Tidigare forskning visar att hedersrelaterat förtryck och vÄld försÀtter individer i extremt utsatta positioner. Det finns Àven en komplexitet i att bekÀmpa hedersrelaterat förtryck och vÄld i moderna och sekulariserade samhÀllen som bottnar i vÀrde- och normkonflikter. Kvinnor i hedersrelaterade kontexter Àr isolerade frÄn omvÀrlden och förnekas möjligheten till att socialiseras, vilket Àr en viktig och nödvÀndig bestÄndsdel för att integreras i ett modernt, individualistiskt samhÀlle. Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka deltagare i Tjejers rÀtt i samhÀllets(TRIS) simverksamhet och studera deltagarnas upplevelser kring möjligheter att delta pÄ samhÀllets olika forum samt hur simverksamheten pÄverkar deras sjÀlvförtroende. TRIS Àr en organisation som arbetar mot hedersrelaterat förtryck och vÄld.

FörmÄnsrÀttslagen förÀndrades per den 1 januari 2004 genom lag 2003:535. Avsikten med lagförÀndringen var att företagsrekonstruktioner skulle underlÀttas, konkurserna skulle bli fÀrre och likabehandlingen av fordringsÀgare vid konkurssituationer skulle öka. Dessutom skulle kreditgivare genomföra bÀttre kreditprövning och kredituppföljning. Företagsinteckning innebÀr att nÀringsidkarens egendom bildar en sÀkerhet för kredit utan att den behöver överlÀmnas till kreditgivaren. FörmÄnsrÀtten för företagsinteckning Àndrades vid införandet av den nya lagen.

Intresset för detta Àmne vÀcktes genom tvÄ massmedialt uppmÀrksammade brottsutredningar dÀr DNA-provtagning spelade en avgörande roll, mordet pÄ Anna Lindh och den sÄ kallade ?Hagamannenutredningen?. Den nya DNA-lagen sÀger att om det finns synnerlig anledning att anta att det Àr för betydelse av utredningen av ett brott fÄr Àven den som inte Àr skÀligen misstÀnkt för brott utsÀttas för provtagning för att underlÀtta identifiering. DÄ det inte krÀvs att personen Àr misstÀnkt i utredningen kan detta ses som inskrÀnkande pÄ dennes privatliv och upplevas krÀnkande. Den nya lagen underlÀttar polisens möjligheter att utreda brott, men frÄgan Àr till vilket pris? För att fÄ svar pÄ bland annat ovanstÄende frÄga har vi studerat lagförslag och motioner för att se hur lagstiftarna resonerat kring införandet av den nya DNA-lagstiftningen.

SammanfattningGenom historien har det, bÄde i Sverige och i andra vÀstlÀnder, hÀnt mycket pÄ det psykiatriska vÄrdomrÄdet. De behandlingsmetoder som stÄtt till buds har vÀxlat, liksom synen pÄ psykiskt sjuka mÀnniskor. Huruvida vÄrden kan anses ha fungerat tillfredstÀllande eller inte har följt utvecklingen i samhÀllet samt den rÄdande synen pÄ psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den svenska psykiatriska tvÄngsvÄrden kan anses fungera i Sverige idag, men Àven vad det Àr som avgör om den fungerar eller inte. För att kunna förstÄ tankarna bakom den lagstiftning vi har idag i form av lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd, tar uppsatsen upp en kortfattad redogörelse för den historiska utveckling som slutligen ledde fram till denna lagstiftning.

Ocker Àr en företeelse som har funnit i alla tider. Redan i bibeln finns uttryckt att det Àr nÄgot förkastligt som inte bör fÄ finnas. DÄ definierades ocker som tagande av rÀnta. Med tiden kom definitionen att Àndras till att innebÀra tagande av oskÀligt hög rÀnta, det vill sÀga överstigande rÀntemaximumet pÄ 6 %. En bestÀmmelse om ett sÄdant maximum togs in i lagen, dÀr den fanns kvar Ànda in i den delvis fortfarande gÀllande lagen frÄn Är 1734.

Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

MÀnniskors miljörelaterade beteenden behöver förbÀttras. I studien undersöktes unga vuxna universitetsstuderandes syn pÄ klimatproblematiken. En enkÀt delades ut som mÀtte miljövÀnligt beteende, ansvarskÀnsla, tillit till forskning, upplevelse av att kunna pÄverka och kunskap nÀr det gÀller klimatproblematiken. Deltagarna fick ocksÄ beskriva anledningar som möjliggör eller förhindrar en förbÀttring av klimatproblematiken. Deltog gjorde 97 personer.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

Syftet med studien var att undersöka unga idrottares upplevelser av deras egna och omgivningens krav samt att undersöka vilka konsekvenser det innebar för individens hÀlsa. FrÄgestÀllningar baserades pÄ studiens syfte som var att fÄ förstÄelse för vilka krav idrottarna upplevde och varifrÄn de ansÄgs komma. Vidare frÄgestÀllningar var att undersöka hur kraven pÄverkade motivationen till idrottande samt att se vilka konsekvenser det innebar pÄ individens hÀlsa. Metoden var av kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjufrÄgor som konstruerades utifrÄn en intervjuguide. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer pÄ idrottande ungdomar frÄn bÄde en skidförening och en fotbollsförening i GÀstrikland.

