Syftet med uppsatsen Àr att utreda nÀr militÀrpolisen Àr behörig och anses ha polisiÀra befogenheter. Avsaknaden av en tydlig grÀns belyses och problematiseras med krav uppstÀllda av lagstiftaren som utgÄngspunkt. Vidare görs en konsekvensanalys av att tydlig lagstiftning gÀllande MP:s behörighet saknas, och dÄ frÀmst vad en individ i Sverige har för möjligheter till kompensation pÄ grund av rÀttighetskrÀnkande ÄtgÀrder vidtagna utan att normhierarkin respekterats vid rÀttighetsbegrÀnsningen..

Historiskt sett har betalning gjorts med kontanter, det vill sÀga genom sedlar och mynt, men Àven ocksÄ med andra betalningsmedel. I dagens samhÀlle Àr Internet dÀremot en stor del av mÀnniskans vardagliga liv, vilket har resulterat i att mÄnga av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som Àr elektroniska. En av de moderna betalningsformerna Àr betalning med elektroniska pengar. E-pengar Àr ett tvetydigt begrepp, inte bara pÄ grund av att det Àr svÄrt att definiera, utan Àven pÄ grund av att det kan förvÀxlas med andra former av betalningsmedel eller betalningsinstrument. Uppsatsen Àr en undersökning av vad e-pengar Àr, för utredning av begreppet e-pengar, har bland annat undersökning gjorts av nuvarande Lag (2011:755) om elektroniska pengar och föregÄende Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar samt SOU 1998:14 och SOU 1998:122. I uppsatsen utreds Àven förfarandet nÀr betalning görs med e-pengar, vidare jÀmförs detta förfarandet med hur betalningsförfarandet gÄr till med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument, det vill sÀga kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och ?kreditpengar?).

Uppsatsen kommer att behandla de frĂ„gestĂ€llningar som aktualiseras för försĂ€kringsbolag som vĂ€ljer att sĂ€lja sina försĂ€kringar genom sĂ€ljmetoden telefonförsĂ€ljning. Eftersom bĂ„de telefonförsĂ€ljnings- och försĂ€kringsomrĂ„det aktualiserar en mĂ€ngd olika regelverk av olika karaktĂ€r, kan det dĂ„ dessa regler skall fungera och verka pĂ„ samma marknad uppkomma en del problem dĂ„ lagreglerna inte alltid kompletterar varandra. Överlappande lagstiftning och i viss mĂ„n till och med motstridig lagstiftning Ă€r nĂ„got som förekommer och som kommer att uppmĂ€rksammas i denna uppsats. I uppsatsen uppmĂ€rksammas de rĂ€ttsliga hinder, möjligheter, risker och problem som Ă€r förenade med telefonförsĂ€ljning och som i sin tur Ă€r en grundlĂ€ggande förutsĂ€ttning för de kommersiella övervĂ€ganden som försĂ€kringsbolagen stĂ€lls inför vid val av sĂ€ljkanal och sĂ€ljmetod. FramstĂ€llningen innehĂ„ller Ă€ven förslag pĂ„ hur dessa risker och problem kan hanteras av försĂ€kringsaktörerna.I uppsatsen kommer inledningsvis den bakomliggande lagstiftningen som aktualiseras vid telefonförsĂ€ljning av försĂ€kring att studeras.

I denna rapport behandlas Polislagen 20a § som innebÀr en ny möjlighet för polisen att söka igenom ett fordon i brottsförebyggande syfte i jakten pÄ illegala vapen. I rapporten behandlas dels vad denna nya lagstiftning ger polisen för möjligheter i det brottsförebyggande arbetet men Àven vilka konsekvenser den kan fÄ för den enskilde individen i form av inskrÀnkningar i de grundlagsstadgade fri och rÀttigheterna. I inledningskapitlet beskrivs de problem som gjorde att polis och rÀttsvÀsendet fick upp ögonen för behovet av en ny lagstiftning, dvs. den stora mÀngd illegala vapen i samhÀllet. I vÄrt andra kapitel gÄr vi igenom och förklarar ett antal begrepp i form av lagparagrafer och polisiÀra uttryck som Àr bra att kÀnna till t ex fara i dröjsmÄl.

