I dagens samhÀlle generellt och Àven inom forskningen framförs uppfattningen att individen sjÀlv Àr ansvarig för att skapa en stabil sjÀlvkÀnsla. Detta menar vi blir problematiskt eftersom den sociala kontexten Àr av stor vikt. Tidigare forskning pekar pÄ att det exempelvis finns genusskillnader i den upplevda sjÀlvkÀnslan hos ungdomar.Syftet med denna studie Àr att frÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka hur unga mÀn och unga kvinnor i grupp konstruerar förestÀllningar om sjÀlvkÀnsla, utifrÄn frÄgestÀllningarna ?Finnas det skillnader i hur unga kvinnor respektive unga mÀn pratar om sjÀlvkÀnsla?? och ?Vilka faktorer kan generellt sett pÄverka sjÀlvkÀnsla, enligt unga vuxna??. Vi har i fokusgruppsintervjuer undersökt hur unga mÀn och unga kvinnor pratar om sjÀlvkÀnsla.

Studien handlar om unga vuxnas skuldsÀttning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 ? 30 Är. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandlÀggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas instÀllning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjÀlpa dem. Studiens empiri bygger pÄ data frÄn sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjÀlp av tematisk analys.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur tvÄsamhet uppfattas och reproduceras av nÄgra unga mÀnniskor idag, genom att titta pÄ hur de upplever samhÀllets tvÄsamhetsnorm och hur den pÄverkar dem..

Psykisk ohÀlsa rapporteras vara en betydande orsak för unga kvinnor till förlorade Är av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstÄnd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte sÀrskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de unga kvinnornas psykiska hÀlsa pÄ ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hÀlsotillstÄndet hos kvinnor i Äldern 18-25 Är med avseende pÄ stress, utbrÀndhet, Ängest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jÀmfördes med mÀn 18-25 Är och individer i Äldern 26-79 Är, med data frÄn en omfattande populationsbaserad enkÀtundersökning. Resultaten frÄn sjÀlvskattningsformulÀren visade att unga kvinnor rapporterade högre nivÄer av stress, utbrÀndhet, Ängest och somatisering Àn unga mÀn och övriga Äldrar, högre nivÄer av dÄlig sömnkvalitet Àn unga mÀn samt av icke-restorativ sömn Àn övriga Äldrar.

Bakgrund: Konsumenterna har ökat sina investeringar i finansiella instrument men kunskapen om dessa inte har ökat i samma takt. En del mÀnniskor har inte varit medvetna om de risker som ett sparande i denna form innebÀr, utan har med förskrÀckelse sett sina sparade pengar försvinna nÀr börsen gÄtt dÄligt. För att stÀrka konsumenternas stÀllning samt sÀkerhetsstÀlla kvaliteten pÄ bankers och fondbolags rÄdgivning infördes Lagen om finansiell rÄdgivning den första juli 2004. De viktigaste följderna av lagen Àr att nu fÄr bara utbildade rÄdgivare ge rÄd till kunderna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de förÀndringar och det förÀndringsarbete som lagen medfört för FöreningsSparbanken, samt utreda lagens pÄverkan pÄ privatrÄdgivarna. Dessa tillsammans ska hjÀlpa till att besvara frÄgan hur vÀl implementeringen lyckats.

Denna uppsats behandlar Paulus syn pa? lagen vilket a?r ett mycket omdebatterat omra?de inom paulusforskningen. Fra?gan om Paulus lagsyn a?r sa? central fo?r den o?vergripande paulustolkingen att alla som vill fo?rsta? Paulus och hans texter ma?ste bilda sig en uppfattning om detta. Det har skrivits ma?nga hyllmeter och diskussionen verkar la?ngt ifra?n avslutad.

En sexuellt överförbar infektion (STI) kan drabba alla mÀnniskor vid oskyddat sex oberoende av Älder, kön och sexuell lÀggning. Unga vuxna mellan 20-29 Är Àr en speciellt utsatt grupp nÀr det gÀller att smittas av en STI. De vanligaste STI bland unga vuxna Àr klamydia, kondylom och genital herpes och obehandlade kan dessa infektioner leda till komplikationer och infertilitet. Syftet med studien var att undersöka och belysa unga vuxnas kunskaper och attityder om STI. Som metod i studien har fokusgruppsintervjuer tillÀmpats.

Syftet med denna undersökning Àr att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte frÄn 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien Àr gjord historiskt, dÀr olika tidsmÀssiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nÄ insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjÀlpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten Àr frÀmst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar pÄ de frÄgor som utformats för att testa hypoteserna och genomgÄende stÄr erkÀnda kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt faststÀllda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen krÀver för ett erkÀnnande av det transsexuella subjektet.

