I denna uppsats har jag studerat vad Corporate Social Resonsibility (sv. företags samhÀllsansvar) fyller för funktion nÀr det kommer till implementeringen av de mÀnskliga rÀttigheterna i de land som multinationella företag har verksamhet i. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i, och har sin teoretiska förankring i FN:s deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna samt teorin om Corporate Social Responsibility. En fördjupad teoridel presenteras ocksÄ dÀr begrepp som det transnationella ansvarighetsglappet presenteras och Àven en kort diskussion kring den ansvarsutvidgning som skett och inte stater kan ses som enda aktörer för att förverkliga de mÀnskliga rÀttigheterna. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod med beskrivande inslag, vilket innebÀr att jag genom studien haft ett tolkande synsÀtt pÄ den data som anvÀnts.

KonkurrensrÀtten Àr ett rÀttsomrÄde av stor betydelse runt om i vÀrlden. KonkurrensrÀtten har sina ursprungliga rötter i USA dÀr den fick sitt fÀste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegrÀnsande beteenden förrÀn i mitten pÄ 1900-talet. KonkurrensrÀtten i bÄde EU och USA har som gemensamt syftet att frÀmja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegrÀnsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande stÀllning.

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestÀmde Svensk nÀringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste Àr bestÀmmelser angÄende intern kontroll. Intern kontroll Àr viktigt för alla bolag och dÄlig sÄdan anser mÄnga Àr en orsak till mÄnga företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lÀmna en rapport angÄende deras IK och att utvÀrdera sin IK för första gÄngen.Syfte:  Syftet Àr att undersöka om bolagskodens införande har pÄverkat bolagens sÀtt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat pÄ intern kontroll rapporterna samt att jÀmföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som Àven lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förÀndring som har skett under Ären 2005-2008.Metod: Undersökningen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera Är sÄ att vi kan se en förÀndring över tiden.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

UpphovsrÀtt i en digital miljö Àr ett dynamiskt och stÀndigt förÀnderligt rÀttsomrÄde som stÀller höga krav pÄ den gÀllande rÀttens flexibilitet. Ny teknik krÀver nya angreppssÀtt för att skydda upphovsrÀttshavare pÄ Internet. I denna uppsats belyser vi hur det svenska rÀttssystemet anpassas för att bekÀmpa problemen med illegal fildelning, genom att studera gÀllande rÀtt och analysera hur den tillÀmpas av Sveriges domstolar. Vi har under arbetets gÄng kunnat se att domstolarnas huvudsakliga angreppssÀtt Àr att tillÀmpa medverkansansvarsbestÀmmelsen i BrB och utdöma ansvar för medhjÀlp till huvudbrottet i URL. Bland annat analyserar vi det i media mycket uppmÀrksammade mÄlet om The Pirate Bay (TPB).

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i vÀrlden. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse Àr att följa denna kod och att tillgodose omvÀrlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgÄngar samt att pÄ lÄng sikt ge lönsamhet. För att styrelsen pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska tillgodose investerarna mÄste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

BakgrundNÀstan var tionde patient inom den somatiska slutenvÄrden drabbas av en vÄrdskada; en skada som hade kunnat undvikas om lÀmpliga ÄtgÀrder vidtagits av hÀlso- och sjukvÄrden. HÀlso- och sjukvÄrden och dess personal Àr enligt gÀllande svensk lagstiftning skyldiga att erbjuda patienter en god och sÀker vÄrd, vilket innebÀr att hÀlso- och sjukvÄrden ska arbeta för att förebygga vÄrdskador och arbeta patientsÀkert. PatientsÀkerhetsarbetet innebÀr att arbeta fram rutiner och riktlinjer för att förebygga vÄrdskador samt uppmÀrksamma och ÄtgÀrda risker. Chefsjuksköterskan Àr vÄrdpersonalens nÀrmaste chef och Àr ledare för omvÄrdnaden pÄ avdelningen. Chefsjuksköterskans ansvar inbegriper att bedriva avdelningens systematiska patientsÀkerhetsarbete och att upprÀtthÄlla omvÄrdnadens kvalitet.

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkÀnna anvÀndandet av det tillvÀxtreglerande preparatet Moddus 250 EC frÄn Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga strÄsÀdesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrÀtten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt Àr inte den svenska kvarnarindustrin beredd pÄ att ta emot spannmÄl som Àr tillvÀxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle pÄverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagÀndring som inte gÄr att utnyttja vid odling av spannmÄl till humankonsumtion dÄ svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmÄlen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i Àmnet samt kompletterande intervjuer med öppna frÄgor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade pÄ att frÄgan lÀnge varit aktuell och debatterats sedan 1987 dÄ den första restriktionen om strÄförkortning kom. Denna gÀllde alla sÀdesslag utom rÄg som var undantaget p.g.a.

NÀr nÄgon vill lÄna pengar krÀver lÄngivaren nÄgon form av sÀkerhet för lÄnet. Ett sÀtt att sÀkerstÀlla lÄntagarens betalningsförmÄga Àr att nÄgon gÄr i borgen för lÄntagaren. MÄnga mÀnniskor har mycket knappa kunskaper om vad en borgensförbindelse innebÀr och Ätagandet uppfattas bara som en formalitet. De lagregler som behandlar borgen Àr dispositiva, vilket innebÀr att det Àr avtalet som styr. Det Àr ofta en bank som Àr kreditgivare nÀr ett borgensÄtagande sluts och förbindelsen sker enligt bankens formulÀr.

