FrÄgor som rör skatteflykt eller förfaranden dÀr skatt undandras har sedan lÀnge varit ett problem. Det har visat sig vara svÄrt att pÄ ett effektivt sÀtt komma tillrÀtta med problemet genom att införa lagstiftning som hindrar kÀnda förfaranden dÀr skatt undandras. De skattskyldiga kan anpassa sig med metoder för att kringgÄ Àven denna stopplagstiftning och lagstiftaren ligger alltid ett steg efter. För att motverka problemet med skatteflykt kan man i ett rÀttssystem istÀllet anvÀnda sig antingen av en i praxis utarbetad metod eller en sÀrskild lagstiftad generalklausul. I svensk rÀtt har vi sedan 1980-talet i olika skepnader haft en lagstiftad generalklausul mot skatteflykt.

Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar hÄller pÄ att fÄ förödande konsekvenser för folkhÀlsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten Àr för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsÀtter andÄ statusen av Àmnet Idrott och hÀlsa att vara lÄg. Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbÀttra hÀlsan hos eleverna. Metoden som anvÀndes var en enkÀtundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i Ärskurs 2 pÄ en gymnasieskola i SkÄne.Resultatet visar att 74% av eleverna Àgnar sig Ät motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra pÄ sig och lika mÄnga var fysiskt aktiva som barn.Slutsatser som kan dras av detta Àr att mÄnga elever tycker om att röra pÄ sig men för att alla ska bli nÄdda Àr skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar.

1996 beslutade riksdagen att utöka beredskapspolisorganisationen med en ?sÀrskild beredskapspolis?. Denna skulle ha bÀttre utbildning och utrustning Àn den tidigare beredskapspolisen och Àven kunna anvÀndas till polisiÀra uppgifter i fredstid. Sedan 1 januari 2002 finns dÀrför 1500 sÀrskilda beredskapspoliser utbildade och placerade vid polismyndigheterna runt om i Sverige. SÀrskilda beredskapspolisens uppgifter Àr att delta i polisverksamhet som syftar till befolkningsskydd och rÀddningstjÀnst.

Sedan miljöbalken infördes och den politiska mÄlsÀttningen om ett ekologiskt hÄllbart samhÀlle lagstadgades har kravet om att sanera förorenade omrÄden stÀrkts. DÀrigenom ökar ocksÄ kravet pÄ en tydlig lagstiftning dÀr det gÄr att stÀlla förorenaren till svars, i enlighet med den internationellt vedertagna principen om att förorenaren betalar. I studien beskrivs hur miljölagstiftningen i Sverige utvecklats nÀr det gÀller regleringen av ansvaret för efterbehandling av förorenad mark. Vidare undersöks om den gÀllande rÀtten medverkar till uppfyllandet av miljöbalkens mÄl om en hÄllbarutveckling. Som teoretisk grund anvÀnds teorier om hÄllbar miljörÀtt.

AssociationsrÀtten behandlar associationers interna förhÄllanden och relationer till tredje man. RÀttsomrÄdet Àr i huvudsak fördelat pÄ lagarna ABL, HBL och föreningslagen. Vissa frÄgor har snarlika svar i de respektive lagarna medan andra avsevÀrt skiljs Ät. Uppsatsen behandlar vissa olikheter av detta slag. Den största och vanligaste associationsformen i Sverige Àr aktiebolag och dÄ ABL lag Àr rörlig och strÀvar efter att vara anpassad till hur det i praktiken gÄr till pÄ omrÄdet sÄ uppstÄr det regelbundet stora frÄgor med omfattade diskussioner och politiskt engagemang.