Titel: Skatteflyktslagen- tillĂ€mplig utifrĂ„n gĂ€llande rĂ€tt?Ämne: Filosofi kandidatuppsats i handelsrĂ€tt/skatterĂ€tt, 15 poĂ€ng, HA6035Författare: Kadir Ademovski Henrik EkströmHandledare: Bengt ÅkessonNyckelord: SkatteflyktslagenSammanfattning: I denna uppsats kommer vi att behandla lagen mot skatteflykt. Vi kommer Ă€ven att redogöra för nĂ€rliggande begrepp som skatteplanering och skattefusk. Vi kommer Ă€ven att skildra tvĂ„ metoder av Ă„tgĂ€rder för att angripa skatteflykt. En kort redogörelse om begreppet genomsyn kommer att behandlas.

En av de vanligaste insatserna inom den sociala barnavÄrden Àr familjehemsplaceringar av barn. Det Àr kommunen som har det övergripande ansvaret för placeringen. Det Àr vidare samhÀllets ansvar att enligt lag se till att den unga kommer ifrÄn en otrygg, bristfÀllig tillvaro och fÄr god vÄrd i familjehemmet. SocialnÀmnden beslutar om vÄrden som antingen sker frivilligt med stöd av SocialtjÀnstlagen, eller med tvÄng med stöd av Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad begreppet rÀttssÀkerhet innebÀr, bÄde utifrÄn en allmÀn definition och mer specifikt vid socialnÀmndens utredning och beslut om familjehemsplacering av barn och unga.

Dagens journalistik stÄr inför stora utmaningar. Unga vuxna Àr de mest frekventa anvÀndarna pÄ internetmedier men enligt tidigare forskning saknar de bÄde intresse för nyheter och betalningsvilja. Syftet med studien Àr att undersöka unga vuxnas nuvarande nyhetskonsumtion samt vilka önskemÄl de har angÄende nyhetsrapporteringen för att bli mer villiga att betala för nyheter. Fyra fokusgruppsintervjuer med universitetsstudenter frÄn olika utbildningar har genomförts. Resultatet visar att faktorer som exempelvis det stora nyhetsutbudet pÄverkar betalningsviljan eftersom unga vuxna tillhör en generation som Àr uppvuxen med konvergenskulturen och Àr van att fÄ tillgÄng till innehÄll gratis pÄ internet.

Syftet med denna studie Àr att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga mÀn som studerar första Äret pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga mÀnnens konstruerande av sig sjÀlva och andra. I analysen framtrÀder ett antal markörer som anvÀnds som resurser i de unga mÀnnens identitetsskapande och förstÄelse av "de Andra". Markörerna Àr i uppsatsen centrala teman och rör omrÄden som medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet..

Forskningen kring kvinnors kroppsuppfattning har lÀnge uppmÀrksammats men det finns lite forskning kring mÀns kroppsuppfattning, i och med det ville vi undersöka huruvida unga mÀns kroppsuppfattning Àr annorlunda eller inte. Vi har utgÄtt frÄn sociala medier eftersom det Àr en relativt ny medieform som Àn sÄ lÀnge inte undersökts sÄ mycket. Syftet Àr att belysa huruvida ett antal unga mÀn pÄverkas av trÀningsrelaterade bilder. Undersökningen Àr kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 7 mÀn i Äldern 18-20 Är.

Den hÀr studien handlar om unga vuxnas identitetsskapande. Syftet med studien Àr att analysera hur Ätta unga vuxna i samtida Stockholm identifierar sig sjÀlva och hur de upplever sig bli identifierade av sin omgivning. UtifrÄn ett material, bestÄende av Ätta intervjuer gjorda med unga vuxna, undersöker jag hur meningssammanhang som Älder, utbildning, etnicitet och plats förstÄs, anvÀnds, gestaltas och kommuniceras i de unga vuxnas berÀttelser och hur dessa meningssammanhang skapar identifikation. Studien utgÄr frÄn ett teoretiskt ramverk som dels utgörs av intersektionell kulturanalys. Studien visar att meningssammanhang som klÀder, umgÀnge, sprÄk, bloggar, graffitti, studier och boende osv.

Hur framstÀller man idé om företagande för unga? Vi har med hjÀlp avden kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framstÀller idén om företagande för unga. Varför Àr samhÀllet intresserat av att sÄ mÄnga ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förÀndring nÀr det gÀller synen pÄ ungdomar: frÄn problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehÄllet i denna diskurs..