FörhÄllandet mellan sjukvÄrden och mÄlgruppen Àr problematiskt och yrkeskunniga inom omrÄdet efterfrÄgar arenor för att underlÀtta förmedlandet av kunskapsbaserade  hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder till unga vuxna. Studier pekar pÄ att internet kan lösa mycket av problematiken. FrÄgan hur yrkespersoner och dess mÄlgrupp stÀller sig till brukandet av internet som hÀlsopromotivt informationsverktyg kvarstÄr. Syftet med studien var att utreda huruvida den psykiska ohÀlsan bland unga vuxna kunde motverkas genom inkorporerande av ett mer salutogent perspektiv med internet som informationsverktyg. Vi ville undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det fanns med ett sÄdant tillvÀgagÄngssÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka relationer mellan ett varumÀrke i som erbjuder servicetjÀnster och unga konsumenter. Syftet besvaras genom fyra frÄgestÀllningar gÀllande varumÀrkets kommunikation, hur konsumenterna uppfattar varumÀrket och hur konsumenterna relaterar till varumÀrket. Undersökningen teoretiska ramverk bestÄr av teorier och begrep inom omrÄdet public relations, centrala begrepp Àr mÀrkeslojalitet, position, identitet och image.Undersökningens empiri Àr insamlad genom en deskriptiv anals av varumÀrket 3, tvÄ informantintervjuer med sÀljare pÄ 3 och tvÄ fokusgruppsintervjuer med unga konsumenter. Empiri Àr analyserat genom en innehÄllsanalys och de slutsatser som framkom Àr att relationen mellan konsumenter och varumÀrke Àr skev, dÀr varumÀrket kommunicerar en image som inte uppfattas likadant av konsumenterna. Det framkom Àven att den relation som konsumenterna har till varumÀrket Àr en form av mÀrkeslojalitet som grundar sig mer pÄ bekvÀmlighet Àn ren lojalitet..

FörĂ€ndring och utveckling rĂ„der pĂ„ media - och reklammarknaden. Ökad grĂ€nslöshet och tillgĂ€nglighet skapar Ă„ ena sidan nya kommunikativa vĂ€gar, Ă„ andra sidan en medveten och kritisk konsument. Aktörerna pĂ„ marknaden tvingas finna nya sĂ€tt att trĂ€nga igenom informationsbruset och nĂ„ ut med sina budskap. Detta krĂ€ver nya kommunikativa uttryck, former och mönster. TV som kommunikationskanal har fler uttrycksmöjligheter.

The aim of this thesis is to examine how two young adult departments at two public libraries work and what profiles the young adult departments have. To examine the work and profiles at the young adult departments I have used the following questions: What are the ideas about working with young adults? How are the two departments in this study working whit young adults? What or which are the profiles of the young adult departments in this study?To answer the questions above I used a qualitative method based on interviews with the librarians responsible for the young adult departments. To complete the interviews I studied the libraries Internet sites and official documents. The examined departments are located at two city libraries and were chosen manly for their focused age group, 15-25 years and that the departments are well established.To analyse the results I used the theoretic model of Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen about the role of the public library.

SammanfattningDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten som innebÀr att 72 % av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att valmöjligheten för fri revision Àr öppen för privata aktiebolag som underskrider grÀnsvÀrdet. Lagen om frivillig revision har pÄverkat revisorns roll och ansvar samtidigt som sjÀlva yrket har förÀndrats och gÄtt mer mot rÄdgivning. DÀrmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med revision för att kunna visa vÀrdet för smÄföretagare som pÄverkats av den nya lagen.Eftersom det rÄder okunskap om varför vissa smÄföretagare fortsÀtter att ha en revisor och andra inte Àr syftet med studien att undersöka detta samt fÄ indikationer om vilka ?kundnytteaspekter? som de finner med revisionen.

This study is investigating what conditions can strengthen an alliance and which obstacles there are. Coercion aspects can also influence an alliance and are therefore also written about. The asymmetrical relationship between the social worker and the juvenile delinquent is investigated also with in regards to the tacit and explicit coercion when they are entering care. The study is focusing on the consequence/influence programs that the juvenile delinquents can be sentenced to because of their crimes. Counseling is a major part in these programs.