Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

Vi har valt att skriva om PL 24 a-d § § dÄ detta Àr en relativt ny paragraf. Denna paragraf innehÄller ÄtgÀrder som polisen kan utnyttja för att förhindra trafiknykterhetsbrott samt omhÀndertagande av föremÄl till denna. Intresset för denna paragraf vÀcktes under trafikmomentet dÄ vi flyktigt berörde Àmnet. Meningen med denna rapport Àr att klargöra hur polisen gick tillvÀga innan denna paragraf fanns samt hur man aktivt anvÀnder den idag. Vi har genom studier av förarbeten av paragrafen, sjÀlva lagtexten samt ett JO utlÄtande frÄn tiden innan den aktuella paragrafen tillkom bilda oss en uppfattning pÄ hur trafikbrott förhindrades.

Under vÄren 2006 antog den dÄvarande riksdagen en ny lag (2006:440) om Àndring i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd. Den nya lagen innehÄller bland annat regler som ska strÀva mot att regelverket förenklas och att skyddet för tidsbegrÀnsat anstÀllda förstÀrks. De nya reglerna innebÀr bland annat ett fÀrre antal former för tidsbbegrÀnsade anstÀllningar. Möjligheten att under en lÀngre tid stapla visstidsanstÀllningar pÄ varandra ska motverkas genom att alla tidsbegrÀnsade anstÀllningar efter en viss tidsperiod automatiskt övergÄr i tillsvidareanstÀllning. Kvalifikationstiden för företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning sÀnks ocksÄ och gÀller alla anstÀllningar.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet Àr anpassat för att hjÀlpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning, samt om det behöver förbÀttras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats dÀr tvÄ chefer och tvÄ omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden tÀckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framtrÀdande resultatet var att informanterna Àr ense om att stödet har brister och inte Àr anpassat till den valda mÄlgruppen, speciellt nÀr det kommer till sjÀlvbestÀmmande, familjebildning och arbetsmarknaden..

I denna etnografiska studie kommer fokus att ligga pÄ hur unga vuxna ser pÄ livet i en transnationell familjekonstellation. Genom data frÄn fem kvalitativa intervjuer och anvÀndning av tidigare forskning kommer olika aspekter av globalisering och dess inverkan pÄ familjer att lyftas fram. Hur identitetsprocessen gÄr till nÀr man har slÀkt i olika lÀnder kommer ocksÄ att belysas. En viktig del av studien Àr Àven hur man kommunicerar och upprÀtthÄller ett transnationellt slÀktskap..

Bakgrunden till denna studie Àr att det finns inte finns nÄgon direkt forskning kring unga flickors (7-9 Är) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. UtifrÄn teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt vÄld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien pÄ tvÄ stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrÄn Hermeneutiken.

Denna uppsats syftar till att analysera relationsmarknadsföringens roll vid offentlig upphandling. Den kommer Àven att försöka genomlysa till viken grad en relationsmarknadsföringsstrategi Àr genomförbar, samt hur detta kan vidareutvecklas för att skapa konkurrensfördelar. För att uppfylla detta syfte har en fallstudie av företaget SWEDE (Swedish Emergency Disaster Equipment), vilket verkar inom ett nischsegment av sjukvÄrdssektorn, nÀrmare bestÀmt akutsjukvÄrd/sanering genomförts. Fallstudien har genom en kvalitativ metod med utgÄngspunkt i grunderna inom modern relationsmarknadsföring undersökt vilka problem, samt möjligheter ett företag pÄ en marknad vilken kontrolleras av Lagen om offentlig upphandling stÀlls inför.Vidare har andra teorier som stakeholder mapping varit en teoretisk grund för att identifiera viktiga aktörer och deras roll i den offentliga upphandlingsprocessen. De grundprinciper vilka Lagen om offentlig upphandling bygger pÄ har presenterats och diskuterats ur fallföretagets synvinkel för att se hur de kan tÀnkas begrÀnsa eller möjliggöra en framgÄngsrik relationsmarknadsföringsstrategi.UtifrÄn de genomförda intervjuerna, vilka haft för avsikt att skapa en djupare förstÄelse för det studerade problemomrÄdet, drar jag slutsatsen att fallföretaget strÀvar efter att anvÀnda sig av relationsmarknadsföring i den mÄn det Àr möjligt utan att bryta mot Lagen om offentlig upphandling, dÄ detta riskerar att resultera i juridiska pÄföljder.