Dagens tilltagande internationalisering och utvidgning av europeiska gemenskapen har medfört en ökning av antalet konkurser och andra insolvensförfaranden med anknytning till utlandet. Detta leder till problem dÄ mÄnga stater saknar lagstiftning som möjliggör en ÀndamÄlsenlig och effektiv förvaltning av internationella insolvensförfaranden. Den 31 maj 2002 trÀdde rÄdets förordning om insolvensförfaranden (insolvensförordningen) i kraft. Förordningen har som mÄl att sÀkra den inre marknadens goda funktion genom att effektivt och ÀndamÄlsenligt samordna de ÄtgÀrder som vidtas vid ett grÀnsöverskridande insolvensförfarande. Syftet med denna framstÀllning Àr att försöka utröna vilken skillnad insolvensförordningen innebÀr gentemot tidigare svensk konkursjurisdiktion.

De senaste Ären har ett antal bolagsskandaler vÀrlden över fÄtt stort utrymme i media och satt igÄng debatten om bolagsstyrning. I vissa fall kan skandalerna relateras till brister i företagets interna kontroll. Detta har fÄtt till följd att intressenterna förlorat förtroendet för företagen och deras finansiella rapportering, vilket i sin tur ökat revisionens betydelse. Fokuseringen pÄ kontroll av företag har ökat, bÄde genom strÀngare lagstiftning av revisionsarbetet och genom ?koder? för bolagsstyrning.

Ideella föreningar Àr enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsÀttningar, befriade frÄn skattskyldighet för sÄvÀl inkomstskatt som mervÀrdesskatt. I den nuvarande regleringen gÀller samma bedömningsgrunder för vad som Àr skattebefriat i de bÄda skatteslagen. Detta framgÄr av den hÀnvisning som finns i 4 kap. 8 § mervÀrdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas lÀngre ned i denna framstÀllning.Medan inkomstskatt Àr en nationell angelÀgenhet Àr mervÀrdesskatt ett av de rÀttsomrÄden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.

Under de senaste Äret har i media uppmÀrksammats att konsumentskyddet vid köp av bostadsrÀtt Àr bristfÀlligt och att köp av bostadsrÀtt kan innebÀra ett stort ekonomiskt risktagande för konsumenten. BostadsrÀtt Àr en populÀr boendeform och köp av bostadsrÀtt i en byggmÀstarbildad bostadsrÀttsförening Àr vanligt förekommande. En byggmÀstarbildad bostadsrÀttsförening skiljer sig frÄn en ?vanlig? bostadsrÀttsförening eftersom det Àr ett byggföretag som Àr initiativtagare till bildandet av föreningen och det Àr representanter frÄn byggföretaget som utgör föreningens styrelse under byggnadsprojektet.Ett sÄdant köp har visat sig vara förknippat med risker för konsumenten p.g.a. bostadsrÀttslagen i vissa avseenden Àr dÄligt anpassad till denna sÀrskilda typ av bostadsrÀttsförening.

Byggbranschen anses vara en av de branscher i Sverige dÀr flest olyckor sker. Trots att arbetet följer en vÀl utvecklad lagstiftning och att de flesta organisationer arbetar aktivt med sÀkerhet och arbetsmiljö, sker det ÀndÄ mÄnga olyckor pÄ byggarbetsplatserna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur riskbenÀgenheten upplevs av en grupp byggnadsarbetare och deras uppfattningar om sÀkerhet och risker pÄ arbetsplatsen. Data hÀmtades ur enskilda intervjuer med Ätta byggnadsarbetare och de analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i olika teman. Resultatet visar att respondenterna upplever att stress, orsakad av tidspress, Àr en bidragande faktor till att de tar risker i arbetet.

Redovisningen av kundfordringar Àr komplex. Posten Àr förhÄllandevis svÄr att vÀrdera och en felaktig vÀrdering kan förvrÀnga företagets finansiella stÀllningar. IAS 1 p.9 har ett fÄtal regler som uppfattas som vaga för redovisning av kundfordringar vilket gör att skillnaderna ökar. Framförallt öppnas det upp utrymmen för manipulation av redovisningen.Syftet med studien Àr att ge en bÀttre förstÄelse av hur kundfordringar redovisas och att tolka och analysera hur upplysningar av redovisningsmetoder i Ärsredovisningar underlÀttar förstÄelsen av innehÄllet i rapporteringar. För att syftet ska uppnÄs studerades 24 företag.Studien visade att Àven fast alla undersökta företag Àr börsnoterade (pÄ large cap OMXS30) sÄ rÄder det stora skillnader i deras disclosure av information kring tillÀmpande redovisningsmetoder.

