Unga vuxna som överlevt barncancer i centrala nervsystemet (CNS) löper ökad risk för negativa neuropsykologiska, fysiska och psykologiska sena effekter. LÄg sjÀlvkÀnsla Àr en riskfaktor för psykisk ohÀlsa men tidigare forskning om hur barncancer i CNS och dess behandling pÄverkar sjÀlvkÀnsla Àr begrÀnsad. Med sjÀlvrapporteringsformuÀret Self Esteem Questionnaire (SEQ-42) undersöktes sjÀlvkÀnsla hos en populationsbaserad rikstÀckande kohort med 528 unga vuxna överlevare jÀmfört med 995 personer i en stratifierad kontrollgrupp. Patientgruppen hade signifikant lÀgre sjÀlvkÀnsla Àn kontroller i fem av sex dimensioner i SEQ-42 (p <0,0001). Bland patienterna var den sammanfattande globala sjÀlvkÀnslan positiv (skalvÀrde > 2,5) hos en majoritet, 78,2%, men risken för negativ sjÀlvkÀnsla var i flera dimensioner dubbelt sÄ stor för patientgruppen jÀmfört med kontrollgruppen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sociala faktorer pÄverkar unga mÀn att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhÄllanden, umgÀngeskrets och sysselsÀttning. Studien prÀglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan anvÀnts för att analysera datamaterialet Àr social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrÄn Richard K. Moule Jr., Scott H.

Fokuset i denna uppsats ligger pÄ att undersöka hur vilken roll Catch Up spelar för de unga vuxnas Äterintegrering i samhÀllet via studier och arbete. Studien vill vidare undersöka om större förmÄga att integrera sig i samhÀllet stÀrker deltagarens egen roll i samhÀllet, Àndrar dennes attityder mot sig sjÀlv och andra samt ökar kommunikationsförmÄgan. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till en ökad förstÄelse av de socialpsykologiska problem som de unga vuxna deltagarna i Catch Up upplever samt kunna förklara de problem mekanismer som försvÄrar unga vuxnas integrering i samhÀllet. Verksamheten Catch Up ligger i Skövde kommun och Àr en del av socialtjÀnsten. Verksamhetens mÄl Àr myndighetssamverkan kring unga vuxna i Äldrarna 18-29.

I dagens samhÀlle har vi radio- och TV-lagen, en lag som ska skydda barn under 12 Är frÄn att bli utsatta för reklam genom massmedia. En lag som kan tyckas vara begrÀnsad dÄ den bara kan tillÀmpas dÄ en kanal sÀnder ifrÄn Sverige till Sverige. Den enda TV-kanalen som i dagslÀget berörs av den Àr TV4. Jag har dÀrför valt att undersöka om det Àr en lag som Àr nödvÀndig i dagens samhÀlle, dÄ det Àr en lag som Àr 10 Är gammal samtidigt som vi lever i en tid dÀr massmedia Ärligen förÀndras. Genom att göra en kvalitativ semiotisk analys av nio olika reklamfilmer riktade mot barn vill jag komma fram till vad det Àr i dem som gör att Àr de Àr olÀmpliga för barn.

Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohÀlsa som deltar i en kognitivt inriktad sjÀlvstÀrkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsÀttningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare Àr syftet att kartlÀgga vilka motiv och förvÀntningar informanterna hade för att gÄ utbildningen..

Kvinnors förestÀllningar om den egna kroppen Àr ett vÀlstuderat omrÄde medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar Àr mindre vanliga. UtifrÄn denna iakttagelse vÀcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga mÀn talar om den manliga kroppen samt uppmÀrksamma normer, vad som underdiskussionerna framstÄr som sanningar i de unga mÀnnens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill sÀga att individerformas och fÄr kunskap utifrÄn den kultur de befinner sig i.

Varje Är drabbas mÄnga unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vÄrt samhÀlle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationen. Med tanke pÄ de starka kÀnslomÀssiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation pÄverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och kÀnslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bÀttre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade pÄ tankar och kÀnslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhÄllet stöd frÄn sjuksköterskan kan leda till bÀttre hanterbarhet.

Titel HÄllbar stadsutveckling för delaktighet och invÄnardialog - En studie av unga kvinnorskommunikationsvanor och intresse för medborgardialog i en mÄngkulturell stadsdelFörfattare Matilda Reiderstedt och Marina MilojkovicKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetTermin Höstterminen 2011Uppdragsgivare Utveckling Nordost (Göteborgs stad i samarbete med Europeiska regionalautvecklingsfonden)Handledare Malin SveningssonSidantal 38 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vÄr studie Àr att undersöka kommunikationsvanor och informationsbehov hos mÄlgruppen unga kvinnor boende i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Syftet Àr ocksÄ att undersöka de unga kvinnornas intresse för medborgardialog och delaktighet inom ramen för stadsutvecklingsprojekt.Metod Kvalitativa intervjuer.Material 10 intervjuer med unga kvinnor boende i Bergsjön (1), Angered (2), Hammarkullen (1), HjÀllbo (3), StorÄs (1), Rannebergen (1) och GÄrdsten (1)Huvudresultat VÄrt resultat visar att Utveckling Nordost inte lyckats förankra sitt mÄl och syfte hos intervjupersonerna, vilket verkar bero pÄ brister i informationsspridnings-processen. Resultatet visar att de unga kvinnorna i stor utstrÀckning anvÀnder sig av mun-till-mun-metoden gÀllande informationsspridningoch att utlÀndska medier dominerar över svenska i hemmet. TidningslÀsandet Àr hyfsat omfattande, men fÄ prenumererar pÄ nÄgon av de stora svenska dagstidningarna.Vidare kan vi konstatera att det rÄder en positiv attityd till ett stadsutvecklingsprojekt, men att förtroendet för att nÄgra större förÀndringar kommer att bli mÀrkbara Àr svagt.VÄrt resultat visar ocksÄ att det finns ett intresse för medborgardialog och en önskan att kunna kommunicera kring frÄgor som rör stadsdelarnas utveckling med projektanstÀllda och förtroendevalda..