MÀnniskor Àgnar dagligen mycket tid Ät sitt arbete och det Àr dÀrför av stort intresse att undersöka vad som motiverar de att prestera i sitt arbete. Dagens arbetsmarknad prÀglas av stor rörlighet och globalisering vilket leder till att företagen Àr allt mer konkurrensutsatta och anvÀnder sig av callcenterverksamheter för att sÀlja in deras varumÀrke, produkter och tjÀnster. Syftet i denna studie var att undersöka vad som bidrar sÄvÀl positivt som negativt till unga anstÀlldas motivation i arbetet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra mötesbokare pÄ ett callcenterföretag som var mellan 18 och 26 Är. Motivationsfaktorerna för mötesbokarna var graden av samhörighet, att kÀnna uppskattning av organisationen genom ansvar och feedback samt att alla beskrevs vara tÀvlingsmÀnniskor och ansÄg att lönen hade en stor betydelse.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ enskilda revisorers uppfattning om penningtvÀttslagens eventuella pÄverkan pÄ revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn pÄ om de anser att de har förutsÀttningarna som krÀvs för att följa penningtvÀttslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lÄng erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och dÀrmed bistÄtt med sina Äsikter.Enligt lag (2009:62) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt och finansiering av terrorism Àr revisorer skyldiga att granska och anmÀla transaktioner som kan misstÀnkas vara penningtvÀtt eller finansiering av terrorism. Revisorerna Àr Àven skyldiga att ha god kundkÀnnedom, vilket bland annat innebÀr att de skall göra noggranna identitetskontroller.

Undersökningens syfte Àr att undersöka och jÀmföra hur staten har betraktat den manliga homosexualiteten i relation till den rÄdande maskulina hegemonin under tidsperioden 1933-1944. Det kommer ske genom att framhÀva de homosexuella mÀnnens karaktÀrstecken, d.v.s. utmÀrkande egenskaper, kÀnnetecken och beteenden, d.v.s. vad som karaktÀriserade mÀnnen i kÀllmaterialet. I undersökningen synliggörs dokumentförfattarnas normer och vÀrderingar i de skrivna orden.

Titel: PenningtvÀttslagen- Revisorers praktiska instÀllning till lagen FrÄn den 15 mars 2009, gÀller en ny penningtvÀttslag i Sverige. Lagen grundar sig pÄ EU:s tredje penningtvÀttsdirektiv som gÀller i alla EU-lÀnder. Liksom tidigare skall kunderna identifieras och misstÀnkta transaktioner anmÀlas till Finanspolisen. AffÀrsförbindelserna skall nu dessutom följas upp, och jÀmföras med vad som Àr kÀnt om syftet med denna förbindelse. Vi ville inrikta oss pÄ nÄgot aktuellt och förÀndringarna i PenningtvÀttslagen kÀndes dÀrför intressanta.

Det finns idag mÄnga unga kvinnor som lever under olika former av förtryck i familjer dÀr starka patriarkala strukturer rÄder. Medias rapportering under de senaste Ären om morden pÄ Pela Atroshi och Fadime Sahindal har bidragit till att mÄnga myndigheter och organisationer uppmÀrksammat detta problem. Det Àr de facto sÄ att mÄnga unga flickor/kvinnor lever under förhÄllanden som starkt gÄr emot de mÀnskliga rÀttigheterna som Sverige har varit med och ratificerat. Syftet med denna rapport Àr att belysa hur polisen arbetar med hedersrelaterade brott med inriktning pÄ hot och riskbedömningar, mot unga kvinnor som lever under hot och tvÄng i patriarkala familjer. Vi har valt att studera hur tvÄ olika polismyndigheter arbetar med hot och riskbedömningar och hur de samverkar med andra myndigheter och organisationer.

Unga med normbrytande beteende löper en relativt hög risk för en lÄngvarig negativ utveckling. För att förhindra detta krÀvs tidiga effektiva insatser som i sin tur krÀver tillförlitliga bedömningsinstrument som identifierar risker och behov hos unga med, eller i riskzonen för normbrytande beteende. Just detta Àr syftet med ESTER-bedömning. Föreliggande studies syfte var att undersöka interbedömarreliabiliteten av ESTER-bedömning inklusive en ny kandidatskala för riskfaktorerna . TvÄ oberoende bedömare genomförde ESTER-bedömningar pÄ journalmaterial tillhörande 30 tvÄngsomhÀndertagna flickor, 15-20 Är.

I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av sÄ kallade intresseledamöter. NÀr AD prövar ett mÄl om etnisk diskriminering har domstolen en sÄ kallad allmÀn sammansÀttning. I en allmÀn sammansÀttning deltar tre ledamöter som inte kan anses företrÀda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gÄnger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta nÀr det gÀller rÀttegÄngsprocessen vid tvistemÄl.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att Äterge Àndringar som enligt regeringens förslag till Ny försÀkringsavtalslag kommer bli aktuell vid skadeförsÀkring för konsumenter. Detta regleras till stor del idag av konsumentförsÀkringslagen (KFL) men Àven av lagen om försÀkringsavtalslag (FAL). FAL blir tillÀmplig i de fall dÄ KFL inte ger vÀgledning, bl.a. dÄ det gÀller tredje mans rÀtt enligt försÀkringsavtalet. FörsÀkringsrÀtten har varit föremÄl för ett genomgripande reformarbete som började med KFL:s ikrafttrÀdande Är 1981.