Sökresultat:
1274 Uppsatser om Lagstiftning av ädellövskog - Sida 64 av 85
GrÀnsöverskridande förlustutjÀmning : En studie av reglerna i 35 a kap. IL
Sedan Är 1965 har Sverige haft koncernbidragsregler som har till syfte att Ästadkomma resultatutjÀmning inom en koncern. Anledningen till att reglerna finns Àr att beskattningen inte ska styra valet av organisationsform. Beskattningen ska inte variera beroende pÄ om verksamheten bedrivs som en koncern eller som ett enda bolag. De svenska reglerna i 35 kap. IL förutsÀtter dock att mottagaren av koncernbidraget beskattas i Sverige, vilket gör att reglerna enligt uppsatsen slutsats anses strida mot EU-rÀtten.Koncernavdragsreglerna i 35 a kap.
Blivande hundÀgare - vad bör man tÀnka pÄ?
Syftet med examensarbetet Àr att genom en litteraturstudie sammanfatta vad som Àr viktigt att tÀnka igenom innan hundköpet och vad den blivande hundÀgaren ska tÀnka pÄ vid val av hund. Idag anvÀnds hunden frÀmst till sÀllskap och ses oftast som en familjemedlem eller som ett barn. SÀllskapshundar inkluderar idag de flesta raser vilket kan stÀlla till med problem i mÄnga hem. Detta pÄ grund av att mÄnga raser inte lÀmpar sig för det stillsamma liv som mÄnga sÀllskapshundar tvingas leva. Det finns mer Àn 300 rasvarianter samt olika blandraser att vÀlja mellan nÀr man ska köpa hund.
Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörer
Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intÀkter Àr ett stort problem för samhÀllet och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar pÄ tydliga förÀndringar i redovisning av löner men mÀrks förÀndringar bland berörda aktörer.FrÄgestÀllning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal pÄ Skatteverket att deras roll har pÄverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet Àr dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de pÄverkats av införandet av Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förÀndringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnÄ syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med bÄde Skatteverket och större och mindre revisionsbyrÄer, pÄ sÄ vis kan vi upptÀcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att fÄ fram relevant data kopplat till vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utgÄ frÄn en kvalitativ studie. DÄ det finns fÄ teorier att utgÄ frÄn inom omrÄdet har vi valt ett induktivt angreppssÀtt och pÄ sÄ sÀtt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland smÄ och stora revisionsbyrÄer.
Risker och osÀkerhetsfaktorer ? Upplysningsskillnader mellan halvÄrsrapporter och Ärsredovisningar
Bakgrund och problem: I och med finanskriserna har intresset ökat för företagens utlĂ€mning av upplysningar kring risker och osĂ€kerhetsfaktorer. Variationen av mĂ€ngden av risker samt utförligheten i hur dessa beskrivs kan skiljas mycket Ă„t, dĂ„ de företag som följer Ă
RL vid sidan av IFRS mÄste redovisa sina vÀsentliga risker och osÀkerhetsfaktorer. Företag, som enbart följer IFRS, har inte detta krav och har dÀrmed möjlighet att inte redovisa vissa risker.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i hur företagen upplyser om sina risker och osÀkerhetsfaktorer och vilka och hur mÄnga risker och osÀkerheter som man upplyser om. Detta för att fÄ en bredare syn pÄ vad företagen anser att dessa termer betyder, vad som ingÄr i dem och hur företag generellt kommunicerar ut sin riskrapportering.AvgrÀnsningar: I denna studie analysera företag noterade pÄ Stockholmsbörsens Large, Mid och Small Cap-listor, som har publicerat en Ärsredovisning för 2009 samt halvÄrsrapporter frÄn 2010.Metod: Genom en kvantitativ innehÄllsanalys undersöktes 122 börsnoterade företags Ärsredovisningar och halvÄrsrapporter frÄn 2009 ? 2010.
VÀrderingar styr företagens sociala hÄllbarhetsarbete - MÀnskliga rÀttigheter som en del av företagens samhÀllsansvar
I denna uppsats har jag studerat vad Corporate Social Resonsibility (sv. företags samhÀllsansvar) fyller för funktion nÀr det kommer till implementeringen av de mÀnskliga rÀttigheterna i de land som multinationella företag har verksamhet i. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i, och har sin teoretiska förankring i FN:s deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna samt teorin om Corporate Social Responsibility. En fördjupad teoridel presenteras ocksÄ dÀr begrepp som det transnationella ansvarighetsglappet presenteras och Àven en kort diskussion kring den ansvarsutvidgning som skett och inte stater kan ses som enda aktörer för att förverkliga de mÀnskliga rÀttigheterna. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod med beskrivande inslag, vilket innebÀr att jag genom studien haft ett tolkande synsÀtt pÄ den data som anvÀnts.
