Intresset för detta Àmne vÀcktes genom tvÄ massmedialt uppmÀrksammade brottsutredningar dÀr DNA-provtagning spelade en avgörande roll, mordet pÄ Anna Lindh och den sÄ kallade ?Hagamannenutredningen?. Den nya DNA-lagen sÀger att om det finns synnerlig anledning att anta att det Àr för betydelse av utredningen av ett brott fÄr Àven den som inte Àr skÀligen misstÀnkt för brott utsÀttas för provtagning för att underlÀtta identifiering. DÄ det inte krÀvs att personen Àr misstÀnkt i utredningen kan detta ses som inskrÀnkande pÄ dennes privatliv och upplevas krÀnkande. Den nya lagen underlÀttar polisens möjligheter att utreda brott, men frÄgan Àr till vilket pris? För att fÄ svar pÄ bland annat ovanstÄende frÄga har vi studerat lagförslag och motioner för att se hur lagstiftarna resonerat kring införandet av den nya DNA-lagstiftningen.

SammanfattningGenom historien har det, bÄde i Sverige och i andra vÀstlÀnder, hÀnt mycket pÄ det psykiatriska vÄrdomrÄdet. De behandlingsmetoder som stÄtt till buds har vÀxlat, liksom synen pÄ psykiskt sjuka mÀnniskor. Huruvida vÄrden kan anses ha fungerat tillfredstÀllande eller inte har följt utvecklingen i samhÀllet samt den rÄdande synen pÄ psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den svenska psykiatriska tvÄngsvÄrden kan anses fungera i Sverige idag, men Àven vad det Àr som avgör om den fungerar eller inte. För att kunna förstÄ tankarna bakom den lagstiftning vi har idag i form av lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd, tar uppsatsen upp en kortfattad redogörelse för den historiska utveckling som slutligen ledde fram till denna lagstiftning.

Ocker Àr en företeelse som har funnit i alla tider. Redan i bibeln finns uttryckt att det Àr nÄgot förkastligt som inte bör fÄ finnas. DÄ definierades ocker som tagande av rÀnta. Med tiden kom definitionen att Àndras till att innebÀra tagande av oskÀligt hög rÀnta, det vill sÀga överstigande rÀntemaximumet pÄ 6 %. En bestÀmmelse om ett sÄdant maximum togs in i lagen, dÀr den fanns kvar Ànda in i den delvis fortfarande gÀllande lagen frÄn Är 1734.

Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

MÀnniskors miljörelaterade beteenden behöver förbÀttras. I studien undersöktes unga vuxna universitetsstuderandes syn pÄ klimatproblematiken. En enkÀt delades ut som mÀtte miljövÀnligt beteende, ansvarskÀnsla, tillit till forskning, upplevelse av att kunna pÄverka och kunskap nÀr det gÀller klimatproblematiken. Deltagarna fick ocksÄ beskriva anledningar som möjliggör eller förhindrar en förbÀttring av klimatproblematiken. Deltog gjorde 97 personer.

Syftet med studien var att undersöka unga idrottares upplevelser av deras egna och omgivningens krav samt att undersöka vilka konsekvenser det innebar för individens hÀlsa. FrÄgestÀllningar baserades pÄ studiens syfte som var att fÄ förstÄelse för vilka krav idrottarna upplevde och varifrÄn de ansÄgs komma. Vidare frÄgestÀllningar var att undersöka hur kraven pÄverkade motivationen till idrottande samt att se vilka konsekvenser det innebar pÄ individens hÀlsa. Metoden var av kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjufrÄgor som konstruerades utifrÄn en intervjuguide. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer pÄ idrottande ungdomar frÄn bÄde en skidförening och en fotbollsförening i GÀstrikland.

FörhÄllandet mellan sjukvÄrden och mÄlgruppen Àr problematiskt och yrkeskunniga inom omrÄdet efterfrÄgar arenor för att underlÀtta förmedlandet av kunskapsbaserade  hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder till unga vuxna. Studier pekar pÄ att internet kan lösa mycket av problematiken. FrÄgan hur yrkespersoner och dess mÄlgrupp stÀller sig till brukandet av internet som hÀlsopromotivt informationsverktyg kvarstÄr. Syftet med studien var att utreda huruvida den psykiska ohÀlsan bland unga vuxna kunde motverkas genom inkorporerande av ett mer salutogent perspektiv med internet som informationsverktyg. Vi ville undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det fanns med ett sÄdant tillvÀgagÄngssÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka relationer mellan ett varumÀrke i som erbjuder servicetjÀnster och unga konsumenter. Syftet besvaras genom fyra frÄgestÀllningar gÀllande varumÀrkets kommunikation, hur konsumenterna uppfattar varumÀrket och hur konsumenterna relaterar till varumÀrket. Undersökningen teoretiska ramverk bestÄr av teorier och begrep inom omrÄdet public relations, centrala begrepp Àr mÀrkeslojalitet, position, identitet och image.Undersökningens empiri Àr insamlad genom en deskriptiv anals av varumÀrket 3, tvÄ informantintervjuer med sÀljare pÄ 3 och tvÄ fokusgruppsintervjuer med unga konsumenter. Empiri Àr analyserat genom en innehÄllsanalys och de slutsatser som framkom Àr att relationen mellan konsumenter och varumÀrke Àr skev, dÀr varumÀrket kommunicerar en image som inte uppfattas likadant av konsumenterna. Det framkom Àven att den relation som konsumenterna har till varumÀrket Àr en form av mÀrkeslojalitet som grundar sig mer pÄ bekvÀmlighet Àn ren lojalitet..

