Årligen placeras ett flertal barn och unga med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Det centrala fokuset i denna studie är att identifiera skillnader vad gäller rättens argumentation i domskälen, gällande beslut om LVU, med utgångspunkt i föräldrakonstellationer och bioligiskt kön.Studien bygger på totalt 33 domar från 11 av Sveriges förvaltningdomstolar och analyseras i enlighet med diskursanalytisk samt innehållsanalytisk metod.Flertalet liknande studier har gjorts tidigare, men samtliga gäller barnautredningar inom socialtjänsten. Forskning med fokus på föräldrakonstellation och kön i relation till beslut med stöd av LVU saknas på det rättsliga området. Då rättens argument i LVU-domar till stor del grundas på socialjänstens utredningar finns liknande möster som presenteras i studier som gjorts inom sektorn för socialt arbete.De största skillnader som denna studie presenterar rör värderingar i relation till språket, så som att mödrar misshandlar och fäder bestraffar när våld förekommer i hemmet. Två vårdnadshavare får fler brister tilldelade sig jämfört med ensamstående föräldrar och mödrar förväntas kunna ta hand om sina barn medan fäder inte har denna förväntning på sig och anses vara försvarslösa gällande familjerelaterade problem..

Den senaste tiden har en livlig debatt förts angående skolans kvalitet. Som en del av dennadebatt ingår skolbiblioteket samt dess roll i kvalitetsarbetet för att eleverna ska kunna nå deuppsatta målen. Genom en lagändring 2011 flyttades lagtexten om skolbiblioteket tillSkollagen och blev då en del av Skolinspektionens granskningsarbete.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skolinspektionen säkerställer attskolbibliotekslagen efterföljs. För att göra detta har intervjuer genomförts med rektorer dådessa är huvudmän över skolbibliotek samt med personal på Skolinspektionen då det är desom granskar skolbiblioteken. Vi har utgått från tidigare forskning som vi delade in tvåområden: skolbibliotekens roll samt kriterier som styr granskning.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor är en av länsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsområdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvärdig utveckling och likvärdiga förhållande i hela landet med avseende på de lokala förhållandena.Detta examensarbete är konstruerat för att förbättra länsstyrelsen i västra Götalands region förmåga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhämtning av relevant information över tätorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillämpa betygsättningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmåga att genomföra räddningsinsatser över samtliga tätorter i länet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och säkerhet.

Denna uppsats behandlar ungdomars upplevelse av påföljden ungdomstjänst. Ungdomstjänsti dess nuvarande utformning trädde i kraft 1:a januari 2007 och riktar sig till främst tillungdomar mellan 15 och 18 år, om särskilda skäl föreligger kan ungdomar upp till 21 årdömas till ungdomstjänst. Påföljden består av två delar, dels oavlönat arbete i 20 till 150timmar och dels en mindre del som benämns ? annan särskilt anordnad verksamhet? vilkenbestår av samtal och/eller studiebesök.Då lagen är en ganska ny företeelse valde vi att undersöka såväl ungdomarnas upplevelse avstraffet, men även hur väl ungdomarnas upplevelse överensstämmer med lagens intentioner,samt hur upplevelserna stämmer in på de tre straffrättsliga principerna om förutsebarhet,proportionalitet och konsekvens som är gällande i lagstiftningen.Vi har valt att ha såväl en kvantitativ som en kvalitativdel. Med en telefonenkät har vi riktatoss till ungdomar som genomfört sin ungdomstjänst i Göteborg.

De frågor som uppsatsen belyser är hur köparen ska kunna säkerställa att den kundbas, de anställda eller den know how som målföretaget har  flyttas över till köparen efter förvärvets avslut. Dessutom utreds vilka medel köparen har för att säkerställa var målföretagets know how finns samt om och hur köparen kan säkerställa att de nyckelpersoner som besitter kunskapen kommer att överflyttas till köparen efter förvärvet. I samband med denna fråga, utreds vilken betydelse lämnade garantier vad gäller know how, anställda och kundbas har samt vilka möjligheter en förvärvare har till hävning av förvärvet enligt köplagens regler. Dessutom utreds förvärvarens möjligheter att utesluta arbetstagare som varit anställda i målbolaget som misstänks kunna skada förvärvaren om dessa övertas. Dessa frågor uppkommer i störst utsträckning vid förvärv av tjänsteföretag där dessa resurser är av störst vikt, men problematik av liknande karaktär kan även uppstå inom förvärv av varuproducerande företag.Uppsatsen utreder dessutom skillnaderna mellan att förvärva aktierna i ett företag och att enbart förvärva inkråmet.

