Sök:

Sökresultat:

29 Uppsatser om Lagreglering - Sida 1 av 2

EUs insolvensförordning och dess betydelse för svensk internationell konkursjurisdiktion

Dagens tilltagande internationalisering och utvidgning av europeiska gemenskapen har medfört en ökning av antalet konkurser och andra insolvensförfaranden med anknytning till utlandet. Detta leder till problem då många stater saknar lagstiftning som möjliggör en ändamålsenlig och effektiv förvaltning av internationella insolvensförfaranden. Den 31 maj 2002 trädde rådets förordning om insolvensförfaranden (insolvensförordningen) i kraft. Förordningen har som mål att säkra den inre marknadens goda funktion genom att effektivt och ändamålsenligt samordna de åtgärder som vidtas vid ett gränsöverskridande insolvensförfarande. Syftet med denna framställning är att försöka utröna vilken skillnad insolvensförordningen innebär gentemot tidigare svensk konkursjurisdiktion.

Fri rörlighet för tjänster inom EU - Social dumping eller en harmonsierad arbetsmarknad?

Sveriges medlemskap i EU har genom principen om fri rörlighet inneburit öppnare gränser för medborgare inom EU och också ett flertal ändringar i den svenska regleringen. Den här uppsatsen handlar om den fria rörligheten för tjänster inom EU, med fokus på EG-rätten, svenska regleringar och hur den svenska arbetsrätten påverkas av den fria rörligheten för tjänster. I uppsatsen utreder jag gällande reglering i Romkonventionens fyra friheter, utstationeringsdirektivet, utstationeringslagen, lex Britannia och jag har också koncentrerat mig på förslaget till tjänstedirektiv, vilket lades fram av kommissionen den 13 januari 2004. Nära knutet till den fria rörligheten för tjänster är begreppet social dumping, vilket jag redogör för samt kopplar till det aktuella Vaxholmsfallet. Vaxholmsfallet har väckt mycket uppmärksamhet under det senaste året på grund av en konflikt gällande stridsåtgärder, mellan utländsk arbetsgivare med arbetstagare utstationerade i Sverige och svenska fackliga arbetstagarorganisationer, i vilket det anses att svensk Lagreglering bryter mot det grundläggande förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet.

Hållbarhetsredovisning ? En studie om sambandet mellan den statliga lagregleringen och praxis

Ordet hållbarhetsredovisning härstammar från begreppet hållbar utveckling som per definition innebär att ?tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Idag upprättar flera företag så kallade hållbarhetsredovisningar där de tar ställning till sitt sociala, ekonomiska och miljömässiga ansvar. Den svenska staten beslutade den 29 november år 2007 att alla statligt ägda bolag från och med den 1 januari år 2008 ska upprätta hållbarhetsredovisningar som redovisas enligt Global Reporting Initiative?s (GRI) riktlinjer.

Om friskrivningsklausuler vid fastighetsköp

Vid en fastighetsförsäljning är utgångspunkten att det är säljaren som ansvarar för eventuella dolda fel i fastigheten. Dessa fel kan vara omfattande och visa sig långt efter avtalsslutet, vilket kan vara förödande för säljaren. Vi har därför utrett vilka möjligheter säljaren har att friskriva sig från ansvar för dessa fel. Eftersom att det inte finns någon Lagreglering gällande friskrivningsklausuler har vi studerat förarbetena till JB 4 kap 19§, doktrin och framförallt HD:s praxis på området för att ta reda på vilka krav man i dessa rättskällor ställer på en giltig friskrivningsklausul. Det vi sammanfattningsvis kan konstatera är att säljaren har stora möjligheter att friskriva sig från ansvar, så länge som klausulen intas och utformas på korrekt sätt.

Man i en kvinnas värld ? Om könsroller i reklamen med fokus på mannens porträttering.

Mannens roll i reklamen har närmat sig kvinnans genom att den feminiserats och sexualiserats, medan kvinnan är kvar i samma traditionella roll. Resultatet av våra fokusgrupper stödjer till stor del genusteorierna och visar ytterligare att män inte ser på reklam på samma sätt som kvinnor. Antalet anmälningar till ERK har ökat, vilket bland annat visar att etiken i reklamen inte har nått så långt som man hoppats. Detta kan vidare vara ett stöd för en framtida lagändring som skyddar mannen och kvinnan som individer och inte enbart som konsumenter. Det faktum att få studier finns av mannen i reklamen, kräver ytterligare forskning för att se hur utbredd objektifieringen av mannen är på den svenska reklammarknaden..