Som polis kan det hĂ€nda att man stĂ€lls inför en folksamling som stör den allmĂ€nna ordningen och dĂ„ Ă€r det nödvĂ€ndigt att veta hur man ska agera samt vilka brott som folksamlingen kan göra sig skyldig till. I den hĂ€r studien har vi gjort en sammanstĂ€llning av relevant lagstiftning som rör upplopp och ohörsamhet mot ordningsmakten samt undersökt hur denna anvĂ€nds i realiteten. NĂ„got som inledningsvis lockade vĂ„rt intresse att studera just dessa brott, var att det fanns fĂ„ rĂ€ttsfall om dem frĂ„n högre instanser. Funderingar kring huruvida lagstiftningen, tillĂ€mpningen av paragraferna eller krav pĂ„ bevisningen var oklar vĂ€cktes dĂ„ och vi beslutade oss för att försöka bringa klarhet i frĂ„gan. Ett underlag till rapporten, förutom lagstiftning och litteratur i Ă€mnet, har hĂ€mtats frĂ„n polismyndigheterna i Stockholms lĂ€n, VĂ€stra Götalands lĂ€n och Östergötlands lĂ€n samt frĂ„n Ă„klagarkammarens enhet i Stockholm och Ă„klagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö.

Återigen har ett betĂ€nkande om en s.k. "civilkuragelag" gjorts i Sverige, och resulterat i samma slutsats som tidigare: En dylik lagstiftning skulle göra mycket liten skillnad i verkliga livet. Vad som sĂ€llan diskuteras frĂ„n offentligt hĂ„ll Ă€r dĂ€remot de bakomliggande faktorer som inverkar pĂ„ vĂ„rt mod att stĂ„ upp för moraliska vĂ€rden eller att sĂ€ga ifrĂ„n vid missförhĂ„llanden trots personlig risk. I detta sammanhang Ă€r begreppet socialt kapital av sĂ€rskild betydelse för att belysa pĂ„verkande faktorer. Studiens syfte var att mĂ€ta attityder kring civilkurage hos en grupp gymnasieungdomar och yrkesarbetande vuxna genom skalan personligt risktagande /mod kopplat till skalor om tillit, social Ă„ngest och samhĂ€lleligt engagemang, liksom att identifiera attityder till straffsanktionerad lagstiftning pĂ„ omrĂ„det.

Inom skatterÀtten sökes stÀndigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmÄner. Ett sÄdant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen Àr paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpÄ andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet Àr att de avyttrade andelarna ska klassificeras som nÀringsbetingade vilket innebÀr att kapitalvinsten dÀrmed Àr skattefri. En förutsÀttning för att uppnÄ dessa skattekonsekvenser Àr dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgÄngar.

Uppsatsen behandlar begreppen barnets bÀsta och barnets rÀtt samt vilken processuell stÀllning barnet har rÀtt till, enligt barnkonventionen och svensk rÀtt. För att kunna möjliggöra att barnets bÀsta efterlevs krÀvs det att barnet ges en framtrÀdande roll i beslutsfattandet kring frÄgor rörande det. Barnkonventionen har transformerats in i svensk lagstiftning vilket innebÀr att lagstiftaren mÄste stifta de lagar som krÀvs för att barnkonventionen och dess intentioner skall implementeras i det svenska samhÀllet. Enligt barnkonventionen skall barn ha talerÀtt för att pÄ största möjliga sÀtt kunna pÄverka sin egen situation, enligt svensk lagstiftning tillerkÀnns barnet inte sÄdan rÀttighet, utan barnet har bara rÀtt att komma till tals. För att kunna ta beslut som Àr i enlighet med begreppet barnets bÀsta mÄste barnets instÀllning i det enskilda fallet utredas, vilken vikt som skall lÀggas vid det Àr dock beroende pÄ vilken mognadsgrad barnet uppnÄtt.

ImmaterialrÀtten bestÄr av olika moment, bland annat upphovsrÀtt, patent samt varumÀrkesrÀtt, den hÀr uppsatsen utgör en komparation mellan svensk och amerikansk upphovsrÀtt. PÄ upphovsrÀttens omrÄde finns en rad olika internationella konventioner, bland annat, Bernkonventionen, TRIPS-avtalet samt WCT. I och med att lÀnder ansluter sig till konventionerna och ratificerar dem i deras lagstiftning blir de ocksÄ bundna av att följa dem och tillhandahÄlla de rÀttsmedel som föreskrivs för att kunna upprÀtthÄlla en fungerande upphovsrÀttslagstiftning. PÄ upphovsrÀttens omrÄde har Àven EU kommit upp med direktiv, bland annat infosoc-direktivet samt IPRED-direktivet, dessa bygger i huvudsak pÄ de internationella konventionerna.Konventionerna Àr gjorda av minimibestÀmmelser vilket innebÀr att lÀnderna kan ha en hÄrdare tillÀmpning Àn vad som föreskrivs i konventionerna. Minimiskydden Àr till för att de utvecklingslÀnder som inte har nÄgon fungerande lagstiftning sÄ att upphovsmannens rÀtt kan tillvaratas dÀr.Författaren har i en omfattande analys kommit fram till slutsatsen att svensk och amerikansk upphovsrÀtt Àr förenliga med de internationella konventioner som de Àr bundna av, frÀmst TRIPS-avtalet vad gÀller tillhandahÄllande av rÀttsmedel för att sÀkerstÀlla att upphovsrÀtten följs.

