Stadens bostadsomrÄden Àr byggda efter olika ideal och de skiljer sig Ät beroende pÄ hur stadsplaner och arkitektur utformades under den tid de Àr byggda. Olika typer av vÀxtmaterial och olika material i markbelÀggningen har anvÀnts i olika tider. Dessa material ger en viss karaktÀr Ät utemiljön kring bostadsomrÄdena. I min studie tittar jag nÀrmare pÄ vilket vÀxtmaterial och vilka markbelÀggningar som var vanligt förekommande runt bostadsomrÄden i Landskrona mellan 1917-1937. Arbetet bygger pÄ en fallstudie av tre specifika kvarter dÀr jag inventerar befintligt material. Materialen jÀmförs sedan med gamla bilder frÄn trakten men Àven med nya bilder av ett vÀlbevarat omrÄde i Malmö, VÀstra sorgenfri.

TryckhÄllfasthetsutveckling hos broar. En studie av svenska broar byggda under 1900-talet.

Ny teknik och utglesning av stÊder har inneburit att mÊnniskor inte rÞr pÄ sig tillrÊckligt. Den stillasittande livsstilen medfÞr hÞga samhÊlleliga kostnader, samt en rad hÊlsoproblem sÄsom hjÊrt- och kÊrlsjukdomar, diabetes, hÞgt blodtryck, cancer, stress, samt Þvervikt och fetma. En av de hÞgt prioriterade folkhÊlsouppgifterna i samhÊllet Êr att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersÞka den byggda miljÞns pÄverkan pÄ fysisk aktivitet i dagligt liv. Studien Êr baserad pÄ nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en kvalitativt manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: egenskaper inom den byggda miljÞn, behovet av externa faktorer och individuella fÞrutsÊttningar. Konklusion av denna litteraturstudie: korta avstÄnd mellan bostad och service/affÊrer eller arbetsplats, god tillgÄng till gÄng- och cykelbanor, att omrÄdet kÊnns tryggt och sÊkert samt estetiskt tilltalande; allt detta frÊmjar fysisk aktivitet i vardagen.

Bara BostÀderPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvÀgen breder Tyresögymnasium ut sig. VÄr ingÄng blir atr riva skolan, materialet ŽkremerasŽtill tegelkross och sprids i en röd löparbana lÀngs med den befintliga landsvÀgen, att tillÄtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstÄs som en del av det befintliga landskapet, det Àndrar bara from och byter plats. Vad hÀnder om man slÀcker ett lager i AutoCad?Det nÀrvarar i sin frÄnvaro. Djup genom lager.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att försöka hitta möjligheter till att förbÀttra och förnya specifikt kvarteret Romalyckan pÄ Teleborg i VÀxjö. Vi har tittat pÄ möjligheter för nybyggnation i kvarteret, ombyggnation med syfte att energieffektivisera bostadshusen, ökad trivsel och sÀkerhet runt parkeringsomrÄdet samt pÄbyggnad av en extra vÄning i ett av bostadshusen. Flerbostadshusen pÄ Romalyckan Àr byggda under miljonprogramÄren och dÀrför har vi valt att koncentrera oss pÄ denna typ av flerbostadshus, som Àr byggda med tvÄ till fyra vÄningar och saknar hiss. Vi har skapat en övergripande och generell mall som skall kunna anvÀndas pÄ liknande bostadsomrÄden av fastighetsförvaltare runt om i landet. Mallen ska vara anvÀndbar för att kunna dra rÀtt slutsats angÄende ett hus pÄbyggnadsmöjligheter med en eller flera extra vÄningar.

Det svenska byggnadsbestÄndet Àr i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som Àr gjorda under det sÄ kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostÀder skulle byggas under 1960-talet och början pÄ 1970-talet. Gimmel Fastigheter Àr ett fastighetsbolag som Àger 24 stycken lamellhus pÄ Granbergshöjden i BollnÀs. Dessa byggnader Àr uppförda under denna period och Àr dÄligt vÀrmeisolerade samt har fuktlÀckage frÄn takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrÄn detta att byta takkonstruktion frÄn de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tillÀggsisolera vindsbjÀlklaget.

Denna avhandling behandlar stegljudet i tvÄ trÀhus pÄ campus i VÀxjö. Staden lyfts ofta fram som en bra förebild inom miljö- och klimatfrÄgor. Det kommunala fastighetsbolag som Àger, förvaltar och bygger universitetets byggnader Àr intresserade av dessa frÄgor nÀr nya hus ska byggas. De tvÄ senast byggda husen Àr byggda med trÀstomme, som anses vara ett bra miljöval. Framtida hus förvÀntas Àven de byggas med trÀstomme.

Den byggda miljön planeras efter olika strategiska förutsÀttningar, till exempel med gÄngvÀgar för att gÄ pÄ eller med hinder för att markera grÀnser. Utanför det planerade vÀgnÀtet gÄr det att skönja ett, ibland nÀstintill osynligt, tillÀgg i nÀtverket. Mer eller mindre upptrampade stigar som förbinder platser dÀr mÀnniskor har funnit en mer naturlig vÀg att gÄ. FotgÀngare förflyttar sig dagligen via det nÀt av stigar och genvÀgar som trampats upp av mÄnga innan dem. Vi har undersökt de genvÀgar som synliggör hur fotgÀngare förflyttar sig pÄ platser som inte Àr specifikt utformade för det. PÄ sÄ sÀtt har vi kunnat vidga vÄr förstÄelse för genvÀgar, var de uppkommer och hur mÀnniskor vÀljer att inkludera dem i sin vardag. Studien har genomförts i ett utsnitt av Hyllie i Malmö, och har inkluderat delomrÄden lÀngs Lorensborgsgatan.