Skadestånd och försäkring inom fotboll

Idrotten fyller en stor och viktig funktion i dagens samhälle: den inspirerar och motiverar till ett gott uppförande vilket bidrar till att främja den svenska folkhälsan. Det finns ingen Lagreglering som undantar idrottslig verksamhet från den allmänna regleringen om skadeståndsansvar och försäkring. Våld inom idrotten har generellt sett en högre toleransnivå än i samhället i övrigt. Ett av syftena med denna uppsats är att i viss mån utreda hur detta är möjligt. Den främsta anledningen kan sägas vara det förmildrande samtycket.

En empirisk undersökning om leasing

Idag används leasing som ett alternativt finansieringssätt vid anskaffning av olika tillgångar och innebär långtidsuthyrning. Till exempel kan leasing vara ett alternativ till avbetalningsköp eller lån. Ett leasingavtal kan antingen vara operationellt eller finansiellt. Ett operationellt leasingavtal kan liknas vid en vanlig hyressituation medan ett finansiellt leasingavtal i sin renaste form kan liknas vid ett avbetalningsköp. För att bestämma vilken form av leasing som är aktuell undersöks hur de ekonomiska fördelarna och riskerna är fördelade mellan leasegivaren och leasetagaren.

Provokation : Bevis- och brottsprovokation

Detta arbete handlar om provokativa åtgärder. Vår uppfattning är att det är viktigt att den enskilde polismannen har kännedom kring juridiken i detta ämne. Syftet med denna rapport är att undersöka hur bevis- och brottsprovokation får användas vid bekämpningen av brottslighet. Vi har även försökt att klargöra begreppen, samt peka på oklarheter som råder inom detta område för att på så sätt visa på dess komplexitet. Vi har genom studier av lagtext, propositioner, Statens offentliga utredningar (SOU), utlåtanden av Justitieombudsmannen (JO) och justitiekanslern (JK), juridisk litteratur samt rättsfall satt oss in i rådande rättsläge.

NVDB som stöd för GIS-analyser : vid störning på Fortum Distributions ledningsnät

 Fortum Distribution som ingår i Fortumkoncernen ansvarar för elförsörjning till kund. Uppgiften med detta examensarbete är att skapa en applikation i syfte att visa hur man kan använda GIS (Geografiska Informationssystem) för att korta ned inställelsetiden vid strömavbrott. Den 1/1 2006 infördes en Lagreglering (Ellagen, kap 10, § 9-16) om avbrottsersättning, därför vill energibolagen minska avbrottstiden så mycket som möjligt, bland annat genom att korta ned inställelsetiden. Analyser som baseras på NVDB-data, ska göras för att påvisa nyttan med GIS hos Fortum Distribution. Examensarbetet avgränsas geografiskt till Fortums Distributions koncessionsområde i Värmlands län, den del av Västra Götalands län som tidigare var Skaraborgs län samt Bergslagen. Genom att skapa en databas innehållande attribut och domäner, vägdata från NVDB samt Fortum Distributions data, läggs grunden som inställelsetiden ska beräknas från.

Grannelagsrätt

Fastighetsägares relation till varandra som grannar varierar i hög grad, många är ?goda grannar? och har en bra relation tillskillnad från andra som inte alls kommer överens. Enligt svensk grannelagsrättslig tradition sa man förr, med tanke på vad som är skäligt att tåla, att grannen får stå ut med åtskilligt av mig för jag är skyldig att stå ut med detsamma från hans sida. Man tillämpade således ett slags kompensationstänkande. Hänsynsprincipen återfinns lagfäst i Jordabalkens 3 kap.