Alltför ofta i dagens samhÀlle trÀffar medborgarna pÄ poliser, ordningsvakter, vÀktare och ibland enrtévÀrdar. Folk har en rÀtt sÄ allmÀnbildad uppfattning om polisen och deras organisation. Men hur Àr det med ordningsvakter och vÀktare? MÄnga mÀnniskor i samhÀllet tror att det Àr en och samma sak. Eller sÄ jÀmförs de med polisen vilket Àr helt fel.

Inom skatterÀtten sökes stÀndigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmÄner. Ett sÄdant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen Àr paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpÄ andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet Àr att de avyttrade andelarna ska klassificeras som nÀringsbetingade vilket innebÀr att kapitalvinsten dÀrmed Àr skattefri. En förutsÀttning för att uppnÄ dessa skattekonsekvenser Àr dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgÄngar.

Denna uppsats undersöker hur synen pÄ mediernas sjÀlvsanerande system ser ut dels hos elva olika granskare av medierna och dessutom hos sex representanter frÄn de större nyhetsmedierna i Sverige. I kvalitativa djupintervjuer har de bland annat fÄtt svara pÄ frÄgor om systemets fördelar och nackdelar samt om systemet anses vara tillrÀckligt eller om det finns behov av en utökad lagstiftning.Den teoretiska utgÄngspunkt som uppsatsen frÀmst vilar pÄ Àr hÀmtad frÄn medieforskarna Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt som menar att mediernas makt gör att det finns behov av att granska dem. Men teoriavsnittet ger ocksÄ en kort förklaring till hur makten hÀnger ihop med förtroendet, utifrÄn Adam Smiths teori om "den osynliga handen". Dessutom behandlar teorin frÄgan om hur lagstiftning kontra sjÀlvsanerande system kan pÄverka förtroendet. HÀr tar uppsatsen avstamp i den magisteruppsats Kerstin Ahlqvist med flera skrivit om förtroendet för svensk bolagsstyrning.Resultatet av intervjusvaren visar att det finns ett starkt stöd för det sjÀlvsanerande systemet dÄ det hÄller en skÀrpt lagstiftning borta och leder till "justare medier".

Enligt UNHCR Àr anvÀndningen av frihetsberövande av asylsökande icke önskvÀrd och bör alltid undvikas. Dock bör asylsökande i undantagsfall tas i förvar om det tydligt föreskrivs i nationell lagstiftning som Àr i överensstÀmmelse med allmÀnna normer och principer i internationell lagstiftning om mÀnskliga rÀttigheter. SkÀlen till detta Àr att skapa rÀttsliga garantier mot godtycklig behandling och att i största utstrÀckning skapa en sÀker stÀllning Ät utlÀnningar (prop. 1975/76 s. 67).

Sedan en tid tillbaka har det uppmÀrksammats att flera svenska kommuner stÀller högre krav pÄ byggnadsverks tekniska egenskaper Àn Boverket nÀr de tecknar markanvisningsavtal, det vill sÀga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalÀgd mark. Detta torde i princip vara tillÄtet dÄ kommunerna i dessa fall agerar som markÀgare och inte som myndighet, men dÀremot Àr det inte möjligt att stÀlla sÄdana krav vid exploatering av privatÀgd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit mÄnga pÄstÄenden om att sÄdana krav, sÄ kallade sÀrkrav, likvÀl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stÀmmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits nÄgon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen stÀller. Denna uppsats Àr avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av sÀrkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m.

En undersökning genomförs av de större företagen inom svensk kÀrnkraftindustri efter ca. 1990, frÀmst med avseende pÄ Àndringar i företagens Àgande och marknadspositioner. Undersökningen omfattar sÄvÀl kÀrnkraftverken och deras Àgare, kraftbolagen, och kÀrnkraftverkens huvudleverantörer av kÀrntekniska produkter. Stora förÀndringar pÄvisas till följd av ny lagstiftning och nya marknadsvillkor (internationalisering).