Bakgrund: Det finns ett suicidalt och ett icke suicidalt sjÀlvskadebeteende. Majoriteten av ungdomar som har ett icke suicidalt sjÀlvskadebeteende Àr av det kvinnliga könet och sjÀlva skadandet Àr ett sÀtt att uttrycka sin psykiska ohÀlsa pÄ.Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att ur ett livsvÀrldsperspektiv belysa utlösande faktorer hos flickor/unga kvinnor som har ett icke suicidalt sjÀlvskadebeteende.Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvÀrldsperspektiv och baseras pÄ fem biografier. Biografierna analyserades med Lundman och HÀllgren Graneheims innehÄllsanalys (2004).Resultat: Det framkommer att majoriteten av flickorna/de unga kvinnorna har en bakomliggande psykisk sjukdom som orsakat mycket lidande och förvirring i livet. Detta kan vara en utlösande faktor till ett sjÀlvskadebeteende. Andra faktorer som pÄverkat Àr traumaupplevelser i barndomen, Ängesthantering, sjÀlvhat, skamkÀnslor, utanförskap och röster som befaller dem till sjÀlvskada.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien Àr att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 Är) i tvÄ Stockholmskommuner.FrÄgestÀllningar:- Hur stor Àr alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skÀl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?- Hur pÄverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o UmgÀngeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökning varför enkÀter passade bÀst som datainsamlingsmetod. MÄlgruppen avgrÀnsades till Äldrarna 18-20 Är. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta sÄ mÄnga föreningar som möjligt inom de tvÄ kommunerna. Vi utgick frÄn att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag frÄn respektive idrott.

Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och förstÄ unga killars komplexa förhÄllande till uttryckande av kÀnslor av sÄrbarhet och hjÀlp. Författarna har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra killar i 20-Ärs Äldern om hur de dels reagerat pÄ vÀnners avvikande beteende och Àven hur och vilka kÀnslor de kan uttrycka för djupa respektive ytliga vÀnner. Detta har analyserats och tolkats med hjÀlp av Connells teoretiska begrepp hegemonisk maskulinitet. Resultaten som framkom var att killar pratar om kÀnslor endast med djupa vÀnner. Djupa vÀnner har de tillit till och dÀr behöver de inte bevisa sin manlighet pÄ samma sÀtt som bland ytliga vÀnner.

Syftet med föreliggande studie var att jÀmföra stressupplevelsen hos unga kvinnor som har bott i vÀxelvis boende med unga kvinnor som har bott i kÀrnfamilj. TvÄ fokusgruppsintervjuer genomfördes dÀr sammanlagt tio kvinnor medverkade i Äldern 16-20 Är. Med hjÀlp av en intervjuguide, som innehöll frÄgestÀllningar vilka behandlade begreppet stress, upplevelsen av kvinnornas vardag och boendeform samt kvinnornas kontakt med förÀldrar, syskon, slÀkt och vÀnner, besvarades frÄgestÀllningarna. UtgÄngspunkten för analysen har förutom tidigare forskning varit Aaron Antonovskys teori KASAM vilket ansÄgs relevant dÄ kÀnslan av sammanhang grundlÀggs i barndomen och fokuserar pÄ god hÀlsa. Resultatet visade bland annat att de unga kvinnorna vilka hade bott i kÀrnfamilj endast gav uttryck för en skolrelaterad stress medan kvinnorna med erfarenhet frÄn ett vÀxelvis boende uppgav att deras stress var kopplad till bÄde boendeform, fritid och förÀldrarelationen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur portrÀtteringen av den unga starka kvinnan som förebild har förÀndrats i flickboken under 1900-talet. Har framstÀllning av, definition av och synen pÄ vad en kvinnlig förebild Àr förÀndrats i litteraturen och vad Àr egentligen synen pÄ vad en stark kvinna Àr eller förvÀntas vara i de verk som studeras?.

Denna uppsats kommer att behandla arbetslöshet bland unga vuxna som just nu befinner sig i ett arbetsmarknadspolitiskt program via ett specifikt företag hÀr i Sverige. Företagets arbete syftar bland annat till att hjÀlpa lÄngtidsarbetslösa till sysselsÀttning.Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn informanternas upplevelse analysera vad som pÄverkar just deras arbetslöshet. Jag har utifrÄn en kvalitativ metod genomfört sex intervjuer med unga mÀn i Äldrarna 22-26 Är. Materialet har sedan analyserats utifrÄn tvÄ sociologiska perspektiv: Symbolisk interaktionism samt Emotionssociologi. I min analys av materialet fann jag tvÄ kÀrnkategorier.

Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor Àr vad vÄr antologi handlar om. Det vi har studerat Àr hur ungdomar vÀljer att leva i det nutida samhÀllet. I och med de stora valmöjligheterna och mÀnniskors reflexiva förmÄga uppkommer stÀndigt rÀdslan att de val vi gör kanske Àr fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som nÄgot specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla Àr unga kristna i dagens samhÀlle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhÀllet ser pÄ dem, hur anvÀndandet av tekniken har pÄverkat unga mÀnniskor med dess fördelar och nackdelar.

 Det talas idag om ett minskat stöd och identifikation till politiska partier. Forskning visar att unga mÀnniskor spenderar mer tid och Àr mer benÀgna Àn Àldre att anvÀnda Internet för att skaffa politisk information. I en enkÀtundersökning med 125 deltagare i fyra Äldersgrupper undersöktes om unga i större utstrÀckning Àn Àldre identifierar sig med icke-parlamentariska rörelser som för fram sina budskap pÄ Internet. Hos deltagarna mÀttes graden av parlamentarisk och icke-parlamentarisk identifikation som funktion av Älder och Internettid. Unga hade en signifikant högre Internettid Àn Àldre.

Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgÄngspunkt dÀr semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor, 13-19 Är. Problemformuleringarna var: Hur behandlare anvÀnder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar pÄ att familjeterapi Àr den ledande behandlingsmetoden dÄ familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krÀvs att patienten fÄr den behandling hon behöver.

Detta examensarbete handlar om lÀrarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstÄs och vilken betydelse de kan tÀnkas ha. Syftet Àr att visa och analysera de bilder av lÀrare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad Àr det för bilder av lÀrare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmÀrkande egenskaper och karaktÀrsdrag har de lÀrare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrarna? Hur pÄverkas skildringarna av den tid som Äterspeglas? För att besvara dessa frÄgor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar pÄ en socialkonstruktivistisk teori och dÀrtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.

Ungdomsarbetslöshet Àr idag ett omfattande samhÀllsproblem och ett vanligt förekommande debattÀmne i media. Studiens fokus ligger pÄ hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i Äldrarna 24-26 Är ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgÄngspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som anvÀnts i studien Àr baserad pÄ socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har nÄgon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgÄngspunkt. I analysen lÀggs fokus pÄ hur de pÄverkas av samt hanterar sin livssituation i förhÄllande till arbetslösheten.

?Det Àr mitt fel. Jag Àr ful och provocerande. Men det kommer inte hÀnda igen, han Àlskar ju mig..? Fraser som denna, kan vara vanliga att höra talas om i sammanhanget vÄld mot kvinnor, hur kommer det sig? Idag Àr vÄld mot kvinnor ett uppmÀrksammat samhÀllsproblem som av allmÀnheten Àr vÀlbekant och som stÀndigt Àr i medias hetluft.

Barns och ungdomars psykiska ohÀlsa Àr ett ofullstÀndigt utforskat omrÄde i Sverige. Mycket tyder dock pÄ att den psykiska ohÀlsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bÀst kan bli hjÀlpt. Syftet med denna studie har varit att fÄ en större förstÄelse för hur ÄterhÀmtningsprocessen frÄn psykisk ohÀlsa kan se ut för denna grupp: vad som Àr verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pÄdrivande och hjÀlpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 Är som lidit av psykisk ohÀlsa men som idag mÄr bra igen. Ingen av dem har vÄrdats pÄ institution för den psykiska ohÀlsan, men alla har fÄtt professionell hjÀlp.

Trafikolyckor Àr ett globalt folkhÀlsoproblem som leder till svÄra ekonomiska konsekvenser och psykiskt lidande. Ungdomar mellan 15-24 Är och framförallt mÀn Àr en sÀrskilt utsatt grupp av olika anledningar. De har ofta en övertro pÄ sin egen körförmÄga, kör ofta över hastighetsgrÀnserna och Àr överrepresenterade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Vissa socioekonomiska skillnader finns i risken att rÄka ut för trafikolyckor. Ungdomar med lÄg utbildning samt barn frÄn lÀgre socioekonomiska grupper, framförallt barn till lantbrukare, Àr överrepresenterade i motorfordonsolyckor.