Fastighetsmäklarens ansvar och roll

En person som yrkesmässigt förmedlar fastigheter är fastighetsmäklare. Förmedling tar sikte på att fastighetsmäklaren anvisar en motpart till sin uppdragsgivare och verkar för ett upprättande av köpeavtal mellan dessa.Genom fastighetsförmedling ändras ansvarsfördelningen mellan parterna då fastighetsmäklaren tillvaratar bådas intressen. Därmed uppstår frågan om vilken roll fastighetsmäklaren har och hur mycket ansvar som kan åläggas denne samt hur långtgående dennes undersöknings- och upplysningsplikt sträcker sig.Fastighetsmäklaren ska i sin förmedling agera omsorgsfullt samt värna om god fastighetsmäklarsed, vilket utvecklas genom rättspraxis. Denne ska även agera opartiskt gentemot båda parter i samband med att denne tillvaratar uppdragsgivarens ekonomiska intressen.Fastighetsmäklaren ska genomgå fastigheten med säljare och erhålla uppgifter från denne. Dock kan svårigheter uppstå med att avgöra hur omfattande fastighetsmäklaren ska undersöka säljarens uppgifter.

Folkmorden i Srebrenica och Rwanda : Historiedidaktisk undersökning om folkmord i svensk historieundervisning

I skrivande stund föreligger viss oklarhet vad gäller fastighetmäklarlagens (2011:666) tillämpningsområde. I ett avgörande från Svea hovrätt[1] har problematiken kring huruvida fastighetsmäklarlagens bestämmelser är tillämpliga på kommersiella fastighetsförmedlingar konkretiserats. Frågeställningen har varit föremål för diskussion i motiven till fastighetsmäklarlagen, och efter hovrättens avgörande gett upphov till livlig debatt. Lagutskottet har i förarbetena till lagen framhållit att det inte kan betraktas såsom rimligt att man, i samband med en fastighetsförmedling vid en inkråmsaffär, ska vara tvungen att anlita både en företags- och en fastighetsmäklare eller att valet av överlåtelseform[2] ska tillmätas någon betydelse. Regeringen var av samma åsikt som Lagutskottet, men påpekade att det i praktiken ändå oftast anlitas advokater vid förmedlingar av denna typ.

Fastighetsmäklarlagens tillämpningsområde : En analys av kommersiell fastighetsförmedling med utgångpunkt i Svea hovrätts mål nr B 4377-14

I skrivande stund föreligger viss oklarhet vad gäller fastighetmäklarlagens (2011:666) tillämpningsområde. I ett avgörande från Svea hovrätt[1] har problematiken kring huruvida fastighetsmäklarlagens bestämmelser är tillämpliga på kommersiella fastighetsförmedlingar konkretiserats. Frågeställningen har varit föremål för diskussion i motiven till fastighetsmäklarlagen, och efter hovrättens avgörande gett upphov till livlig debatt. Lagutskottet har i förarbetena till lagen framhållit att det inte kan betraktas såsom rimligt att man, i samband med en fastighetsförmedling vid en inkråmsaffär, ska vara tvungen att anlita både en företags- och en fastighetsmäklare eller att valet av överlåtelseform[2] ska tillmätas någon betydelse. Regeringen var av samma åsikt som Lagutskottet, men påpekade att det i praktiken ändå oftast anlitas advokater vid förmedlingar av denna typ.

Sarbanes-Oxley Act : The American way

År 2002 infördes en ny lagstiftning i USA, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen är en reaktion på de redovisningsskandaler som ägt rum i landet där framstående företag varit inblandade. På grund av skandalerna tappade investerarna förtroendet för aktiemarknaden såväl som för revisionsbranschen. Ökade krav på företagens interna kontroller skall bidra till att minska fel i den finansiella rapporteringen, minska antalet bedrägerier samt återställa investerarnas förtroende. SOX berör såväl amerikanska som icke-amerikanska företag.

Regleringen kring människohandelsoffer : - för offret eller för rättsprocessen?

Arbetet behandlar människohandel för sexuella ändamål av gränsöverskridande karaktär och fokus ligger på lagstiftningen kring offret i processen. Sveriges inställning till människohandel, och i synnerhet till offret, är särskilt intressant med tanke på den nationella lagstiftningen som kriminaliserar sexköp.Internationell och regional rätt presenterar en enhällig definition av människohandel och stadgar vikten av att åtala och skydda. Det finns dock fortfarande ingen internationell, än mindre regional, konsensus om hur människohandelsoffret ska skyddas. I internationell rätt verkar skyddsåtgärder väga lika tungt som åtagandet att åtala, vilket dock inte återspeglas i regional rätt och nationell lagstiftning. Istället skapas en hierarki: åtala och sedan skydda.

1 Nästa sida ->