FörĂ€ndring och utveckling rĂ„der pĂ„ media - och reklammarknaden. Ökad grĂ€nslöshet och tillgĂ€nglighet skapar Ă„ ena sidan nya kommunikativa vĂ€gar, Ă„ andra sidan en medveten och kritisk konsument. Aktörerna pĂ„ marknaden tvingas finna nya sĂ€tt att trĂ€nga igenom informationsbruset och nĂ„ ut med sina budskap. Detta krĂ€ver nya kommunikativa uttryck, former och mönster. TV som kommunikationskanal har fler uttrycksmöjligheter.

The aim of this thesis is to examine how two young adult departments at two public libraries work and what profiles the young adult departments have. To examine the work and profiles at the young adult departments I have used the following questions: What are the ideas about working with young adults? How are the two departments in this study working whit young adults? What or which are the profiles of the young adult departments in this study?To answer the questions above I used a qualitative method based on interviews with the librarians responsible for the young adult departments. To complete the interviews I studied the libraries Internet sites and official documents. The examined departments are located at two city libraries and were chosen manly for their focused age group, 15-25 years and that the departments are well established.To analyse the results I used the theoretic model of Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen about the role of the public library.

This study is investigating what conditions can strengthen an alliance and which obstacles there are. Coercion aspects can also influence an alliance and are therefore also written about. The asymmetrical relationship between the social worker and the juvenile delinquent is investigated also with in regards to the tacit and explicit coercion when they are entering care. The study is focusing on the consequence/influence programs that the juvenile delinquents can be sentenced to because of their crimes. Counseling is a major part in these programs.

SammanfattningDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten som innebÀr att 72 % av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att valmöjligheten för fri revision Àr öppen för privata aktiebolag som underskrider grÀnsvÀrdet. Lagen om frivillig revision har pÄverkat revisorns roll och ansvar samtidigt som sjÀlva yrket har förÀndrats och gÄtt mer mot rÄdgivning. DÀrmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med revision för att kunna visa vÀrdet för smÄföretagare som pÄverkats av den nya lagen.Eftersom det rÄder okunskap om varför vissa smÄföretagare fortsÀtter att ha en revisor och andra inte Àr syftet med studien att undersöka detta samt fÄ indikationer om vilka ?kundnytteaspekter? som de finner med revisionen.

Titel Den skrÀddarsydda reklamen ? En kvalitativ studie med syfte att beskriva hur unga kvinnor upplever den riktade reklamen pÄ FacebookFörfattare Anna Höglund EkehÀll och Isabelle ForsbergKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2014Handledare Malin SveningssonAntal sidor och ord 42 sidor och 17867 ord, exklusive bilagor och referenserSyfte Syftet med studien Àr att beskriva unga vuxna kvinnors upplevelser av den riktade reklamen pÄFacebook.Metod och material Kvalitativ studie baserad pÄ tvÄ fokusgruppsintervjuerHuvudresultat Studien visar att det finns en medvetenhet kring att reklamen pÄ Facebook Àr riktadsamt en viss kunskap kring hur det gÄr till. Riktandet i sig uppfattas inte som problematiskt, dÀremot Àr kategoriseringen i viss del generaliserande pÄ ett sÀtt som inte uppskattas. Hade kategorierna kalibrerats för att göra reklamen mer trÀffsÀker och reproducera fÀrre stereotyper hade den kunna uppfattas som ett vÀlkommet tillskott i Facebookflödet. Informationen om anvÀndarna som Facebook anvÀnder för att anpassa och rikta reklamen kÀnns okej för vÄra intervjupersoner att dela med sig av, om den anvÀnds till specifikt det.

In this paper, I am using a critical discourse analysis a la Fairclough to examin how various actors talk about the group of unemployed youths in the 52 articles from Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. What?s written in media often portrays different ideas that individuals use in social practice. My theoretical points are social constructivism, risk-, expert-, and media society. Four themes crystallized in the analysis; young and unemployed, education, jobbgaratin and youth and labor market.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrÄgan samt att kartlÀgga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras pÄ intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrÄn symbolisk interaktionism. Studien visar pÄ hur liten skillnaden Àr mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. UtmÀrkande för e-mobbning Àr spridningseffekten samt hur sprÄket hÄrdnat i kommunikationen pÄ Internet och andra elektroniska kÀllor. FörÀldrarna, skolan och barnen sjÀlva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen pÄ omrÄdet Àr bristfÀllig.