Vid bygge av plansilor finns idag nÀstan uteslutande konstruktioner med prefabricerade betongelement att vÀlja pÄ. Dessa har för nÀrvarande en maximal vÀgghöjd pÄ 4 m och att bygga med tak blir för mÄnga en alltför dyr investering. Plansilofack byggda enbart i trÀ var vanligare förr och de byggdes ofta med tak men anses idag inte klara av högre höjder och större laster. BÄde trÀ som material och framförallt ett tak innebÀr flera fördelar för en plansilo men det mÄste vara ekonomiskt försvarbart att bygga och hÄllbart att anvÀnda. MÄlet med studien var att jÀmföra en 4 m silo uppbyggd av prefabricerade betongelement med en trÀkonstruktion framtagen av Suntetorp SÀteri som kombinerar trÀstolpar med betong i vÀggarna och har tak.

Ett av de största hoten mot den biologiska mÄngfalden Àr fragmenteringen av landskapet. VÀgar och jÀrnvÀgar Àr orsak till en betydelsefull del av denna fragmentering dÀr landskapet delas i allt mindre omrÄden. Delningen pÄverkar inte bara faunan utan ocksÄ floran. Konsekvenserna för dess populationer blir demografiska och genetiska skillnader som i lÀngden kan resultera i arters utdöende. Ett sÀtt att mildra vÀgarnas och jÀrnvÀgarnas pÄverkan Àr att bygga sÄ kallade faunaövergÄngar.

Under 2010 brann ett sÄ kallat lekland ner i BorlÀnge. Brandförloppet var snabbt och kritiska förhÄllanden för utrymning infann sig inom kort tid. Det var ett fÄtal besökare pÄ leklandet och alla klarade sig oskadda. Lekland Àr ofta byggda i gamla industri- eller affÀrslokaler och innehÄller ofta stora lekstÀllningar av stÄlkonstruktion med stora mÀngder plast i rutschbanor, fallskydd och andra detaljer..Syftet med rapporten Àr att belysa problem som kan uppstÄ vid utrymning av lekland. Delar i detta bestÄr i att undersöka barns beteende vid utrymning, möjlig brand i lekland och möjligheter till dimensioneringen av lekland.I denna rapport studeras tvÄ olika lekland.

Vad Àr egentligen hÄllbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera stadsmiljöer som har en positiv inverkan, pÄ bÄde natur och mÀnniska, i stÀllet för en negativ? En av de grundlÀggande principerna för designteorin Cradle to Cradle Àr att vi ska agera hÄllbart i stÀllet för mindre ohÄllbart. Dock Àr teorin Ànnu relativt outforskad inom fysisk planering. Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hÄllbar stadsutveckling Àr syftet med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hÄllbar fysisk planering. Uppsatsen syftar ocksÄ till att inspirera med innovativa idéer och lösningar i den byggda miljön. Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa principer för hÄllbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to Cradle stÀlls designteorin i relation till de normer som stÀllts upp. Intentionerna med Cradle to Cradle Àr goda men designteorin Àr i dag frÀmst inriktad mot ekologisk och ekonomisk hÄllbarhet och den viktiga sociala aspekten Àr inte utvecklad. För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergÄng till Cradle to Cradle, som stÄr för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförÀndring genom ett ifrÄgasÀttande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion, som vi lever efter i dag.

Av den totala energianvĂ€ndningen i Sverige och övriga EU sĂ„ kommer 40 % frĂ„n byggnadsbestĂ„ndet. Siffran blir alltmer omtalad och pressar automatiskt upp efterfrĂ„gan av energisnĂ„la byggnader. Finns det enkla utföranden att sĂ€nka energiförbrukningen i byggnader pĂ„, genom att energieffektivisera byggnaden pĂ„ olika sĂ€tt? Eller krĂ€vs det flera Ă„rs erfarenhet samt en stor plĂ„nbok?Energimyndigheten sĂ€tter nya riktlinjer för att ett hus ska kunna kalla sig ett passivhus. Sverige delas in i tre klimatzoner och passivhus mindre Ă€n 200 mÂČ i klimatzon III fĂ„r idag högst ha en energiförbrukning pĂ„ 30 kWh/mÂČ uppvĂ€rmd yta och Ă„r.