Syftet med denna C-uppsats var att ta reda pÄ hur högskolestuderande upplever sin situation och vilka tankar de har om frÄgor som rör framtiden. För att ta reda pÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning pÄ K3, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola under vÄren 2006. Vi valde ut en specifik Äldersgrupp, mellan 19 och 29 Är, som representerar vÄr mÄlgrupp unga vuxna, som lÀser pÄ högskola. De frÄgor vi ville ha svar pÄ var: Hur ser unga vuxna, som studerar pÄ högskola, pÄ sin framtid? Hur upplever de sitt hÀlsotillstÄnd? Vilka tankar har de nÀr det gÀller utbildning och arbete? Vilken instÀllning har de till familjebildning och relationer? Vi utformade en enkÀt som frÀmst bestod av frÄgor som gav svar pÄ ovanstÄende, samt gav oss en bra bild över respondenternas bakgrund.

Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsÀkring i ett försök att kartlÀgga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rÀttssÀker, skÀlig och rÀttvis samt hur detta framtrÀder i tillÀmpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse mÄste uppfylla för att fÄ ersÀttning frÄn arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls sÄ Àr arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrÀttelser till den arbetssökandes a-kassa sÄ att de kan se över om arbetslöshetsersÀttning skall utgÄ eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmÀnhet och 9 § mer specifikt visar pÄ argument för sÄvÀl ett rÀttssÀkert, skÀligt som rÀttvist tankesÀtt. Men en genomgÄng av praxis och tillÀmpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vÀgen i arbetet pÄ Arbetsförmedlingarna.

Falkenbergs kommun har en lÄg utbildningsnivÄ bland invÄnarna vilket har lett till att kommunpolitikerna beslutat för att ta hjÀlp av Högskolan i Halmstad för att hitta strategier i syfte att höja utbildningsnivÄn bland invÄnarna. UtbildningsnivÄn bland invÄnarna i Falkenberg Àr tio procentenheter lÀgre Àn i riket i övrigt och nÀr samhÀllet möts av lÄgkonjunktur kan detta leda till att kommunens attraktionskraft och utvecklingspotential minskar. Studiens syfte Àr att ta del av vad sex unga vuxna som förvÀrvsarbetar har för tankar om högre utbildning och arbete samt hur de bedömer vÀrdet av eftergymnasiala utbildningar. Vilka faktorer pÄverkar de unga vuxnas val av att vidareutbilda sig eller stanna kvar i arbete? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats ur Phil Hodkinson och Andrew C.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att fÄ förstÄelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap anvÀnds vid placeringsövervÀganden av barn och unga i samhÀllsvÄrd. Med hjÀlp av vÄra frÄgestÀllningar ville vi fÄ svar pÄ, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsövervÀganden, dels hur socialsekreterarna förhÄller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. UtifrÄn det vÄra intervjupersoner har berÀttat Àr vÄr slutsats att socialsekreterarnas bedömningar pÄverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vÀgledning av arbetsledning.

Barnens osynlighet i rÀttsprocessen har diskuterats allt sedan barnavÄrdslagstiftningens förÀndring 1982, dÄ socialtjÀnstlagen (2001:453)(SoL) infördes och lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av barn och unga (LVU), tvÄngslagstiftningen som rör barn och unga. Kritik emot att framför allt barn yngre Àn 15 Är som saknar talerÀtt tenderar ?försvinna? i LVU-processen har i olika sammanhang konstaterats trots barnkommitténs arbete med förstÀrkning av barns perspektiv i svensk lagstiftning. Jag har i min forskning valt att utröna vilken kunskap om barn eller barnkompetens som efterfrÄgas för att företrÀdaren pÄ ett fullgott sÀtt ska kunna företrÀda barn i svÄra situationer. UtgÄngspunkten Àr de kompetenskrav som anges i lagar och förarbeten, vad forskare sett i sammanhanget och mina egna erfarenheter i tidigare forskningsstudier och praktisk verksamhet.

Den genomförda lagÀndringen vid Ärsskiftet 2006 om utökad anvÀndning av DNA tekniken har redan visat tendenser pÄ att ha stor betydelse för upplösningen av vissa brott. Lagen innebar en utökad möjlighet till DNA- provtagning pÄ personer som figurerar i en brottsutredning. Numera gÄr det Àven att ta DNA-prov pÄ icke misstÀnkta personer om det har betydelse för utredningen. Samtidigt infördes nya bestÀmmelser i polisdatalagen som utökade registreringsmöjligheterna och ett nytt register infördes. Syftet med den nya lagen var bland annat att öka upplösningen av mÀngdbrotten.

Detta arbete handlar om hur förberedda rektorer i en utvald kommun anser att deras skolor Àr, inför det att lagen om individuella utvecklingsplaner (IUP) trÀder i kraft den 1 januari 2006. VÄr undersökning har omfattat intervjuer med nio rektorer och en ut-bildningschef. Intervjusvaren visar att skolorna befinner sig i tre skilda faser nÄgot som visar hur olika förberedda skolorna Àr inför den nya lagen om IUP. Slutsatsen vi har kunnat dra av vÄrt undersökningsmaterial Àr bland annat att en av nio grundskolor i den undersökta kommunen har implementerat IUP. TvÄ andra sko-lor har anvÀnt sig av IUP-material i nÄgot eller nÄgra utvalda skolÄr.