Marknadsandelarnas betydelse för bedömningen av dominerande stÀllning : En komparativ studie av EU och USA
KonkurrensrÀtten Àr ett rÀttsomrÄde av stor betydelse runt om i vÀrlden. KonkurrensrÀtten har sina ursprungliga rötter i USA dÀr den fick sitt fÀste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegrÀnsande beteenden förrÀn i mitten pÄ 1900-talet. KonkurrensrÀtten i bÄde EU och USA har som gemensamt syftet att frÀmja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegrÀnsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande stÀllning.
Intern kontroll : Har bolagens arbete med intern kontroll förÀndrats sedan Koden för Svensk bolagsstyrning infördes 2005?
Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestÀmde Svensk nÀringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste Àr bestÀmmelser angÄende intern kontroll. Intern kontroll Àr viktigt för alla bolag och dÄlig sÄdan anser mÄnga Àr en orsak till mÄnga företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lÀmna en rapport angÄende deras IK och att utvÀrdera sin IK för första gÄngen.Syfte: Syftet Àr att undersöka om bolagskodens införande har pÄverkat bolagens sÀtt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat pÄ intern kontroll rapporterna samt att jÀmföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som Àven lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förÀndring som har skett under Ären 2005-2008.Metod: Undersökningen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera Är sÄ att vi kan se en förÀndring över tiden.
Mellan lag och verklighet. En studie av svenska kustkommuners f?rvaltning av grunda mjukbottnar i kustzonen.
Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.
UpphovsrÀttsintrÄng pÄ Internet : En utredning om medhjÀlpsansvar
UpphovsrÀtt i en digital miljö Àr ett dynamiskt och stÀndigt förÀnderligt rÀttsomrÄde som stÀller höga krav pÄ den gÀllande rÀttens flexibilitet. Ny teknik krÀver nya angreppssÀtt för att skydda upphovsrÀttshavare pÄ Internet. I denna uppsats belyser vi hur det svenska rÀttssystemet anpassas för att bekÀmpa problemen med illegal fildelning, genom att studera gÀllande rÀtt och analysera hur den tillÀmpas av Sveriges domstolar. Vi har under arbetets gÄng kunnat se att domstolarnas huvudsakliga angreppssÀtt Àr att tillÀmpa medverkansansvarsbestÀmmelsen i BrB och utdöma ansvar för medhjÀlp till huvudbrottet i URL. Bland annat analyserar vi det i media mycket uppmÀrksammade mÄlet om The Pirate Bay (TPB).
Effektiv intern kontroll : En studie över företags interna kontroll avseende den finansiella rapporteringen
Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i vÀrlden. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse Àr att följa denna kod och att tillgodose omvÀrlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda investerarnas kapitalplacering och företagets tillgÄngar samt att pÄ lÄng sikt ge lönsamhet. För att styrelsen pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska tillgodose investerarna mÄste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.
PatientsÀkerhetsarbete pÄ ortopediska avdelningar : chefsjuksköterskors erfarenheter
BakgrundNÀstan var tionde patient inom den somatiska slutenvÄrden drabbas av en vÄrdskada; en skada som hade kunnat undvikas om lÀmpliga ÄtgÀrder vidtagits av hÀlso- och sjukvÄrden. HÀlso- och sjukvÄrden och dess personal Àr enligt gÀllande svensk lagstiftning skyldiga att erbjuda patienter en god och sÀker vÄrd, vilket innebÀr att hÀlso- och sjukvÄrden ska arbeta för att förebygga vÄrdskador och arbeta patientsÀkert. PatientsÀkerhetsarbetet innebÀr att arbeta fram rutiner och riktlinjer för att förebygga vÄrdskador samt uppmÀrksamma och ÄtgÀrda risker. Chefsjuksköterskan Àr vÄrdpersonalens nÀrmaste chef och Àr ledare för omvÄrdnaden pÄ avdelningen. Chefsjuksköterskans ansvar inbegriper att bedriva avdelningens systematiska patientsÀkerhetsarbete och att upprÀtthÄlla omvÄrdnadens kvalitet.