I en strÀvan mot en effektivare produktion och ett industriellt byggande ökar andelen förtillverkade komponenter i svensk byggnadsproduktion. I konstruktioner av prefabricerade betongelement skapas anslutningar som inte existerar i motsvarande platsbyggda konstruktioner vilket pÄverkar byggnadens styvhet. En reducerad styvhet gör byggnaden mer kÀnslig för horisontella krafter som i Sverige frÀmst uppkommer frÄn vinden. BruksgrÀnstillstÄndet Àr ofta dimensionerande för det bÀrande systemet hos höga eller slanka byggnader. Vibrationer som kan uppkomma frÄn vindens dynamiska effekter kan ge upphov till illamÄende och obehagskÀnslor hos de som vistas i byggnaden vilket kan leda till att byggnaden inte kan anvÀndas för avsett ÀndamÄl.

Svenska KraftnÀts (SvK) uppdrag Àr att förvalta och driva stamnÀtet för el i Sverige. AnlÀggningsbestÄndet bestÄr av ca 16 500 km 400 kV och 220 kV ledningar, ca 170 st stationer samt ca 6 000 km telekommunikationsnÀt. De Àldsta stamnÀtsanlÀggningarna byggdes under 1930-talet.Merparten av anlÀggningarna Àr byggda lÄngt innan datorstöd anvÀndes vid dokumentationen, dÀrför Àr det mestadels fysiska original i arkivet. Digitala original har levererats med nya anlÀggningar sedan mitten av 1990-talet. I dagslÀget motsvarar de digitala originalen uppskattningsvis 10-20 % av totala antalet dokument.UnderhÄll av SvK:s anlÀggningar utförs pÄ entreprenad.

Svenska KraftnÀts (SvK) uppdrag Àr att förvalta och driva stamnÀtet för el i Sverige. AnlÀggningsbestÄndet bestÄr av ca 16 500 km 400 kV och 220 kV ledningar, ca 170 st stationer samt ca 6 000 km telekommunikationsnÀt. De Àldsta stamnÀtsanlÀggningarna byggdes under 1930-talet.Merparten av anlÀggningarna Àr byggda lÄngt innan datorstöd anvÀndes vid dokumentationen, dÀrför Àr det mestadels fysiska original i arkivet. Digitala original har levererats med nya anlÀggningar sedan mitten av 1990-talet. I dagslÀget motsvarar de digitala originalen uppskattningsvis 10-20 % av totala antalet dokument.UnderhÄll av SvK:s anlÀggningar utförs pÄ entreprenad.

Det Àr oÀndligt det som finns att tillgÄ, de platser som finns att uppehÄlla sig vid, det som finns att skildra. De mÀnniskor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan vÀlja att anvÀnda sig av.Jag vÀljer för den huvudsakliga bilden i mitt arbete tre hus, sex mÀnniskor, tvÄ fÄr och tretton rÀvar, ett antal trÀd och nÄgra olika slag av mark. Jag bestÀmmer mig för att utgÄ ifrÄn en symmetri med ett hus i mitten lÀngst bak i bilden. MÀnniskorna placerar jag ut mer eller mindre vÀnda mot varandra eller vÀnda ifrÄn varandra i en spegelsymmetri.

