TitleEnergy-efficiency ? of slab blocks built in the sixtiesAuthorsRichard Sandahl and Kim SöderbergEducationHalmstad University, Section for economy and technique Construction Engineering 180 ECTSSupervisorMargaretha Borgström, Universitylector construction physics, Halmstad UniversityContact person at HFABUlf Johansson Heating, sanitation and energy co-ordinatorReportExamination paper at the construction engineering program is performed in cooperation with HFAB (Halmstad real estate concern Inc.)AimThis examinations work is done in cooperation with HFAB and there project on the block around the street MaratonvÀgen. HFAB:s dwelling stock on this area are going through a bigger renovation and in relation to this they are looking on the possibilities to make this building more energy efficient. That is why this examination paper has as purpose to answer the question if it is possible to make slab blocks built in the sixties more energy efficient. This is done by calculate energy efficient measures on a chosen apartment block at MaratonvÀgen in Halmstad, in an energy and expense perspective.MethodThe examination paper is based on different methods, mainly calculation but also qualitative conversation studies, economic calculations and literature studies.

UtgÄngspunkten för denna kandidatuppsats Àr att den byggda miljön pÄverkar vÄra liv och vÄrt handlingsutrymme. Den byggda miljön kan möjliggöra eller begrÀnsa olika typer av aktiviteter. Leken Àr en av de mest grundlÀggande aktiviteterna i vÄr sociala utveckling och Àr en del av den sociala interaktionen med andra mÀnniskor. Leken förknippas ofta med barn, men leken förkommer och Àr viktig för alla Älderskategorier. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur den byggda miljön kan skapa möjligheter för leken att etableras. Vi undersöker om man kan planera och styra leken och vad leken kan tillföra i ett miljonprogramsomrÄde. MÄnga av de miljonprogramsomrÄden som byggdes i Sverige under 1960- och 70-talet Àr ofta problemtyngda och den byggda miljön lider av ett eftersatt underhÄll.

UtvÀrdering av energianvÀndningen i KV. BlÄ JungfrunSammanfattningByggsektorn stÄr idag för en stor del av Sveriges totala energianvÀndning. Den största mÀngden av energin anvÀnds i driftfasen för bland annat uppvÀrmning. Att minska energianvÀndningen för uppvÀrmningen av bostÀder Àr alltsÄ viktigt. DÀrför har intresset för energieffektivisering i byggnader ökat betydligt pÄ senare tid.Passivhustekniken innebÀr att hus byggs utan konventionella vÀrmesystem.

I den hÀr uppsatsen undersöker jag vad Land Art Àr och hur den yttrar sig idag, samt vilket förhÄllande Land Art och landskapsarkitektur har. Vad skiljer och vad förenar? Jag intresserar mig ochsÄ för om begreppen har nÀrmat sig varandra sedan slutet pÄ sextiotalet..

Larsberg pÄ Lidingö byggdes sent sextiotal i tidstypisk anda. En ny stadsdel anlades med fj orton tiovÄningars skivhus, tre lÀgre lamellhus och ett mindre centrum för service och handel. OmrÄdet anlades som hus i park, pÄ det viset att man lade bostadshusen i en stor bÄge kring befi ntlig natur som genomskars med gÄngvÀgar och kantades med extensiva grÀsytor. De öppnare ytornas solitÀrtrÀd har med tiden lyckats skapa vacker rumsbildning och som besökare i parken fi nner man en stor kvalitet i den stÀndiga glÀnta som skapas mellan vildare natur och det grÀsbeklÀdda landskapet. TyvÀrr hÄller inte övrig miljö samma klass. Mellan husen Àr funktioner dubbelt inramade av vÀxter och staket.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa ökad förstÄelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa grÀnser mellan dÄtid och samtid. De frÄgestÀllningar som ocksÄ utgör kÀrnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och dÀrmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna ocksÄ kan upplösa grÀnser mellan dÄtid och samtid.Undersökningen bestÄr av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med lÄngfilmskaraktÀr som Äterblickar pÄ sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel pÄ olika möten mellan populÀrmusik och rörliga bilder. Musik som vÀxlar mellan att vara vÀlbekant Àldre och nyskriven möter rörliga bilder som vÀxlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion.Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fÀlten medier och minne, filmmusik och temporalitet.

UppvÀrmningskostnader för Àldre flerbostadshus utgör oftast en tung post i de löpande driftskostnaderna. Att som fastighetsÀgare se över vilka alternativ till uppvÀrmning det finns pÄ marknaden kan leda till stora besparingar i en vÀrld dÀr energikostnader bara ökar och ökar. Lamellhus frÄn perioden 1941-1960 utgör en stor andel av Sveriges bostadsbestÄnd och Àr i behov av modernisering. I denna rapport studerar vi uppvÀrmningskÀllorna fjÀrrvÀrme och grundvattenvÀrmepump för en sÄdan byggnad ur ett kostnads- och miljöperspektiv. Genom att skapa en modell av byggnaden i VIP Energy berÀknas behovet av tillförd energi för uppvÀrmning och tappvatten. Livscykelkostnader för de olika uppvÀrmningsalternativen berÀknas under en 20-Ärs period.

I den hÀr uppsatsen undersöker jag vad Land Art Àr och hur den yttrar sig idag, samt vilket förhÄllande Land Art och landskapsarkitektur har. Vad skiljer och vad förenar? Jag intresserar mig ochsÄ för om begreppen har nÀrmat sig varandra sedan slutet pÄ sextiotalet..