Webbens framgÄng har lett till tendens att stora IT-system byggda enligt en centralistisk arkitektur Àr pÄ vÀg att ersÀttas av samverkande distribuerade system. De processorienterade, verksamhetsstödjande systemen utgör inget undandag. I enlighet med denna tendens sÄ finns det ett behov för processtödjande verksamhetssystem att synkronisera och utbyta resultat med med andra verksamhetssystem. MÄlet med denna undersökning har varit att utreda hur kommunikationen mellan distribuerade verksamhetsprocesser byggda enligt BPMN 2.0-standarden kan implementeras. Ansatsen har varit att en tjÀnsteorienterad arkitektur baserad pÄ principerna för REST skulle vara en framkomlig vÀg för att lösa detta problem.

Genom sin aktivitet med dammbygge och trÀdfÀllning skapar bÀvern produktiva vÄtmarker med hög diversitet. Man har funnit att vid bÀverns dammkonstruktion var artantalet nÀrmare dubbelt sÄ stort jÀmfört med i dammen och i det rinnande vattnet i bÀcken. Ibland vÀljer bÀvern att inte dÀmma upp vattendragen, utan bygger en hydda lÀngs med strandkanten, nÄgot som ocksÄ kan gynna mÄnga arter (Törnblom & Henrikson 2011). Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur sjÀlva bÀverhyddan, byggd intill strandkanten, pÄverkar förekomsten av vattenlevande evertebrater. Provtagning pÄ vattenlevande evertebrater har gjorts intill bÀverhyddor byggda intill strandkanten, samt uppströms och nedströms varje bÀverhydda.

Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras pÄ tvÄ informantgrupper frÄn Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkÀtundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och Àr positiva till dialekternas existens och det Àr fler flickor som anser sig tala dialekt Àn pojkar. Det egna sÀttet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna pÄ Gotland. Dock visar studien att standardsprÄkets prestige Àr betydande för bÄda informantgrupperna.

I en omvÀrld som stÀller allt högre krav pÄ delaktighet kom ett uppdrag 2000-03-30 till Norrbottens Flygflottilj, F 21 som pÄ nio mÄnader skulle sÀtta upp ett nytt internationellt förband. Om förbandet kallas ut blir det första gÄngen sedan sextiotalet som Sverige fullgör tjÀnst med krigsflygplan utomlands. Swedish Air Force Rapid Reaction Unit, SWAFRAP AJS 37 skulle stÀllas i 30 dagars beredskapDenna uppsats syftar till att beskriva och analysera den planeringsprocess som har genomförts pÄ F 21 ur de traditionella perspektiven problemformulering, genomförande och utvÀrdering avseende detta nya förband.Undersökningen har genomförts som en fallstudie pÄ F 21 och avgrÀnsats till AJS 37. Planeringsprocessen har studerats genom intervjuer av chefer inom SWAFRAP organisationen.Studien pekar pÄ att processer av detta slag Àr ytterligt komplicerade och krÀver mera forskning om vi skall lyckas förstÄ alla ingÄende komponenter och deras interaktion..

Detta examensarbete syftar till att utreda klimatsimuleringsprogrammen IDA-ICE och WUFI, hur dessa program kan komplettera varandra och anvÀndas till simulering av kyrktorn som blivit byggda i sten. IDA-ICE har av tidigare utredningar klargjort att detta program inte redovisa fuktlagring i konstruktioner vilket WUFI gör, dÀrav valet till dessa program. Klimatsimuleringarna utförs i NÀssjö gamla kyrkas torn som Àr byggt av stenblock som sammanfogats med kalkbruk.Utredningen görs med hjÀlp av klimatloggar som mÀter temperatur och relativ fuktighet. Dessa mÀtinstrument placeras ut i NÀssjö gamla kyrkas torn för mÀtning. VÀrdena för klimatloggarna jÀmförs med simuleringarnas vÀrden frÄn IDA-ICE och WUFI.Klimatsimuleringarna visar sig inte ge samma vÀrden av temperatur eller relativ fuktighet gentemot klimatloggarnas uppmÀtta vÀrden.

Denna uppsats jÀmför och analyserar de bÄda sexualupplysningsfilmerna "Ur kÀrlekens sprÄk" (Torgny Wickman, 1969) och "KÀrlekens sprÄk 2000" (Anders Lennberg 2004). Uppsatsens syfte Àr att utreda vilka olika sÀtt som de bÄda filmerna tilltalar sin publik pÄ och vad dessa respektive tilltal fÄr för konsekvenser för den syn pÄ sexualitet som man vill förmedla. DÀrtill försöker uppsatsen svara pÄ huruvida skillnaderna mellan filmerna sÀger nÄgonting om hur synen pÄ sexualitet har förÀndrats frÄn slutet av sextiotalet till idag. Uppsatsen utgÄr teoretiskt frÄn dels Bill Nichols dokumentÀrfilmsteori och dels frÄn Michel Foucaults teorier kring sexualitetens olika diskurser..

AbstractIn order to investigate whether people living in Linköping city feel that the built environment affects their exercise habits, a quantitative cross-sectional study with qualitative elements was conducted. A questionnaire was the chosen approach in which information about exercise habits, education level, built environment was requested. The selected group was people working at Skatteverket in Linköping where many people work and where age, gender and education level varies. The built environment does affect the exercise habits, where major proportions choose to exercise in areas considered inviting. The majority of the respondents had a tertiary education, and many lived in the city of Linköping.