Studien handlar om projektet Sharafs hjÀltar, som syftar till att förÀndra ? attityderna hos unga mÀn med rötter i hederskulturen. En kvalitativ metod har anvÀnts, dÀr fyra intervjuer av mÀn som arbetar inom organisationen genomförts. Syftet med studien Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur arbetet mot hedersrelaterat vÄld kan se ut. Fokus ligger pÄ mÀnnens egen syn och egna erfarenheter av hederskulturen, samt deras arbete inom Sharafs hjÀltar.

Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.

Syftet med denna examensuppsats var att undersöka vad unga vuxna sjÀlva upplevde hjÀlpte dem i deras psykoterapier, och vad de tyckte var negativt i dessa. Undersökningen gÀllde Àven hur de sÄg pÄ betydelsen av psykologens Älder och kön. Analysmetoden var grundad teori. Med hjÀlp av en halvstrukturerad kvalitativ intervju intervjuades sex före detta klienter med en medianÄlder pÄ 21 Är. Resultatet utmynnade i sex kategorier med tillhörande underteman, nÀmligen Vad klienten ser av sig sjÀlv: Att vara ung och ovan i terapisituationen.

Unga tjejer utsÀtts stÀndigt för sexuella trakasserier pÄ krogen. Det kan vara en hand pÄ rumpan, en ovÀlkommen komplimang eller nedlÄtande kommentarer. I detta projekt har jag arbetat fram ett appkoncept som Àr riktat till unga killar i Äldrarna 18-25. Mitt mÄl Àr att förhoppningsvis kunna förÀndra detta krogbeteende, sÀtta stopp eller förebygga ett beteende som kanske Ànnu inte finns hos den yngre delen av mÄlgruppen. Men för att inte lÄta appen bli ett slag pÄ fingrarna Àr alla texter och tips skrivna med ett humoristiskt talsprÄk, bÄde pÄ engelska och svenska.

Att vara anstÀllningsbar innebÀr att ha den kompetens och andra attribut som krÀvs för att kunna skaffa sig ett arbete. Den sjÀlvupplevda anstÀllningsbarheten varierar beroende pÄ en mÀngd olika faktorer. Vissa individer har svÄrare för att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, till exempel unga och personer med funktionsnedsÀttning. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga vuxna med autismspektrumtillstÄnd upplever sin anstÀllningsbarhet samt vilken betydelse det tillskrivs dem i arbetsliv och privatliv. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades tematiskt.

Bakgrund: Cancer Àr idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhÀllet och klassas som en folksjukdom. Cirka 800 unga vuxna i Sverige drabbas varje Är, skelettumörer, maligna lymfom och leukemi Àr de allra vanligaste cancerformerna hos ungdomar idag. För mÄnga unga vuxna med cancer Àr det till hjÀlp att fÄ dela med sig sina upplevelser via bloggar för att lÀttare kunna hantera sin sjukdom. Att ta del av sjukdomsbloggar kan Àven hjÀlpa vÄrden gÀllande förstÄelse och bemötande av unga vuxna med cancer. Syfte: Att utifrÄn bloggar beskriva individers upplevelse av att ha cancer som ung vuxen, samt att beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna.

Motivation till terapeutisk behandling ökar förutsÀttningarna fören god terapeutisk allians. Vid terapeutisk behandling med ungaklienter finns risken att motivationen Àr lÄg. En anledning Àr attdet i mÄnga fall Àr nÄgon annan Àn den unga klienten sjÀlv somkontaktar terapeuten. En kvalitativ studie med intervjuer utfördesför att undersöka hur terapeuter motiverar unga klienter tillterapeutisk behandling samt hur de upplever en terapeutisk alliansmed en ung klient. I undersökningen deltog 10  kvinnor och 2 mÀn.Resultatet visar att den unga klientens eget initiativ tillterapeutisk behandling, förÀldrarnas stöd, terapeutens egenskaper,klientens egenskaper samt klientens och terapeutens gemensamma mÄlÀr betydelsefulla faktorer för motivationsarbete.

Syftet med studien Àr att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan krÀnkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs lÀn pÄverkas av LÀroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat pÄ de riktlinjer och mÄl som personalen i skolverksamheten ska rÀtta sig efter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur pÄverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Samt: Vad Àr betydelsefullt och vad skulle kunna förÀndras i arbetet mot mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete Àr hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen Àr att sedan lagen om att skolan kan bli skadestÄndsskyldiga, samt att lagen om att skolan mÄste upprÀtta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frÄgorna. Resultatet visar Àven att implementeringen av likabehandlingsplanen Àr en komplicerad process..

Bakgrunden till denna studie Àr att det finns inte finns nÄgon direkt forskning kring unga flickors (7-9 Är) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. UtifrÄn teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt vÄld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien pÄ tvÄ stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrÄn Hermeneutiken.

