I uppsatsen har rÀttslÀget vad gÀller tillÄtligheten av drogtester i arbetslivet utretts. Metoden som anvÀndes i rÀttsutredningen var den traditionell juridisk metod vilket innebar en genomgÄng av samtliga rÀttskÀllor. Det framkom att olika regler kunde vara tillÀmpliga beroende av om det var en offentlig- eller privat anstÀllning. PÄ den offentliga arbetsmarknaden reglerades frÄgan frÀmst i regeringsformen med undantag i bland annat lagen om offentlig anstÀllning. Ingen lagstiftning som direkt reglerade frÄgan pÄ det privata omrÄdet fanns Ànnu, dock offentliggjordes under utredningens gÄng ett lagförslag som föreslogs reglera frÄgan.

Integrerat vÀxtskydd innefattar alla tÀnkbara ÄtgÀrder för att ha kontroll pÄ skadedjur och sjukdomar inom odlingen. Detta samtidigt som den kemiska bekÀmpningen hÄlls till ett minimum. Enligt EU-direktivet 2009/128/EG ska alla EUs medlemslÀnder, inklusive Sverige, tillÀmpa integrerat vÀxtskydd frÄn och med Är 2014. Arbetet behandlar integrerat vÀxtskydd i svenska jordgubbsodlingar. BÄde ÄtgÀrder som i dagslÀget anvÀnds av odlarna, liksom vilka ÄtgÀrder inom IPM som finns beskrivna inom litteraturen. RÄdgivare aktiva inom jordgubbsodlingen delar i arbetet med sig av sina tankar kring integrerat vÀxtskydd. Den huvudsakliga slutsatsen Àr att ökad kunskap behövs pÄ flera olika plan.

Regler om fridlysning av djur- och vÀxtarter har sedan lÀnge funnits i svensk lagstiftning och de flesta mÀnniskor i Sverige har redan som smÄ hört talas om att vissa djur och vÀxter Àr fridlysta. Om en djurart Àr fridlyst Àr det bl.a. förbjudet att avsiktligt döda djuret, förstöra deras viloplatser och ta bort deras bon. Vilka slags ÄtgÀrder som kan hindras med stöd i fridlysningsreglerna Àr inte helt klart eftersom det Àr möjligt att reglernas rÀckvidd har förÀndrats pÄ grund utav EG-rÀtten. Uppsatsen syfte Àr att utreda de svenska fridlysningsreglernas rÀckvidd, sÀrskilt i belysning av fÄgeldirektivets och habitatdirektivets regler.

Borgen Àr ett avtal dÀr en eller flera personer, gentemot en annan, Ätar sig infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. GÀllande lagstiftning hÀrrör sig frÄn 1734. Merparten av de regler gÀllande borgen vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare har funnits, har varit ganska gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort ett flertal mÄl som rör borgen och borgensÄtaganden. I Sverige finns det ett flertal olika typer av borgen, vanligast förekommande Àr proprieborgen.

Polislagen 20 a § Àr relativt ny, lagen trÀdde i kraft 1 juli, 2006. PL 20 a § ger polismannen pÄ fÀltet möjlighet, att under vissa omstÀndigheter och med eget beslut, undersöka ett eller flera fordon efter vapen och andra farliga föremÄl pÄ samma sÀtt som man tidigare endast kunnat göra pÄ personer genom kroppsvisitation. Polislagens tillÀgg tillkom efter att man upptÀckt att det ute i samhÀllet finns stort omlopp av illegala vapen, speciellt i kriminella kretsar. Vapenhanteringen har Àven sjunkit i Äldrarna, man har gjort vapenbeslag pÄ personer som Àr ner till 16-17 Är. De kriminella personer och grupper som innehar illegala vapen rör sig oftast i fordon och över hela landet, fordonen anvÀnds ofta som förvaringsplats för vapen dÄ det innan PL 20 a § tillkomst behövts beslut frÄn en förundersökningsledare och Àven en misstanke om brott.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 kom som en direkt följd av en serie företagsskandaler sÄsom Enron och Worldcom i USA och Àr en mycket stor hÀndelse inom redovisningsvÀrlden. Felaktigheter och bedrÀgerier i bolagens finansiella rapporter anses vara ett stort hot mot kapitalmarknaden och dÀrmed hela marknadsekonomin. Börsnoterade bolag i USA tvings nu följa en ny lagstiftning som stÀller mycket hÄrdare krav avseende uppriktighet och dokumentation i den finansiella rapporteringen. MÄnga amerikanska företag Àger dotterbolag utomlands och det finns mÄnga utlÀndska företag som Àr börsnoterade i USA. PÄ sÄ vis blir SOX:s effekter grÀnsöverskridande.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa vad vi har för vittnesskydd i svensk lagstiftning och om skyddet Àr tillrÀckligt med tanke pÄ de eventuella hot som kan förekomma mot vittne i samband med förundersökningar och rÀttegÄngar. Titeln pÄ uppsatsen Àr ?Vittnesskydd?. Syftet Àr ocksÄ att reda ut om det skulle vara möjligt att vittna anonymt, utan att sÀtta rÀttssÀkerheten ur spel, eller om det finns nÄgon annan möjlighet att skydda personer som skall vittna. Jag har anvÀnda mig av en traditionell juridisk metod, lagtext, praxis, proposition och doktrin.