TillvÀxtreglering av cerealier : tillÄtet men inte accepterat av svensk kvarnindustri
Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkÀnna anvÀndandet av det
tillvÀxtreglerande preparatet Moddus 250 EC frÄn Syngenta Crop Protecktion A/S i
samtliga strÄsÀdesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i
regeringsrÀtten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt Àr inte den svenska
kvarnarindustrin beredd pÄ att ta emot spannmÄl som Àr tillvÀxtreglerad.
Jag blev intresserad hur detta skulle pÄverka svenska lantbrukare och hur de skulle
hantera denna lagÀndring som inte gÄr att utnyttja vid odling av spannmÄl till
humankonsumtion dÄ svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmÄlen. För att
undersöka detta gjordes en litteraturstudie i Àmnet samt kompletterande intervjuer med
öppna frÄgor till fem företag/organisationer.
Litteraturstudien visade pÄ att frÄgan lÀnge varit aktuell och debatterats sedan 1987 dÄ
den första restriktionen om strÄförkortning kom. Denna gÀllde alla sÀdesslag utom rÄg
som var undantaget p.g.a.
Borgen : Enkel borgen eller proprieborgen?
NÀr nÄgon vill lÄna pengar krÀver lÄngivaren nÄgon form av sÀkerhet för lÄnet. Ett sÀtt att sÀkerstÀlla lÄntagarens betalningsförmÄga Àr att nÄgon gÄr i borgen för lÄntagaren. MÄnga mÀnniskor har mycket knappa kunskaper om vad en borgensförbindelse innebÀr och Ätagandet uppfattas bara som en formalitet. De lagregler som behandlar borgen Àr dispositiva, vilket innebÀr att det Àr avtalet som styr. Det Àr ofta en bank som Àr kreditgivare nÀr ett borgensÄtagande sluts och förbindelsen sker enligt bankens formulÀr.
SMS-lÄn och konsumentskyddet
Den viktigaste slutsatsen kring ocker Àr att SMS-lÄneverksamheten sannolikt inte Àr attlikstÀlla med ocker, som tillÀmpningen av ockerparagraferna ser ut idag. Den primÀraanledningen till det Àr den korta kredittiden, vilket gör att den totala kreditkostnaden inte blirför hög. Endast den effektiva rÀntan talar för ocker. Den ger emellertid en missvisande bildsom inte motsvaras av den helhetsbedömning av kreditvillkoren som mÄste göras.Den allmÀnna diskussionen som förs bl.a. i massmedia kring att SMS-lÄn ska likstÀllas medocker Àr missriktad.
Arbetsmiljö - Utredning av efterlevnad avordnings- och skyddsregler pÄbyggarbetsplatsen
En byggarbetsplats Àr en osÀker arbetsmiljö dÀr tillbud och olyckor avlöservarandra trots att arbetsmiljöarbetet styrs av lagstiftning för att förebygga en dÄligarbetsmiljö. Ordnings- och skyddsregler Àr ett viktigt medel i kampen till att nÄ enacceptabel nivÄ dÀr olyckor och tillbud inte förekommer ofta.Syftet med examensrapporten Àr att undersöka byggföretaget Peabsefterlevnadsgrad i stort gÀllande ordnings- och skyddsregler pÄ byggarbetsplatsenför att minska olycksfall och tillbud. Genom att bryta ner syftet till ett nÄbart mÄlskapades tre frÄgestÀllningar och de berör efterlevnaden av ordnings- ochskyddsregler, anvÀndandet av hjÀlpmedel och fysisk trÀnings samtförbÀttringsmöjligheter för att öka efterlevnaden av ordnings- och skyddsregler.Metoderna som har anvÀnts Àr litteraturstudie, fallstudie, enkÀtundersökning ochintervjuer. Den största delen i rapporten Àr enkÀtundersökningen och de andrametoderna kompletterar undersökningen.Rapporten visar att en dÄlig efterlevnadsgrad av ordnings- och skyddsregler tillstor del beror pÄ en bristfÀllig kommunikation mellan arbetsledning ochhantverkare men Àven att attityder samt chefs- och ledarskap pÄverkarefterlevnaden. BÄde hantverkare och arbetsledning har delgett att de inte alltidefterlever de regler som finns pÄ arbetsplatsen.