Social hÄllbarhet har blivit ett alltmer omdiskuterat begrepp inom stadsplanering och bostadspolitik. Av de olika hÄllbarhetsaspekterna Àr det kanske den som Àr svÄrast att mÀta och definiera, och det finns fortfarande förhÄllandevis lite forskning som pÄ ett heltÀckande sÀtt undersökt kopplingarna mellan den byggda miljöns fysiska struktur och mÀnniskors sociala vÀlmÄende. Trots brist pÄ konsensus och raka, tydliga fakta, finns starka Äsikter om hur en socialt hÄllbar stad ser ut. Denna uppsats studerar argument i den debatt som förts alltsedan industrialiseringen, av forskare, stadsplanerare och arkitekter. Det Àr dels en generell genomgÄng av inlÀgg i den allmÀnna debatten, men sÀrskilt fokus lÀggs ocksÄ pÄ diskussionen kring efterkrigstidens höghusomrÄden, i Sverige ofta kallade miljonprogramsomrÄden. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie med efterföljande diskussion och reflektion.

Trafikmiljön Àr ett problem vid mÄnga skolor i landet. Det beror i mÄnga fall pÄ att skolorna inte Àr planerade och byggda för att sÄ mÄnga förÀldrar lÀmnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att mÄnga förÀldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvÀgen upplevs som osÀker, att det Àr för lÄngt till skolan, att förÀldrarna lÀmnar barnen pÄ vÀg till arbetet eller helt enkelt bekvÀmlighet. Syftet med denna studie Àr att bidra med förstÄelse till att öka trafiksÀkerheten för barn, och att utifrÄn barnens perspektiv fÄ fram underlag till förbÀttringar av trafiksÀkerheten i en skolas nÀromrÄde. MÄlet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan anvÀnda i detta arbete. Baserat pÄ en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att granska teleoperatörernas beslutslogik. Varför vill de riskera pengar pÄ det nya mobiltelefonsystemet 3G som mÄnga kritiker inte tror kommer att bli lönsamt? Vi försöker att besvara frÄgan utifrÄn olika synvinklar. De olika perspektiv som vi Àmnar anlÀgga pÄ det empiriska objektet Àr kalkylmÀssiga, ekonomhistoriska och strategiska perspektiv. Metod: TvÄ av de ben uppsatsen vilar pÄ Àr kalkyler och scenarieanalys.

Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka om skillnader fanns i mĂ€ngd vardagsmotion mellan olika socioekonomiska omrĂ„den. Detta genom att undersöka anvĂ€ndandet av rulltrappa och vanlig trappa i offentlig miljö. Även eventuella skillnader i trappanvĂ€ndande mellan könen samt gĂ€llande tidpunkt pĂ„ dagen studerades.Metod:För denna studie valdes en kvantitativ observation. En förstudie gjordes för att kartlĂ€gga olika socioekonomiska omrĂ„den och deras byggda miljö i tunnelbanan för att kunna göra urvalet av lĂ€mpliga trappor. Som representant för hög socioekonomi valdes Traneberg, för lĂ„g socioekonomi valdes SkĂ€rholmen.

Fil. Dr Bertil Waldén publicerade tvÄ rapporter i Norrbottens hembygdsförenings Ärsskrift 1926-27. DÀr belystes tvÄ typer av mangÄrdsbyggnader; parstugan och framkammarstugan samt det lösöre som förekom i bondehemmen under 1800- och början av 1900-talet.Senare forskning kring mangÄrdsbyggnaden ? den s.k. norrbottensgÄrden, har dock lyst med sin frÄnvaro.

MiljöpÄverkan ur koldioxidutslÀppsperspektiv frÄn materialutvinning och framstÀllning har varit ett nyckelord i denna studie. Syftet med studien har varit att jÀmföra projekten Maskinisten och GÀvle Strand Etapp 2 med hÀnsyn till hur mycket koldioxid som slÀpps ut under byggnadsmaterialens utvinning och framstÀllning samt koldioxidutslÀppen som sker pÄ grund av projektens materialspill. Maskinisten Àr ett platsgjutet flerbostadshus medan Etapp 2 bestÄr av tvÄ flerbostadshus som Àr byggda med ett prefabsystem. MÄlet som vill uppnÄs med föreliggande studie Àr att belysa att inför valet av byggsystem borde man ta hÀnsyn till koldioxidutslÀpp. Studien har utförts genom att söka information i böcker, information frÄn tidigare studier och rapporter via databaser som ScienceDirect och det digitala vetenskapliga arkivet DiVA.

Endast en kilometer frÄn VÀxjö Centrum ligger ett bostadsomrÄde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till mÄnga av de bostadsomrÄden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis vÀlplanerade och funktionella lÀgenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Kvarteret TjÀllet, vid Stadshagens tunnelbanestation. DÀr tunnelbaneuppgÄngen möter den kuperade marken föreslÄs bostÀder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lÀgenheter, och enligt kommunen Àr det i princip klart att det handlar om bostadsrÀtter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslÄr detta projekt att tomten upplÄts till ett blandat boende.TvÄ punkthus som inrymmer 109 lÀgenheter, blir bostÀder Ät seniorer och studenter. TvÄ grupper som lÀtt slÄs ut frÄn den i Stockholm mycket hÄrda marknaden för boende.