I samhÀllet idag har mÀnniskor genom media blivit allt mer medvetna om att vÀrlden Àr osÀker, vilket för mÄnga skapar en kÀnsla av otrygghet. MÄnga vill lösa problemet med otrygga miljöer genom att bygga sÀkrare, vilket kan ha lett till att mÀnniskor i Sverige kÀnner sig tryggare nu 2013 Àn Ären dessförinnan. Ett exempel pÄ ett försök att lösa otryggheten Àr Victoria Park, det nyligen byggda sÄ kallade livsstilsboendet i Malmö. Den bÀrande idén dÀr Àr att det ska finnas en möjlighet till gemenskap mellan de boende, dÄ de förser gemensamma och privata utrymmen med hög service. Victoria Park har fÄtt blandad kritik.

Vindkraftmarknaden Àr relativt ung och har expanderat mycket under en kort tidsperiod. PÄ grund av den snabba utvecklingen har behovet av forskning inom omrÄdet ökat markant dÄ erfarenheten Àr begrÀnsad. FrÄgor rörande vindkraftverkens bestÀndighet samt vilka skador som kan uppkomma under ett lÀngre perspektiv Àr relativt outforskade. Dessa frÄgor Àr av stor betydelse om verkets funktion skall kunna sÀkerstÀllas under en lÀngre tidsperiod. Vid grundlÀggning av landbaserade vindkraftverk anvÀnds i huvudsak gravitationsfundament, stora betongkonstruktioner som agerar motvikt till vindkrafterna.

Syftet med arbetet Àr att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som Àr effektiva. Arbetet kommer Àven visa vilka problem som kan uppstÄ i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta pÄ en nationell nivÄ för att se hur samrÄd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbÀttras. Det leder fram till huvudfrÄgan; Hur kan planeringen uppnÄ medborgarnas och lagens krav pÄ medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehÄllande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.

Syftet med arbetet Àr att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som Àr effektiva. Arbetet kommer Àven visa vilka problem som kan uppstÄ i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta pÄ en nationell nivÄ för att se hur samrÄd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbÀttras. Det leder fram till huvudfrÄgan; Hur kan planeringen uppnÄ medborgarnas och lagens krav pÄ medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehÄllande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.

En av samhÀllets viktigaste frÄgor idag rör den framtida energitillförseln till den byggda miljön och dess koppling till miljö- och klimatfrÄgor. Energitillförseln sker idag till 80% genom fossila brÀnslen och bygg- och fastighetssektorn stÄr idag för 40% av vÀrldens energianvÀndning. De CO2-emissioner som förbrÀnning av fossila brÀnslen genererar pÄverkar jordens vÀxthuseffekt. EU-direktiv rörande en effektivisering och minskning av energianvÀndningen har implementerats för att minska belastning ur energi- och miljösynpunkt pÄ jorden. Sverige har satt som mÄl att minska energianvÀndningen med 20% till Är 2020 och 50% till Är 2050 i jÀmförelse med vÀrden frÄn Är 1995.

I Sverige stÄr byggnader idag för 40 % av den totala energianvÀndningen. En stor del av byggnaderna Àr ifrÄn miljonprogrammet, dessa byggnader har ofta hög energiförbrukning och Àr i stort behov av renovering.Syftet med denna rapport Àr att förbÀttra kunskapen om hur miljonprogramsbestÄndets flerfamiljshus kan upprustas ur energisynpunkt.Rapporten har som bakgrund EUs nya hÄrdare miljökrav, dÀr den totala energianvÀndningen mÀtt frÄn 1995 ska minska med 20 % till 2020 och 50% till 2050.Rapporten inriktar sig frÀmst pÄ miljonprogrammets flerbostadshus. I rapporten beskrivs och analyseras tre referensobjekt, med olika typer av renoveringar. BrogÄrden i AlingsÄs Àr det första miljonprogramsomrÄdet i Sverige som renoverats med passivhusteknik, dÀr totalrenoverades omrÄdet och energiförbrukningen minskade med mer Àn hÀlften. OmrÄdet GÄrdsten i Göteborg har renoverats i energisynpunkt, dÀr har nya tekniska lösningar anvÀnds sÄsom solpaneler och luftvÀrme som vÀrmer upp fasaden.