Bakgrund:VÄrt intresse vÀcktes av att undersöka möjligheter för ungdomar som gÄr pÄ s.k. gymnasie-sÀrskola, för att se vad de önskar för framtiden och vilka möjligheter som finns för dem. Vi tog del av regeringens och skolverkets lagstiftning och utredningar kring Àmnet och fann att ambitionsnivÄn Àr hög och mÄlsÀttningen Àr att samma villkor skall gÀlla för ungdomar med begÄvningshandikapp och s.k. normalbegÄvade ungdomar vad gÀller möjligheter pÄ arbets-marknaden och till vidare utbildning etc. VÄr erfarenhet sa oss att det sÀllan ges likvÀrdiga möjligheter för dessa bÄda grupper och vi bestÀmde oss för att undersöka hur de begÄv-ningshandikappade ungdomarna sjÀlva ser pÄ saken.Syfte:Att ta reda pÄ vad ungdomar med begÄvningshandikapp/funktionshinder har för planer efter avslutad skolgÄng vad gÀller arbete, familjebildande, resor, vidareutbildning och hur de jÀm-för sig sjÀlva med ?normalbegÄvade? ungdomar.Metod:Kvalitativ metod enligt livsberÀttelseansatsen, med intervju som verktyg.Resultat:Resultatet visar pÄ de önskemÄl som dessa ungdomar hyser om sin framtid vad gÀller arbete, familjebildning, resor och vidareutbildning.

While almost 23 percent of the students in the Swedish upper secondary school are foreigners, only a fraction of the school libraries? collections consists of literature written in other languages than Swedish or English. This study examines how five school librarians experience the task of working with literature composed in foreign languages in the multicultural and multilingual school of today. The results of the qualitative interviews are analyzed in relation to the legislation and policy documents that the school libraries are working by, and also in relation to the theoretical framework of sociocultural theory and the theories on second language acquisition developed by linguist Jim Cummins.The study shows that while multilingualism is discussed as an important matter in the legislation and policy documents that the school libraries work by, the librarians in this study largely view the question of foreign literature as peripheral. Most part of the librarians connects first language reading to leisure-time activities rather than curricular activities, and stresses that the Swedish language should be prioritized in Swedish schools.

Idag anvÀnds leasing som ett alternativt finansieringssÀtt vid anskaffning av olika tillgÄngar och innebÀr lÄngtidsuthyrning. Till exempel kan leasing vara ett alternativ till avbetalningsköp eller lÄn. Ett leasingavtal kan antingen vara operationellt eller finansiellt. Ett operationellt leasingavtal kan liknas vid en vanlig hyressituation medan ett finansiellt leasingavtal i sin renaste form kan liknas vid ett avbetalningsköp. För att bestÀmma vilken form av leasing som Àr aktuell undersöks hur de ekonomiska fördelarna och riskerna Àr fördelade mellan leasegivaren och leasetagaren.

Första januari Är 2013 trÀdde den senaste versionen av MARPOL Annex V i kraft. Denna studie har genom en litteraturstudie samt intervjuer med nautiska befÀl sökt svar pÄ vilka förÀndringar som skedde, hur dem implementerats ombord samt hur förÀndringarna upplevts av sjöfarare. Syftet med studien var att bidra med en pusselbit till bilden av hur avfallssortering utövas till sjöss samt hur arbetet med det upplevs. Litteraturstudien kom fram till att den stora skillnaden Àr att papper, glas, metall samt aska inte lÀngre fÄr slÀngas i havet. Inom specialomrÄde fÄr endast matavfall destruerat genom avfallskvarn slÀngas överbord.