Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund pÄ en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhÄllningssÀtt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och sjÀlvkÀnsla. Detta Àr en empirisk undersökning baserad pÄ fokusgrupper.

Studiens syfte Àr att undersöka hur unga vuxna upplever sitt lÀrande som visstidsanstÀlld och vilka faktorer som pÄverkar dem i sitt lÀrande som visstidsanstÀllda. Information har samlats in, bearbetas och presenteras enligt hermeneutisk metodik. DÀrefter tolkas den utifrÄn Illeris (2007) teori om lÀrandedimensioner och unga vuxnas lÀrande. Resultatet visar att unga vuxna frÀmst drivs av sin inre vilja att lÀra och syftet Àr att bygga sin framtid med erfarenheter. De stÀller höga krav pÄ respons och stöd och de upplevda kraven frÄn samhÀllet har visat sig drivande för dem.

Studien Àr genomförd pÄ Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen Àr ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohÀlsa och tar emot mÀn och kvinnor mellan 20-65 Är. Man kan fÄ en plats pÄ boendet genom Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV), Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT), Lagen om vÄrd av unga (LVU), Lagen om vÄrd av missbrukare (LVM) och SocialtjÀnstlagen (SoL). Fem av de anstÀllda pÄ boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrÄn denna. De ska ocksÄ ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men ocksÄ se till att de boendes sjÀlvförtroende ökar.Studien Àr kvalitativ och bestÄr av totalt Ätta intervjuer med boende och personal samt tvÄ deltagande observationer.

För nĂ€rvarande pĂ„gĂ„r det en debatt om lagen om anstĂ€llningsskydd, LAS, i Sverige. KĂ€rnfrĂ„gan i debatten Ă€r, frĂ„n företagens sida, möjligheten att kunna anstĂ€lla och behĂ„lla kompetent personal. Syftet med studien Ă€r att beskriva och förklara hur LAS kan pĂ„verka arbetsgivare och deras agerande: kan lagen medföra problem för företagen eller Ă€r problemen med lagen överdrivna? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av personliga intervjuer med Älvsbyhus, Almega samt Företagarnas Riksorganisation. Resultatet av studien visar att lagen bör bli mer flexibel vad gĂ€ller anstĂ€llningsformerna samt underlĂ€tta för företagen att anvĂ€nda personliga skĂ€l som grund för uppsĂ€gning.

Inledning: Skatteundandraganden i kontantbranschen har sedan lÀnge varit ett kÀnt problem för skatteverket vilket ocksÄ leder till en snedvriden konkurrens. En ny lag, kassaregisterlagen, ska undvika skattefusk och illojal konkurrens. De flesta inom kontantbranschen inkluderas i lagen med fÄ undantag sÄ som torghandel. Borde Àven torghandeln omfattas av lagen? Borde klÀdbranschen kanske undantagas frÄn lagen? Kommer lagen att vara slagkraftig i att stÀvja skattefusk?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera kassaregisterlagens slagkraft samt Àven lagens nödvÀndighet i klÀdbranschen och torghandeln.Metod: En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för undersökningen dÀr empiri studeras i form av insamlad information och intervjumaterial.

VÀxande samhÀllskrav gör att unga kvinnor mÄr allt sÀmre. Psykiska problem Àr dubbelt sÄ vanligt bland unga kvinnor jÀmfört med unga mÀn visar allt fler rapporter. Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det Àr framför allt flickor och unga kvinnor som mÄr dÄligt.Forskningen har visat att nÀra hÀlften av flickorna pÄ högstadiet och gymnasiet Àrdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvÀr som magont, huvudvÀrk eller sömnproblem. Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera unga elevers psykiska hÀlsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ÀndamÄlet anvÀndes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

Unga sexualförövare Àr ett vÀxande samhÀllsproblem, enligt ett flertal kÀllor saknas kunskap om adekvata behandlingsmetoder för denna förövargrupp. NÄgot som Àr nödvÀndigt bÄde för att minimera antalet offer och Äterfall. Genom systematisk kunskapsöversikt undersöks vilka evidensbaserade behandlingsmetoder som finns att tillgÄ för unga sexualförövare. Detta görs genom att systematiskt söka efter tidigare forskning berörande Àmnet inom olika databaser med ett antal sökord. I resultatet fick tre tidigare studier gÀllande behandlingsmetoderna Multisystemic Treatment och Interpersonal Skills Program, tillrÀckligt starkt vetenskapligt stöd för att behandlingarna skulle kunna anvÀndas i praktiken..

Den första januari 2005 antog riksdagen en ny lag som skulle komma att ge svensk polis ytterligare ett verktyg i dess arbete mot rattfylleri. Meningen med lagen Àr att man pÄ ett enkelt sÀtt ska kunna hindra pÄverkade personer att framföra motorfordon bÄde före körning och efter ett rattfylleribrott dÀr man misstÀnker att personen kommer att fortsÀtta sin fÀrd med fordonet. VÄrt arbete syftar till att redogöra för hur lagen ska tillÀmpas, hur poliser pÄ myndigheterna i sitt arbete anvÀnder sig av lagen och hur de upplever att lagen Àr att arbeta efter. Vi ville Àven undersöka om den har visat sig vara ett bra verktyg eller inte. Vi har i arbetet undersökt varför lagen kom till och hur man tidigare arbetade.

