endast 20 resterande procenten fullgörs av ursprungsbefolkningen. FAE är en muslimsk stat vilket innebär att de tillämpar den islamiska lagen, Sharialagen som är direkt hämtad ur Koranen.

Att poliser blir utsatta för hot i tjänsten är inte ovanligt. Undersökningar visar att vi som nyutexaminerade unga poliser löper större risk för att bli utsatta för hot (SCB, 2003). Därför ansåg vi att det skulle vara intressant att undersöka hur bland annat polismyndigheten i Västra Götaland hanterar dessa hot. Syftet med denna rapport är att undersöka hur arbetsgivaren hjälper poliser som blivit utsatta för hot i tjänsten och vilka åtgärder som kan bli aktuella. Vi vill även ge en lättillgänglig och överskådligt bild över vad som händer när en polis blir hotad i tjänsten i Västra Götaland respektive Västerbotten.

 SAMMANFATTNING                                                               Dagens gymnasieskolor erbjuder allt fler specialutformade program och möjlighet att integrera fritidsintressen med studier. Problem uppstår då alla ungdomar inte har samma förutsättningar att snabbt förflytta sig i rummet. Denna ojämna fördelning av rörlighet skapar skilda villkor för elever i valet av gymnasieutbildning. "skollagen föreskriver att utbildning inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i Landet den anordnas(1kap.2 och 9 §§)... En likvärdig utbildning innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika"(Lpf94 kap 1, skolverket 2006). Tidsgeografin studerar tidskrävande processer i det fysiska rummet.

Vår uppsats är en komparativ studie av Rwanda och Burundi. I fokus står på vilket sätt etnisk polarisering har skapats och lett till återkommande konflikter. Den övergripande frågeställningen lyder: Varför har Rwanda upplevt svårare konflikter än Burundi? Vad har de båda länderna gemensamt och vad skiljer dem åt? Båda Rwanda och Burundi är rankade etniska system där social klass och etnicitet sammanfaller vilket har lett till konflikternas speciella karaktär. Rankade system kan utvecklas åt olika håll dess två länder är goda exempel på detta.I fråga om polariseringen av etniska grupper visar vi att det är myter som har spelat stor roll.

Uppsatsen behandlar Afrikanska Unionen (AU) och dess arbete för bevarandet av mänskliga rättigheter i konflikter, ett arbete som AU till största del misslyckats med. Darfur i Sudan är det konfliktområde som huvudsakligen tas upp. År 2002 övergick Organization of African Unity (OAU) till AU och därmed blev fokuseringen på mänskliga rättigheter större. I sitt arbete med mänskliga rättigheter utgår AU från African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och Kommissionen (African Commission on Human and Peoples? Rights) är den institution som enligt ACHPR har till uppdrag att verka för de mänskliga rättigheterna.

I examensarbetet framkommer det vilken avgörande roll lärare har som samtals- och vägledare i kriminalvårdens lärcentrummodell , trots att majoriteten av dem saknar formella kunskaper i samtals- och/eller vägledningsmetodik. Studiens syfte har varit att undersöka förutsättningarna för samtalen. Detta har skett genom att ta reda på lärarnas uppfattningar om samtalen de har med de intagna samt att utreda om det finns någon koppling mellan dessa uppfattningar och lärarnas kunskaper i samtals- och/eller vägledningsmetodik. I bakgrunden beskrivs kriminalvårdens uppdrag och mål, samt rekommendationer för hur dessa mål ska uppnås, varav studier är en del i detta. I senare delen av bakgrunden görs en kort redovisning för hur studieavbrott tidigt i livet kan vara en indikator för en kriminell livsstil. Vidare redovisas statistik över intagnas studiebakgrund.

Latinamerika är en kontinent i utveckling, som även kallas för en tillväxtregion.  Man har sett en stabil och positiv ekonomisk utveckling i Latinamerika de senaste tio åren, framför allt i Brasilien, Mexico, Colombia, Peru och Chile. Chile utmärker sig inte enbart för sin ekonomi utan också för sin politiska stabilitet. Chile är en av de länderna som genomför nya och stora investeringar, något som främjar utländska investeringar och ger svenska företag möjligheter att exportera eller etablera sig i Landet. Exporten kan för många företag vara det första steget i en internationaliseringsprocess. Det kan bidra till en enorm utveckling, samt ett bra tillfälle för att förbättra och öka lönsamheten. Dock finns det flera faktorer, nämligen kulturella skillnader, nya ekonomiska förutsättningar, politiska risker, samt annorlunda lagar och regler, som gör det komplext att ta sig in i den utländska marknaden.