Jag har valt att arbeta med ett befintligt stadsutvecklingsprojekt i Bagarmossen och SkarpnÀck i Södra Stockholm, dÀr jag försökt integrera vad jag kallar för stadsbruk i denna uppsats. Stadsodling och stadsjordbruk Àr pÄ modet och till detta finns mÄnga orsaker. Men det har Ànnu inte utretts vilka potential stadsodlingen har i planeringsskedet av ett bostadsomrÄde. Ett landskap Àr alltid en helhet och mÄnga landskap Àr, liksom det i SkarpnÀck och Bagarmossen ett komplext brukslandskap. DÀrför vore det synd att inte ta vara pÄ bÄde gamla och nya kunskaper och resurser som finns i dem, bara för att de inte alla ryms under titeln stadsodling eller stadsjordbruk. Efter litteraturstudier i permakultur och insett att vi behöver planera multifunktionellt uppfann jag termen stadsbruk.

BARA BOSTÄDERPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvĂ€gen breder Tyresö gymnasium ut sig. VĂ„r ingĂ„ng blir att riva skolan, materialet ?kremeras? till tegelkross och sprids i en röd löparbana lĂ€ngs den befintliga landsvĂ€gen, att tillĂ„tas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstĂ„s som en del av det befintliga landskapet, det Ă€ndrar bara form och byter plats.Vad hĂ€nder nĂ€r man slĂ€cker ett lager i AutoCad?Det nĂ€rvarar i sin frĂ„nvaro.

Studiens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur barn i Äldern 9-12 Är och förÀldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i frÄga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck pÄ barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att fÄ en sÄ nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkÀter med bÄde fasta och öppna svarsalternativ till förÀldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive förÀldrar, deltagande miljöobservationer samt tvÄ tjÀnstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att förÀldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osÀker skÀnker en liten tillÄten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det Àr viktigt att göra Ätskillnad mellan faktisk och tillÄten rörelsefrihet dÄ dessa tvÄ sÀllan överensstÀmmer. Det visade sig att förÀldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a.

Utveckling och industrialisering av byggprocessen innebÀr inte bara en förÀndrad byggprocess utan Àven förÀndrade aktiviteter inom denna. Detta ger upphov till att aktörerna inom processen behöver anpassa sig till nya villkor. Examensarbetet fokuserar pÄ arkitekten och gestaltningsprocessens förÀndrade förutsÀttningar, för att undersöka hur man som arkitekt kan arbeta utifrÄn ett förbestÀmt byggsystem och vidare analysera vilka arkitektoniska vÀrden som kan skapas. Projektet P303 startades 2007 och ingÄr i NCC. Förstudie och produktutveckling inom P303 har lett fram till fÀrdig produkt i form av lÀgenhetsplaner som genom konfigurering skapar parhus, alternativt radhus i tvÄ plan.

Syftet med denna uppsats Àr att testa olika tradingmodeller inom valutahandel, byggda pÄ tekniska indikatorer, för att undersöka om man kan nÄ en positiv avkastning.Undersökningen omfattar 24 olika modeller, byggda pÄ fyra olika tekniska indikatorer och med tre olika money management strategier. Modellerna testas pÄ fem olika valutapar under tre mÄnaders tid. Slutsatsen Àr att det gÄr att nÄ positiv avkastning och Àven positiv överavkastning med automatiska tradingmodeller om rÀtt indikatorer och money management strategier anvÀnds. Modellernas avkastning Àr mer kÀnsliga för valet av money management strategi Àn för valet av vilka tekniska indikatorer och parametervÀrden som ska anvÀndas..

SammanfattningTitel: Energieffektivisering av flerbostadshus byggda under miljonprogrammet.Ämne: Fastighetsekonomisk analys 15 hpFörfattare: Hannah Henriksson och Mirza PehlivanovicHandledare: Sven Ola CarlssonExaminator: Kent SahlgrenFallföretag: Halmstads fastigheter AB, HFABCentrala begrepp: A- temp, energieffektivisering, miljonprogrammet, renovering, underhĂ„ll, U- vĂ€rde.Problemformulering: Hur kan miljonprogrammets fastigheter energieffektiviseras?Syfte: Att försöka beskriva hur fastighetsföretag jobbar med energieffektivisering av hus som Ă€r byggda under miljonprogrammet. Vi vill ta reda pĂ„ vad en upprustning kostar och i hur hög grad energieffektivisering kan uppnĂ„s.Teoretisk referensram: Grundas pĂ„ studier inom Ă€mnet och fakta om miljonprogrammets fastigheter.Metod: Kvalitativ ansats, djupgĂ„ende granskning av ett fastighetsföretag med hjĂ€lp av intervjuer.Empiri: Baseras pĂ„ tre stycken intervjuer, studiebesök av sjĂ€lva projektet och kommunikation genom mail med vĂ„r kontaktperson inom fallföretaget, HFAB.Analys: En analys av empirin med hjĂ€lp av en matris har gjorts för att göra kopplingar med teorin och se hur vĂ€l den stĂ€mmer in med vĂ„r teoretiska referensram.Slutsats: Slutsatsen har gjorts att det lönar sig att energieffektivisera i samband med övriga renoveringar. Genom att sammanföra flera moment till ett och samma finns det i projektet stora möjligheter för minskade kostnader under hela arbetsgĂ„ngen..

Ny teknik och utglesning av stÊder har inneburit att mÊnniskor inte rÞr pÄ sig tillrÊckligt. Den stillasittande livsstilen medfÞr hÞga samhÊlleliga kostnader, samt en rad hÊlsoproblem sÄsom hjÊrt- och kÊrlsjukdomar, diabetes, hÞgt blodtryck, cancer, stress, samt Þvervikt och fetma. En av de hÞgt prioriterade folkhÊlsouppgifterna i samhÊllet Êr att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersÞka den byggda miljÞns pÄverkan pÄ fysisk aktivitet i dagligt liv. Studien Êr baserad pÄ nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en kvalitativt manifest innehÄllsanalys.