Konkurrensrätten är ett rättsområde av stor betydelse runt om i världen. Konkurrensrätten har sina ursprungliga rötter i USA där den fick sitt fäste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegränsande beteenden förrän i mitten på 1900-talet. Konkurrensrätten i både EU och USA har som gemensamt syftet att främja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegränsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande ställning.

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestämde Svensk näringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste är bestämmelser angående intern kontroll. Intern kontroll är viktigt för alla bolag och dålig sådan anser många är en orsak till många företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lämna en rapport angående deras IK och att utvärdera sin IK för första gången.Syfte:  Syftet är att undersöka om bolagskodens införande har påverkat bolagens sätt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat på intern kontroll rapporterna samt att jämföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som även lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förändring som har skett under åren 2005-2008.Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera år så att vi kan se en förändring över tiden.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig Lagstiftning och nationella riktlinjer.

Upphovsrätt i en digital miljö är ett dynamiskt och ständigt föränderligt rättsområde som ställer höga krav på den gällande rättens flexibilitet. Ny teknik kräver nya angreppssätt för att skydda upphovsrättshavare på Internet. I denna uppsats belyser vi hur det svenska rättssystemet anpassas för att bekämpa problemen med illegal fildelning, genom att studera gällande rätt och analysera hur den tillämpas av Sveriges domstolar. Vi har under arbetets gång kunnat se att domstolarnas huvudsakliga angreppssätt är att tillämpa medverkansansvarsbestämmelsen i BrB och utdöma ansvar för medhjälp till huvudbrottet i URL. Bland annat analyserar vi det i media mycket uppmärksammade målet om The Pirate Bay (TPB).

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i världen. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse är att följa denna kod och att tillgodose omvärlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgångar samt att på lång sikt ge lönsamhet. För att styrelsen på bästa möjliga sätt ska tillgodose investerarna måste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

BakgrundNästan var tionde patient inom den somatiska slutenvården drabbas av en vårdskada; en skada som hade kunnat undvikas om lämpliga åtgärder vidtagits av hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården och dess personal är enligt gällande svensk lagstiftning skyldiga att erbjuda patienter en god och säker vård, vilket innebär att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga vårdskador och arbeta patientsäkert. Patientsäkerhetsarbetet innebär att arbeta fram rutiner och riktlinjer för att förebygga vårdskador samt uppmärksamma och åtgärda risker. Chefsjuksköterskan är vårdpersonalens närmaste chef och är ledare för omvårdnaden på avdelningen. Chefsjuksköterskans ansvar inbegriper att bedriva avdelningens systematiska patientsäkerhetsarbete och att upprätthålla omvårdnadens kvalitet.

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkänna användandet av det tillväxtreglerande preparatet Moddus 250 EC från Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga stråsädesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrätten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt är inte den svenska kvarnarindustrin beredd på att ta emot spannmål som är tillväxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle påverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagändring som inte går att utnyttja vid odling av spannmål till humankonsumtion då svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmålen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i ämnet samt kompletterande intervjuer med öppna frågor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade på att frågan länge varit aktuell och debatterats sedan 1987 då den första restriktionen om stråförkortning kom. Denna gällde alla sädesslag utom råg som var undantaget p.g.a.

När någon vill låna pengar kräver långivaren någon form av säkerhet för lånet. Ett sätt att säkerställa låntagarens betalningsförmåga är att någon går i borgen för låntagaren. Många människor har mycket knappa kunskaper om vad en borgensförbindelse innebär och åtagandet uppfattas bara som en formalitet. De lagregler som behandlar borgen är dispositiva, vilket innebär att det är avtalet som styr. Det är ofta en bank som är kreditgivare när ett borgensåtagande sluts och förbindelsen sker enligt bankens formulär.

Den viktigaste slutsatsen kring ocker är att SMS-låneverksamheten sannolikt inte är attlikställa med ocker, som tillämpningen av ockerparagraferna ser ut idag. Den primäraanledningen till det är den korta kredittiden, vilket gör att den totala kreditkostnaden inte blirför hög. Endast den effektiva räntan talar för ocker. Den ger emellertid en missvisande bildsom inte motsvaras av den helhetsbedömning av kreditvillkoren som måste göras.Den allmänna diskussionen som förs bl.a. i massmedia kring att SMS-lån ska likställas medocker är missriktad.