Förekomsten av lÄngvariga smÀrtor i befolkningen ligger pÄ 40-50 procent och Ätminstone en fjÀrdedel av de drabbade har svÄrigheter att leva med sin smÀrta. Förekomsten av lÄngvarig generaliserad smÀrta eller chronic widespread pain (CWP) Àr ungefÀr 7 procent och det Àr ungefÀr dubbelt sÄ vanligt hos kvinnor som hos mÀn. Syfte Syftet med studien Àr att beskriva unga personers upplevelser av att leva med lÄngvarig generaliserad smÀrta och deras syn pÄ sin rehabilitering Metod Multipla fallstudier gjordes med kvalitativa intervjuer.I studien ingick 10 unga patienter mellan 18-23 Är med generaliserad smÀrta. Patienterna skall ha fÄtt en diagnos eller ha genomgÄtt en smÀrtutredning vid smÀrtrehab pÄ Sunderby sjukhus. Intervjuerna gjordes utifrÄn en intervjuguide, bestÄende av öppna frÄgor. Intervjuerna spelades in pÄ band, transkriberades och analyserades via en manifest innehÄllsanalys. Resultat Analys av materialet gÀllande frÄgestÀllningen att leva med lÄngvarig generaliserad smÀrta- hur upplevs det resulterade i följande 6 kategorier, hur smÀrtan pÄverkar vardagen, omgivningens reaktioner och bemötande, att vara ung fördelar/nackdelar, strategier för att hantera sin situation och betydelsen av diagnostiseringen.

Förekomsten av lÄngvariga smÀrtor i befolkningen ligger pÄ 40-50 procent och Ätminstone en fjÀrdedel av de drabbade har svÄrigheter att leva med sin smÀrta. Förekomsten av lÄngvarig generaliserad smÀrta eller chronic widespread pain (CWP) Àr ungefÀr 7 procent och det Àr ungefÀr dubbelt sÄ vanligt hos kvinnor som hos mÀn. Syfte Syftet med studien Àr att beskriva unga personers upplevelser av att leva med lÄngvarig generaliserad smÀrta och deras syn pÄ sin rehabilitering Metod Multipla fallstudier gjordes med kvalitativa intervjuer.I studien ingick 10 unga patienter mellan 18-23 Är med generaliserad smÀrta. Patienterna skall ha fÄtt en diagnos eller ha genomgÄtt en smÀrtutredning vid smÀrtrehab pÄ Sunderby sjukhus. Intervjuerna gjordes utifrÄn en intervjuguide, bestÄende av öppna frÄgor.

Uppsatsen behandlar hur sociala problem konstrueras och förstÄs vid behandlingen av LVU-Àrenden (LVU, Lag med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga), med fokus pÄ Àrenden som grundas pÄ en ungdoms ?annat socialt nedbrytande beteende? enligt §3. Den syftar ocksÄ till att klarlÀgga hur socialsekreterares förestÀllningar om och beskrivningar av kön, könsskillnader, beteende, sexualitet, utsatthet, normer och normbrott ser ut. Uppsatsens teoretiska grunder Àr socialkonstruktionistisk teori, samt teorier om (socialt) kön. Den har en kvalitativ och hermeneutisk inriktning.

Att det finns en genomgĂ„ende rĂ€dsla för unga kvinnor att bli vĂ„ldtagna har konstaterats i tidigare studier. FolkhĂ€lsoinstitutet visar i en annan studie att kvinnor i stor utstrĂ€ckning undviker att utnyttja grönomrĂ„den pĂ„ grund av rĂ€dsla för vĂ„ldtĂ€kt och överfall. År 2020 ska SkellefteĂ„s vision om vĂ€rldens tryggaste samhĂ€lle förverkligats, trygg sexualitet och ungdomars psykiska och fysiska hĂ€lsa ska prioriteras. Syftet med denna rapport Ă€r att lyfta fram hur unga kvinnors rĂ€dsla för vĂ„ldtĂ€kt ser ut, deras tankar kring prevention samt de aktuella aktörernas preventiva Ă„tgĂ€rder för att förebygga rĂ€dslan. Studien Ă€r avgrĂ€nsad till SkellefteĂ„ kommun och 54 av dess unga kvinnor mellan 17-20 Ă„r som har fĂ„tt besvara en enkĂ€tundersökning vilken rapporten i stort bygger pĂ„.

Enligt tidigare forskning sker samverkan mellan SocialtjĂ€nsten och Barnochungdomspsykiatrin (BUP) oftast pĂ„ enskilda behandlares/utredaresinitiativ och direktiv kring samverkan verkar saknas. Med tanke pĂ„ att denpsykiska ohĂ€lsan bland barn och unga anses ha ökat Ă€r det av vikt att dennasamverkan sker. Syftet med denna undersökning var att kartlĂ€ggasamverkan mellan BUP i JĂ€mtlands lĂ€ns landsting och Avdelningne Barnoch Unga/Avdelningen Unga Vuxna inom SocialtjĂ€nsten i Östersundskommun. Detta för att belysa hur behandlarna/utredarna sĂ„g pĂ„ befintligsamverkan och förenklande/försvĂ„rande faktorer mellan dessa aktörer. Detskedde utifrĂ„n enkĂ€tfrĂ„gor baserade pĂ„ myndigheters riktlinjer.Detta gjordes genom en kvantitativ enkĂ€tundersökning i totalpopulationenav ovan nĂ€mnda grupper.

Fackliga organisationer har allt svÄrare att rekrytera personer under 30 Är och i Äldersgruppen anstÀllda mellan 16-24 Är Àr enbart 38 procent som Àr fackligt organiserade. Denna studie inriktas dÀrav pÄ att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 Är. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som bestÄr av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgÄngspunkter och utifrÄn det redovisas resultatet utifrÄn fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga mÄlgruppen personer under 30 Är Àr för de fackliga organisationerna.