Den viktigaste slutsatsen kring ocker Àr att SMS-lÄneverksamheten sannolikt inte Àr attlikstÀlla med ocker, som tillÀmpningen av ockerparagraferna ser ut idag. Den primÀraanledningen till det Àr den korta kredittiden, vilket gör att den totala kreditkostnaden inte blirför hög. Endast den effektiva rÀntan talar för ocker. Den ger emellertid en missvisande bildsom inte motsvaras av den helhetsbedömning av kreditvillkoren som mÄste göras.Den allmÀnna diskussionen som förs bl.a. i massmedia kring att SMS-lÄn ska likstÀllas medocker Àr missriktad.

En byggarbetsplats Àr en osÀker arbetsmiljö dÀr tillbud och olyckor avlöservarandra trots att arbetsmiljöarbetet styrs av lagstiftning för att förebygga en dÄligarbetsmiljö. Ordnings- och skyddsregler Àr ett viktigt medel i kampen till att nÄ enacceptabel nivÄ dÀr olyckor och tillbud inte förekommer ofta.Syftet med examensrapporten Àr att undersöka byggföretaget Peabsefterlevnadsgrad i stort gÀllande ordnings- och skyddsregler pÄ byggarbetsplatsenför att minska olycksfall och tillbud. Genom att bryta ner syftet till ett nÄbart mÄlskapades tre frÄgestÀllningar och de berör efterlevnaden av ordnings- ochskyddsregler, anvÀndandet av hjÀlpmedel och fysisk trÀnings samtförbÀttringsmöjligheter för att öka efterlevnaden av ordnings- och skyddsregler.Metoderna som har anvÀnts Àr litteraturstudie, fallstudie, enkÀtundersökning ochintervjuer. Den största delen i rapporten Àr enkÀtundersökningen och de andrametoderna kompletterar undersökningen.Rapporten visar att en dÄlig efterlevnadsgrad av ordnings- och skyddsregler tillstor del beror pÄ en bristfÀllig kommunikation mellan arbetsledning ochhantverkare men Àven att attityder samt chefs- och ledarskap pÄverkarefterlevnaden. BÄde hantverkare och arbetsledning har delgett att de inte alltidefterlever de regler som finns pÄ arbetsplatsen.

För att locka till sig kvalificerad utlÀndsk arbetskraft inför allt fler lÀnder inom EU en mer förmÄnligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sÄdan beskattning Är 2001 vilket innebÀr att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare Àn 5 Är endast beskattas pÄ 75 procent av sin lön och annan ersÀttning. För att kunna erhÄlla denna förmÄnligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utlÀndskt bolag med fast driftstÀlle i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersÀttningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar frÄn ett utlÀndskt bolag beskattas högre Àn en objektivt jÀmförbar utbetalning som kommer frÄn ett svenskt bolag. En sÄdan situation Àr ej tillÄten enligt de grundlÀggande principerna om fri rörlighet inom EU.

År 2004 blev det genom ny lagstiftning möjligt att bilda tredimensionella fastigheter. Dessa fastigheter bestĂ„r av en sluten volym som Ă€r begrĂ€nsad i alla riktningar. NĂ€r denna möjlighet infördes uppkom ocksĂ„ speciella regler för fastigheterna, till exempel speciella villkor för bildandet av dessa. Anledningen till införandet av en ny typ av fastigheter var att det fanns behov av att kunna bilda nya eller ombilda befintliga fastigheter, till exempel i nĂ€ra anslutning till andra. PĂ„ grund av markbrist i tĂ€tbebyggda omrĂ„den började byggandet utvecklas till att Ă€ven ske ovanpĂ„ eller under befintliga fastigheter, vilket gjorde den befintliga lagstiftningen otillrĂ€cklig.

Har ni egentligen nÄgon aning om hur mycket svenska folket satsar pÄ spel och lotterier i Sverige? Tror ni pÄ att under Är 2006 omsatte svenska lotterier ungefÀr 36 262 miljoner kronor före utbetalning av vinster? Det Àr dÀrför av stort intresse för samhÀllet att fÄ veta hur vinster frÄn alla dessa spel ska behandlas. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva var grÀnsen gÄr för vad som Àr en skattefri vinst frÄn lotteri och vad som Àr en skattepliktig inkomst av tjÀnst för privatpersoner. GÀllande rÀtt har tolkats utifrÄn förarbeten, doktrin, praxis samt lagstiftning. IL 8 kapitlet 3 § sÀger att vinster i svenska lotterier Àr skattefria och LL 3 § definierar lotteribegreppet.

I EU rÄder det idag en tÀnkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. PÄ grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom Ären har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhÄlla den bÀsta lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa föresprÄkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försÀmra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv dÄ medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som Àr förmÄnliga för bolagen men med ett sÀmre skydd för arbetstagare, ett sÄkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvÀrt om stÀrker den inre europeiska marknaden dÄ medlemsstaterna aktivt strÀvar efter att utforma de bÀsta lagarna ur allas perspektiv och att en sÄdan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén pÄ medlemsstaternas bolagsregler, ett sÄkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gÀlla inom hela EU och dÀr bolagsreglerna Àr desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tÀnkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försÀmrat arbetstagarskydd som följd) men kan Àven medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.