Idag Àr cirka 90 procent av alla smÄhus byggda eller under produktion med trÀregelstomme i Sverige. Att bygga smÄhus i trÀ har varit tradition under lÄng tid och anses Àven vara positivt för miljön. Med dagens moderna arkitektur och efterfrÄgan pÄ öppna planlösningar och flexibilitet i huset stÀlls högre krav pÄ hÄllfastheten, vilket bidrar till att stÄl skulle kunna vara ett bÀttre alternativ. StÄl anvÀnds idag i störst utstrÀckning vid hallbyggnad dÀr stora spÀnnvidder och hög bÀrighet krÀvs. Att testa nya lösningar anses dock bidra till en ökad kostnad, vilket oftast Àr en avgörande faktor i byggbranschen dÀr lÀgsta pris efterstrÀvas.

Molnet Àr en ny revolution inom IT- vÀrlden. PÄ senare Är har teknologin kring molnbaserade tjÀnster utvecklats vÀsentligt och allt fler företag vÀljer att lÀgga hela eller delar av sitt affÀrssystem pÄ molnet. Den grundlÀggande idén bakom molnet Àr att berÀkningarna utförs pÄ servrar och att informationen dÀrefter strömmas vidare till anvÀndaren. De senaste tre Ären har investeringarna gÀllande molnbaserade affÀrssystem börjat accelerera i allt högre takt. I dagslÀget riktar sig molnbaserade affÀrssystem mot mindre företag som Àr i ett behov utav ett standardiserat affÀrssystem som inte kostar multum.

Riksintresset för kulturmiljövÄrden syftar till att sÄ lÄngt som möjligt skydda mot pÄverkan av kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer. Miljöbalken, som utgör grunden för riksintresse för kulturmiljövÄrden, hÀvdar att grönstrukturen inom och i nÀrheten av tÀtorter sÀrskilt bör tas i beaktning. Stockholms be-byggda ytor ökar, delvis pÄ bekostnad av stadens grönstruktur. Utförliga strategier i Stockholm stads översiktliga planering för de riksintressanta kulturmiljöerna Àr nÄgot som saknas, framförallt för grönstruktur inom des-sa omrÄden. Samtidigt existerar grönstruktur i olika form som element i alla Stockholms riksintressen för kulturmiljövÄrden.

Idag Àr det i Sverige tillÄtet att bygga höga trÀhus. Detta arbete behandlar framförallt trÀhus som byggs som volymelement i fabrik och endast monteras pÄ sjÀlva byggplatsen. TrÀhus Àr lÀtta i förhÄllande till byggnader byggda av andra material, och nÀr trÀhusen byggs högre blir vindlasten större och problem uppstÄr med stabiliseringen. PÄ vissa stÀllen i byggnaden ger vindlasten upphov till koncentrerade lyftkrafter som Àr större Àn egenvikten, och dessa delar av byggnaden vill dÄ lyfta. Idag berÀknas dessa krafter med en förenklad tvÄdimensionell metod som tar liten hÀnsyn till omkringliggande vÀggar och bjÀlklag.

Kvarteret TjÀllet, vid Stadshagens tunnelbanestation. DÀr tunnelbaneuppgÄngen möter den kuperade marken föreslÄs bostÀder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lÀgenheter, och enligt kommunen Àr det i princip klart att det handlar om bostadsrÀtter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslÄr detta projekt att tomten upplÄts till ett blandat boende.TvÄ punkthus som inrymmer 109 lÀgenheter, blir bostÀder Ät seniorer och studenter. TvÄ grupper som lÀtt slÄs ut frÄn den i Stockholm mycket hÄrda marknaden för boende.

Endast en kilometer frÄn VÀxjö Centrum ligger ett bostadsomrÄde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till mÄnga av de bostadsomrÄden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis vÀlplanerade och funktionella lÀgenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

BostÀder och service stÄr idag för den största delen av energianvÀndningen i Sverige. För att skapa en hÄllbar miljö har regeringen i Sverige tagit fram 16 miljömÄl. I ett av dess delmÄl förklaras det att till Är 2020 bör energianvÀndningen i byggnader per uppvÀrmd areaenhet minska med 20 % och med hela 50 % till Är 2050. Landet Àr i behov av energieffektiva lösningar och dÀrmed har uppmÀrksamhet riktats mot passivhus (energieffektivt hus). Resultat frÄn tidigare byggprojekt i Sverige visar att passivhus starkt kan bidra till att kraven uppnÄs. Ett passivhus har ett litet behov av energi och anses vara ett framtidssÀkert hus eftersom det rÀknas med att konflikter kommer att uppstÄ i samband med framtidens energikriser.