En byggarbetsplats är en osäker arbetsmiljö där tillbud och olyckor avlöservarandra trots att arbetsmiljöarbetet styrs av lagstiftning för att förebygga en dåligarbetsmiljö. Ordnings- och skyddsregler är ett viktigt medel i kampen till att nå enacceptabel nivå där olyckor och tillbud inte förekommer ofta.Syftet med examensrapporten är att undersöka byggföretaget Peabsefterlevnadsgrad i stort gällande ordnings- och skyddsregler på byggarbetsplatsenför att minska olycksfall och tillbud. Genom att bryta ner syftet till ett nåbart målskapades tre frågeställningar och de berör efterlevnaden av ordnings- ochskyddsregler, användandet av hjälpmedel och fysisk tränings samtförbättringsmöjligheter för att öka efterlevnaden av ordnings- och skyddsregler.Metoderna som har använts är litteraturstudie, fallstudie, enkätundersökning ochintervjuer. Den största delen i rapporten är enkätundersökningen och de andrametoderna kompletterar undersökningen.Rapporten visar att en dålig efterlevnadsgrad av ordnings- och skyddsregler tillstor del beror på en bristfällig kommunikation mellan arbetsledning ochhantverkare men även att attityder samt chefs- och ledarskap påverkarefterlevnaden. Både hantverkare och arbetsledning har delgett att de inte alltidefterlever de regler som finns på arbetsplatsen.

För att locka till sig kvalificerad utländsk arbetskraft inför allt fler länder inom EU en mer förmånligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sådan beskattning år 2001 vilket innebär att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare än 5 år endast beskattas på 75 procent av sin lön och annan ersättning. För att kunna erhålla denna förmånligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utländskt bolag med fast driftställe i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersättningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar från ett utländskt bolag beskattas högre än en objektivt jämförbar utbetalning som kommer från ett svenskt bolag. En sådan situation är ej tillåten enligt de grundläggande principerna om fri rörlighet inom EU.

År 2004 blev det genom ny lagstiftning möjligt att bilda tredimensionella fastigheter. Dessa fastigheter består av en sluten volym som är begränsad i alla riktningar. När denna möjlighet infördes uppkom också speciella regler för fastigheterna, till exempel speciella villkor för bildandet av dessa. Anledningen till införandet av en ny typ av fastigheter var att det fanns behov av att kunna bilda nya eller ombilda befintliga fastigheter, till exempel i nära anslutning till andra. På grund av markbrist i tätbebyggda områden började byggandet utvecklas till att även ske ovanpå eller under befintliga fastigheter, vilket gjorde den befintliga lagstiftningen otillräcklig.

Har ni egentligen någon aning om hur mycket svenska folket satsar på spel och lotterier i Sverige? Tror ni på att under år 2006 omsatte svenska lotterier ungefär 36 262 miljoner kronor före utbetalning av vinster? Det är därför av stort intresse för samhället att få veta hur vinster från alla dessa spel ska behandlas. Syftet med uppsatsen är att beskriva var gränsen går för vad som är en skattefri vinst från lotteri och vad som är en skattepliktig inkomst av tjänst för privatpersoner. Gällande rätt har tolkats utifrån förarbeten, doktrin, praxis samt lagstiftning. IL 8 kapitlet 3 § säger att vinster i svenska lotterier är skattefria och LL 3 § definierar lotteribegreppet.

I EU råder det idag en tänkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. På grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom åren har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhålla den bästa lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa förespråkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försämra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv då medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som är förmånliga för bolagen men med ett sämre skydd för arbetstagare, ett såkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvärt om stärker den inre europeiska marknaden då medlemsstaterna aktivt strävar efter att utforma de bästa lagarna ur allas perspektiv och att en sådan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén på medlemsstaternas bolagsregler, ett såkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gälla inom hela EU och där bolagsreglerna är desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tänkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försämrat arbetstagarskydd som följd) men kan även medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.

Inom Svensk hälso- och sjukvård sker en stor förändring i IT-infrastruktur. En nationell tjänsteplattform som ska möjligt delning av information mellan vårdgivare i olika regioner har implementerats. Flera landsting och regioner har implementerat liknande arkitekturer lokalt för att uppnå samma effekt även internt, men också för att underlätta uppkoppling till den nationella lösningen.Genom en kvalitativ fallstudie undersöker denna uppsats implementationen av en regional tjänsteplattform i Stockholms Läns Landsting med fokus på styrning. I en teoretisk undersökning behandlas teorier gällande IT inom offentlig hälso- och sjukvård, IT-governance, SOA och SOA-governance.Syftet med studien är att analysera och utvärdera teorier gällande SOA-governance i relation till styrning av en regional tjänsteplattform inom offentlig hälso- och sjukvård och på så sätt bidra till utveckling av aktuella teorier genom en diskussion gällande dess användbarhet inom en specifik sektor. Jag syftar också att bidra till utveckling av den studerade verksamheten genom att identifiera/prognostisera möjligheter och problem med aktuella styrningsstrukturer.Resultaten indikerar att utmaningar för att etablera SOA-governance inom offentlig hälso-och sjukvård främst härstammar ur organisationens natur.