Denna uppsats behandlar ungdomars motiv till anlagda brÀnder i allmÀnhet och unga kvinnorsmotiv till brandanlÀggelse i synnerhet. Det som vi i uppsatsen inriktar oss pÄ Àr hurgÀrningspersonernas motiv framstÀlls av tingsrÀtten och hur de Ätalade sjÀlva förklarar varför de begick sina gÀrningar..

I svensk lagtext regleras blickar och kommentarer med sexuell anspelning i Lagen om sexuella trakasserier (se Lag 2003:311). Lagen reglerar dock endast ett fÄtal offentliga rum. Gator, torg och parker Àr nÄgra rum som lÀmnas oreglerade.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur unga heterosexuella kvinnor upplever blickar och kommentarer med sexuell anspelning frÄn manliga frÀmlingar i det ?oreglerade? offentliga rummet. Med utgÄngspunkt i individens subjektiva upplevelse Àr syftet vidare att studera hur kvinnan hanterar situationer med dessa inslag samt att undersöka om, och hur, upplevelserna pÄverkar henne.Genom intervjuer med fyra kvinnliga studenter och den kvalitativa analysmetoden Interpretive Phenomenolocigal Analysis har informanternas subjektiva meningsskapande inom ramen för dessa situationer analyserats.Som analysen föreslÄr Àr rummet (kontexten), betraktaren (mannen) och kvinnans egna attityder och förestÀllningar av central betydelse för hur dessa situationer upplevs och tolkas.

Bakgrund Lagen om anmÀlningsskyldigheten infördes 1999 och dess konsekvenser har diskuterats flitigt. Införandet har gjort att revisorerna fÄtt en svÄrare roll. De förvÀntas agera i samhÀllets intresse samtidigt som de löper risken av att sjÀlva drabbas av negativa effekter nÀr de anmÀler brott.Syfte Mot denna bakgrund tyckte vi det var intressant att undersöka om lagen visat sig vara effektiv. För att mÀta dess effektivitet har vi tagit fram modellen AGUFE. Vidare ansÄg vi det intressant att jÀmföra revisorskÄrens instÀllning till lagen med revisorer som anmÀlt brott.

Denna studie handlade om överlĂ€mnande till vĂ„rd inom socialtjĂ€nsten sombrottspĂ„följd för ungdomar. ÖverlĂ€mnandepĂ„följden Ă€r en del av straffsystemet, men ingĂ„r samtidigt i socialtjĂ€nstens verksamhet eftersom vĂ„rden utformas inom denna. Straffsystemets uppgift Ă€r att orsaka lidande för ett regelbrott,medan socialtjĂ€nstens uppgift Ă€r att stödja och hjĂ€lpa behövande mĂ€nniskor i samhĂ€llet. Enligt lagen med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om unga lagövertrĂ€dare (LuL) ska socialsekreterare utforma vĂ„rdplaner för unga lagövertrĂ€dare som kan komma att överlĂ€mnas till vĂ„rd inom socialtjĂ€nsten.Denna studie syftade till att undersöka om socialsekreterare upplever svĂ„righeter i att kombinera de straffrĂ€ttsliga principerna i LuL med socialrĂ€ttens principer om att ett vĂ„rdbehov ska ligga till grund för insatserna, samt hur de kombinerar dessa. Fyra socialsekreterare frĂ„n Stockholm intervjuades och materialet analyserades med hjĂ€lp av Foucaults teori om disciplin och straff.VĂ„ra slutsatser var att dessa socialsekreterare inte upplevde nĂ„gra svĂ„righeter med att kombinera de straffrĂ€ttsliga principerna med den socialrĂ€ttsliga principen.

Studien Àr genomförd pÄ Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen Àr ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohÀlsa och tar emot mÀn och kvinnor mellan 20-65 Är. Man kan fÄ en plats pÄ boendet genom Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV), Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT), Lagen om vÄrd av unga (LVU), Lagen om vÄrd av missbrukare (LVM) och SocialtjÀnstlagen (SoL). Fem av de anstÀllda pÄ boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrÄn denna. De ska ocksÄ ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men ocksÄ se till att de boendes sjÀlvförtroende ökar.Studien Àr kvalitativ och bestÄr av totalt Ätta intervjuer med boende och personal samt tvÄ deltagande observationer.

Studiens syfte Àr att undersöka hur unga vuxna upplever sitt lÀrande som visstidsanstÀlld och vilka faktorer som pÄverkar dem i sitt lÀrande som visstidsanstÀllda. Information har samlats in, bearbetas och presenteras enligt hermeneutisk metodik. DÀrefter tolkas den utifrÄn Illeris (2007) teori om lÀrandedimensioner och unga vuxnas lÀrande. Resultatet visar att unga vuxna frÀmst drivs av sin inre vilja att lÀra och syftet Àr att bygga sin framtid med erfarenheter. De stÀller höga krav pÄ respons och stöd och de upplevda kraven frÄn samhÀllet har visat sig drivande för dem.

Den hÀr uppsatsen lÄter sex unga journalister komma till tals med avseende pÄ hur de tÀnker kring förhÄllandena pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tÀnker kring sin karriÀr, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utstrÀckning kringgÄr lagen om anstÀllningsskydd (LAS). Det innebÀr att mÄnga journalisters första arbetslivserfarenheter bestÄr av vikariat och tillfÀlliga anstÀllningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser pÄ det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det Àr att komma ut i arbetslivet frÄn en journalistutbildning. En viktig slutsats frÄn studien Àr att de sex intervjupersonerna pÄ olika sÀtt fÄtt anpassa sina liv efter branschens krav pÄ flexibilitet, tillgÀnglighet och rörlighet.