Syftet med arbetet Àr att söka förstÄ och beskriva hur formgivare förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling och hur det pÄverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skÀl att ifrÄgasÀtta motiven till nyproduktion i en tid dÄ konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orÀttvisor Àr pÄtagliga. HÄllbar utveckling Àr mÄlsÀttningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hÄllbar utveckling som mÄlsÀttning i den sÄ kallade Miljöbalken.Genom att intervjua tre formgivare om deras förhÄllningssÀtt till begreppet hÄllbar utveckling och ringa in yttre villkor för hÄllbar utveckling söktes syftet uppnÄs. Resultatet visar att begreppet rör sig i mÄnga olika former och det uppfattas personligt.

De operativa tillsynsmyndigheterna ska utföra tillsyn i den omfattning som behövs. Diskussioner om en oklar struktur pÄ tillsynsansvaret samt resursbrist har visat att det krÀvs en belysning av Àmnet för att kartlÀgga de ansvarsfördelningar som ÄlÀggs tillsynsmyndigheterna. Denna uppsats har syftat till att belysa tillsynsmyndigheternas ansvarsroller med fokus pÄ tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Arbetet har utgÄtt frÄn en rÀttsvetenskaplig metod genom att utgÄ frÄn gÀllande lagstiftning och förarbeten. Juridisk litteratur har anvÀnds för bekrÀftelse av tolkningen av lagtext.

Uppsatsen handlar om planinstrumenten tÀtortsstudie, fördjupad översiktsplan och detaljplan. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om tÀtortsstudien som planinstrument Àr ett alternativ till den fördjupade översiktsplanen som kan göra planprocessen enklare eller snabbare. Samt om detaljplanen kan pÄ ett effektivt sÀtt hantera samma frÄgor och problem som en tÀtortsstudie och fördjupad översiktsplan. Uppsatsens forskningsdesign Àr fallstudie, fallet som valts Àr HÀlleviksstrand, Orust kommun. Metoderna som anvÀnts Àr dokumentstudie, kvalitativ innehÄllsanalys och intervju.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Bakgrunden till denna framstÀllning Àr att det antagits ny lagstiftning pÄ kemikalieomrÄdet inom EU som förkortas REACH. Huvudsyftet med den nya lagstiftningen Àr att fÄ fram information/kunskap om kemikalier. Den nya lagstiftningen innebÀr att de svenska kraven pÄ omrÄdet mÄste ses över. Vad innebÀr dÄ dessa nya krav pÄ kunskap för svensk del? Hur kommer dessa krav att pÄverka företagen? Syftet med framstÀllningen Àr att med fokus pÄ det kunskapskrav som uppstÀlls i den nya kemikalieregleringen REACH utreda vilka skillnaderna Àr jÀmfört med kunskapskravet i miljöbalken (SFS 1998:808).

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva nÀr revisorernas oberoende kan stÄ i konflikt med revisorsrollen samt att utreda och skapa förstÄelse för hur revisorerna ser pÄ oberoende. För att kunna besvara syftet valde vi att göra en gridanalys med fem revisorer. Metoden valdes för att ge en mer rÀttvisande bild av revisorernas tankar kring oberoendet. Till vÄr hjÀlp för att beskriva oberoendet och revisionens syfte anvÀnder vi agentteorin och populationsekologisk teori. UtifrÄn dessa teorier kan revisorernas agerande delvis förklaras och redogöras för.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och vÀrldsarv verka sjÀlvklart, enkelt och okomplicerat.

Uppsatsen Mission Impossible - JÀmstÀlldhet vid Lunds Universitet? syftar till att ge en sammanhÀngande bild av hur vi kan förstÄ varför Lunds universitets jÀmstÀlldhetspolicy inte har implementerats.Vi har utgÄtt frÄn existerande jÀmstÀlldhetsplan och lagstiftning för att i kontrast till tillgÀngligt empiriskt material bekrÀfta att jÀmstÀlldhet inte föreligger, och planen inte följts.Institutioner reflekterar mönster av fördelningsfördelar.Det finns skÀl att misstÀnka att jÀmstÀlldhet som frÄga reducerats för att detta rubbar status quo. Givetvis urholkar det kraften i demokratin om beslut fattade av vÄra valda församlingar ignorerasVi finner i uppsatsen att begreppet makt i sin klassiska definition inte rÀcker för att beskriva fenomenet vi stÀlls inför. Den yttersta makten, hör och hÀpna, Äterfinns inte hos agendaskrivare, och ej heller i sammantrÀdesrummet. Vad vi visar Àr att icke-handling styr över ekonomiska resurser, fasta tjÀnster, policybeslut pÄ Lunds universitet.5 nyckelord: implementering, icke-implementering, glastak, jÀmstÀlldhet, genus..