Bakgrund: Vi har i Sverige idag en relativt ny årsredovisningslag. Denna är en ramlag där lagstiftaren har överlämnat arbetet med att definiera hur tillämpningen av lagen skall ske i praktiken till begrepp som praxis och god redovisningssed. Praxis utformas först för de stora företagen, varefter redovisaren sneglar på denna vid utformning av praxis för de små företagen. Detta leder till att utformning av praxis för små företag tar lång tid samt att innehållet långt ifrån säkert möter det informationsbehov som en användare av ett 10/24-bolags årsredovisningar har.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilken information en årsredovisning för ett 10/24-bolag bör innehålla för att tillgodose användarnas behov. Med hänsyn till dessa behov ämnar vi utarbeta ett innehåll för en årsredovisning för 10/24-bolag.Avgränsningar: Endast bolagsformen aktiebolag behandlas i uppsatsen.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att beskriva hur långt kommunens skyldigheter sträcker sig i fråga om anordnande av skolskjuts och därmed vilken rätt en elev med skolplikt har till skolskjuts. Rätten till skolskjuts kan för vissa elever tyckas vara självklar, men lagens olika skrivningar och gällande praxis har under arbetets gång visat att frågan inte är helt enkel. Huruvida skolskjuts kan ges är beroende av andra bestämmelser än bara vad som stadgas uttryckligen om skolskjuts. Exempel på det är vad lagen föreskriver om hur placering i en skola ska gå till och på vilket sätt en kommun väljer att organisera hela sin grundskola. För att illustrera detta fästs stor vikt vid praxis, beskrivningar av skolstruktur och komparation av olika kommuners tillämpning.

Syftet med den här studien har varit att belysa hur fångars situation, med avseende på deras anpassning i samhället, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta föreställningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien är kvalitativ och den empiri som använts är debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frågeställningar ställts:-Vilka förhållanden anses som problem i massmediala diskussioner beträffande fångarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? -Hur kan sådana förhållanden relateras till fångarnas anpassning i samhället och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? Resultatet av den första frågeställningen har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ?claims- maker?, ?socialt problem? och ?moralisk panik?. Den andra frågeställningen har analyserats med lagtext som utgångspunkt.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhälle som är uppdelat på kvinnliga och manliga kroppar. Materialet består av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika från den manliga och kvinnliga normkroppen. Utifrån teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna gör sina kroppar för att gestalta den självupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers gränser i miljöer som präglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de använder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berättelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras självupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhället, påverkar deras livsutrymme både kroppsligt och identitetsmässigt.

SammanfattningTidsbegränsade anställningar är ingen ny förekomst, utan behovet fanns även innan 1974-års LAS trädde i kraft. Däremot aktualiserades problematiken på allvar då en restriktiv bestämmelse gällande tidsbegränsade anställningar fördes in i lagen. Dagens reglering återfinns i 1982 års anställningsskyddslag. Problematiken rör dock än idag balansen mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intresse av flexi¬bilitet respektive trygghet. Det är viktigt att finna en lösning pga det ökade antalet tids¬begränsade anställningar.

Personlig assistans är en insats inom Lagen om Stöd och Service (LSS) och en del av det samhällssystem som syftar till att tillgodose våra mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna speglar olika mänskliga behov och inskränkningar av dessa leder till att behoven inte kan tillgodoses. För att en individ ska utvecklas, nå sin fulla potential och uppleva välbefinnande är det avgörande att individens behov tillgodoses. Insatsen personlig assistans är en del av samhällets initiativ för att överbrygga de funktionshinder en individ kan uppleva med grund i de handikappolitiska värdena om bland annat delaktighet och självbestämmande. I detta examensarbete fokuseras på dem som får personlig assistans genom Luleå kommuns försorg, och är en kvantitativ inventering av tillfredsställelsen av de grundläggande behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt upplevelser av delaktighet och välbefinnande.

Arbetsmiljöproblem på byggarbetarplatser är idag väldigt omfattande och omtalat. Byggindustrin är nämligen en av landets farligaste industrier. Byggindustrin sysselsätter ca 290 000 (2009) och omsätter ca 250 miljarder SEK. Denna rapport utreder bristerna inom arbetsmiljön och orsakerna bakom dödsolyckorna.Studien omfattar granskning och analysering av arbetsmiljöverkets utredningar och intervjuer. Den omfattar även granskning av arbetsmiljöansvaret och vad aktörerna har för ansvar och funktioner i arbetsmiljöarbetet.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Lagen säger att man inte får uppföra byggnader så att det riskerar människors hälsa. Trots detta uppförs byggnader så att ohälsa uppstår för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsäkring. Syftet är att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsäkra byggnaderna. Målet är att lyfta fram var i processen det finns risker när det gäller fuktsäkring, och även ge förslag till förbättringar av arbetet med fuktsäkringen.

På en konkurrenskraftig marknad är det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumärke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstärka relationen mellan kund och företag och på så sett varumärket. CSR innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stärker ett varumärke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumärkesstärkande.