Syfte: Inom ramen för studien Àr syftet att fÄ en ökad förstÄelse för hur en ung mamma i gymnasiesÀrskolan upplever sin skolgÄng.Teori: Studien anvÀnder sig av teori och ansats frÄn livsvÀrldsfenomenologin. Med livsvÀrldsansatsen har möjligheten att ta del av den unga mamman erfarenheter och upplevelser och dÀrefter synliggöra dem möjliggjorts.Metod: Studiens empiri bestÄr av sex halvstrukturerade fenomenologiska intervjuer med en öppen och reflexiv anstas dÀr den unga mammans upplevelser och erfarenheter synliggörs. TvÄ intervjuer av viktiga andra i huvudinformantens nÀrhet och Ätta observationer ur ett fenomenologiskt perspektiv i olika miljöer finns ocksÄ representerade inom ramen för studien. I studien Àr empirin bearbetad utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. Det innebÀr att istÀllet för att förklara vad min informant har varit med om sÄ avser jag att beskriva och förstÄ hennes livsvÀrld.Resultat: Studiens resultat visar att lÀrarnas bemötande och förhÄllningssÀtt Àr centralt för hur den unga mamman upplever skolan.

Bakgrund: De verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkenÀr anmÀlnings- eller tillstÄndspliktiga. Dessa företag ska lÀmnamiljöinformation i förvaltningsberÀttelsen. Tidigare studier visar attföretagen inte följer denna regel fullt ut. Som förklaring till företagensval av att miljöredovisa eller att inte redovisa sin miljöpÄverkan anvÀndervi oss av legitimitetsteorin och intressentteorin.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att för Är 2013 se hur vÀl detillstÄndspliktiga företagen i Dalarna följer lagen om miljöredovisningoch vilka faktorer som kan förklara deras tillÀmpning av lagen.Metod: Studien bygger huvudsakligen pÄ kvantitativ metod med inslag avkvalitativ metod. Vi anvÀnder en deduktiv ansats för att skapa fyrahypoteser om omsÀttning, branschtillhörighet, revisionsbyrÄ ochskuldsÀttningsgrad.

Studiens syfte Àr att belysa hur fyra unga individer, i Älder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus pÄ individens egna berÀttelser, dvs. erfarenheter, förvÀntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar Àven individens syn pÄ samhÀllets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillÀmpas en induktiv kvalitativ metod.

Kultur Àr en stor del av samhÀllet och gÄr ofta förbi obemÀrkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmÀrksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jÀmförande studie Àr att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten pÄverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur bÄde ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jÀmförelsen och analysen studeras material frÄn media, hemsidor, Ärsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda pÄ vilket sÀtt omgivningen innebÀr osÀkerheter, möjligheter samt beroenden för de bÄda kulturorganisationerna.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syftet med studien Àr att se om och i sÄdana fall hur 10§ kap5 SoL har pÄverkat stödet för anhöriga till mÀnniskor med missbruksproblematik samt att se hur samverkan mellan organisationer anvÀnds för att underlÀtta för de anhöriga. I och med att dessa anhöriga Àr en tyst mÄlgrupp krÀvs det samverkan för att nÄ dem dÄ alla inte Àr i kontakt med socialtjÀnst eller andra myndigheter. Fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som arbetar med anhörigstöd pÄ olika sÀtt. Materialet transkriberades och analyserades sedan genom analysmodellen grounded theory genom att jag hittade olika kategorier delvis utifrÄn vad informanterna sade och delvis utifrÄn studiens syfte, efter det hittade jag underkategorier.Resultatet analyserades med stöd utav samverkansteori och implementeringsteori, och visar att sÄ lÀnge samverkan anvÀnds för den anhöriges bÀsta fungerar den bra dÄ stödet blir individuellt anpassat efter dennes behov. Det Àr inte mÄnga utav informanterna som har kunnat uttala sig om nÄgon nackdel med samverkan. Flera av informanterna har inte pÄverkats av lagen fast alla arbetar med anhörigstöd.

 Arbetstagare tillhörande Generation Y tillskrivs ofta olika typer av egenskaper och beteenden, bÄde i media och av forskare inom omrÄdet. De sÀgs vara egoistiska, kravstÀllare, frÄgvisa, individualister och illojala. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa det som driver arbetstagare tillhörande Generation Y att göra ett bra jobb, samt hur cheferna arbetar för att fÄ de unga arbetstagarna att göra ett bra jobb.Studien bygger pÄ sexton semistrukturerade intervjuer och det Àr dÀrför en helt kvalitativ studie. Författarnas förhoppning var att respondenterna genom intervjuerna skulle kunna reflektera, argumentera och resonera fritt kring de olika frÄgestÀllningarna och dÀr resultatet av det kunde bidra till att skapa ny kunskap och förstÄelse kring det undersökta omrÄdet.Resultatet i studien visar pÄ att unga arbetstagare tillhörande Generation Y drivs av ett antal olika faktorer för att göra ett bra jobb. För att de skulle kunna göra ett bra jobb, blev det i resultatet tydligt att de hade höga förvÀntningar pÄ sin chef och arbetsgivare.

Termen brottsoffer Àr ny företeelse och har bara funnits i ordlistorna sedan mitten av 1970-talet. Undersökningar och forskning kring brottsoffer Àr Ànnu yngre. I den hÀr uppsatsen stÀlls frÄgorna, vilka blir betraktade som brottsoffer och vilka faller utanför? Denna uppsats Àr Àven en kritisk granskning av brottsofferverksamheten med tonvikt pÄ unga brottsoffer. Det som undersöks Àr: vad det finns för för uppfattningar om brottsoffer, om det finns uppfattningar som idealiserar hur ett brottsoffer skall vara och bete sig: FörutsÀtter brottsoffersystemet i sÄdana fall ett brottsoffer som kÀnnetecknas av dessa attityder?: frÄgorna om vilka Àr de unga och utsatta brottsoffren Àr och vilken den allmÀnna synen pÄ brottsoffer Àr, besvaras Àven.

Syftet studiens syfte var att belysa vilken betydelse fysisk beröring har för unga personer med bristande hÀlsa. Metoden var en litteraturstudie i form av en forskningsöversikt dÀr 15 vetenskapliga artiklars resultatdelar analyserades. Resultatet Av analysen framkom fyra teman: Tillfrisknande, StÀrkande av vÀlbefinnande, Relationsskapande och Det svÄra mötet, vilka redovisades som resultat. Diskussionen utgick frÄn analysfynden, som stÀlldes mot en teoretisk referensram, byggd pÄ psykoanalytikern Erik H Erikssons utvecklingsteorier. Slutsatser Beröringens betydelse innebar att unga i sin utveckling kan bli hjÀlpta att övervinna splittring i sin identitet genom att tillfriskna frÄn ett liv av ohÀlsa och fÄ ett liv med stÀrkt vÀlbefinnande.

Syftet med denna studie var att undersöka unga idrottares upplevelser i en topprestation.Studiens frÄgestÀllningar var:·        Vilka upplevelser har unga idrottare i en topprestation?·        Upplever unga idrottare flow i en topprestation?·        Vilka faktorer ligger bakom en topprestation hos unga idrottare? UtifrÄn syfte och frÄgestÀllningar valdes mÀtinstrumentet Flow State Scale-2 (FSS-2). FSS-2 bestÄr av ett pÄstÄendeformulÀr som mÀter den totala upplevelsen av flow samt var och en av de nio dimensionerna av flow.Kontakt togs via telefon och mail med ansvariga trÀnare vid idrottsgymnasier för att finna unga idrottare med ett tydligt minne av en topprestation. Undersökningsgruppen blev 51 stycken unga idrottare, mÀn och kvinnor i Äldrarna16-20 Är som utövat fotboll, ishockey eller orientering pÄ elitnivÄ.Litteratursökning gjordes i bibliotekskatalogen tillhörande UmeÄ Universitet. Den funna relevanta litteraturen och artiklarna har legat till grund för denna studies bakgrundsdel. PÄstÄendeformulÀret FSS-2 visar att undersökningspersonerna, i sin topprestation, hade en stark upplevelse av inre tillfredsstÀllelse, tydliga mÄl, koncentration pÄ uppgiften, kÀnsla av kontroll och balans mellan skicklighet och utmaning.

Syftet var att undersöka hur unga kvinnors brottslighet framstÀlls i dagspress ur ettgenusperspektiv. Materialet bestod av artiklar frÄn tidningarna Aftonbladet, Expressen,Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, publicerade under Ären 1990-2009. NÄgonavgrÀnsning till en viss brottstyp gjordes inte, för att ocksÄ se om och hur det skiljer sig iframstÀllningen av den unga kvinnan beroende pÄ brottstyp. FrÄgestÀllningarna var;1. Hur stor del av dagspressens skildringar av ungdomsbrottslighet handlar om ungakvinnors brottslighet?2.

I Bergs kommun startades Är 2003 ett öppenvÄrdsprojekt dÄ kommunen mÀrkte av en pÄtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjÀnstens insatser. Denna verksamhet kom att heta BergssprÀngarna. Mitt syfte var frÄn början att jÀmföra de barn och unga som blivit föremÄl för placering pÄ institution och familjehem och de som fÄtt insats genom BergssprÀngarna för att se om grupperna var likvÀrdiga och jÀmföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gÄng har syftet förÀndrats dÄ jag inte fÄtt tillgÄng till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. DÀrför redovisas endast grova kostnadsunderlag.

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förstÄelse för nÄgra unga kvinnors syn pÄ könsroller och könsskillnader i relation till sin egen sjÀlvbild, i dagens samhÀlle. De frÄgestÀllningar studien baserats pÄ var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhÀllet? PÄ vilket sÀtt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur sÄg kvinnorna pÄ sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien frÀmst frÄn ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av sjÀlvbilden, men Àven utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssÀtt som anvÀndes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas lÀngd varierade mellan25 ? 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter.

I denna uppsats har jag valt att skriva om unga kvinnors tankar kring karriÀr, familjeliv och identitet. Dessa Àmnen Àr saker som jag tror att de flesta upplever eller har upplevt att det finns mÄnga tankar och frÄgor kring, och jag vill genom min studie ge dessa kvinnors bild av hur man fÄr livspusslet att gÄ ihop och hur tankar kring identitet, karriÀr och familjeliv kring detta kan se ut. Jag kommer att skriva om detta utifrÄn tvÄ synsÀtt, dels frÄn det individuella planet, dÀr jag utgÄr frÄn mina intervjuer och berÀttar om mina informanters tankar, dels ur ett bredare perspektiv dÀr jag sÀtter informanternas berÀttelser i ett större samanhang, men fokus pÄ unga mÀnniskors situation i Sverige..

Studiens syfte Àr att belysa samt uppmÀrksamma de unga vuxna som ej har ett uttalat missbruk, ingen kriminell historia och ej heller har blivit diagnostiserade pÄ annat sÀtt, men som ÀndÄ inte kommer in pÄ arbetsmarknaden, alternativt lyckas inte behÄlla ett arbete eller praktik och pÄ sÄ vis hamnar i ett bestÄende försörjningsstöd.Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att belysa syftet; ? Existerar gruppen? ? Vilka ingÄr i gruppen?? StÄr gruppen till arbetsmarknadens förfogande?? Finns det nÄgon utmÀrkande problematik i gruppen?? Hur försöker samhÀllet hantera gruppen? ? Förslag pÄ vad som kan göras annorlunda?Genom en kvalitativ ansats sÄ inhÀmtade vi vÄr empiri genom intervjuer med sex socialsekreterare i tvÄ olika mindre svenska kommuner. Det material som vi fick fram har vi analyserat genom att anvÀnda oss av anomiteori, reflexivitet samt coping. De resultat som vi fick fram i studien visar pÄ att denna grupp av unga vuxna har stora svÄrigheter att komma in i samhÀllet och fungera i det. Det man har kunnat se Àr Àven att trots att det inte finns nÄgon uttalad problematik av nÄgot slag, sÄ uttalade ÀndÄ vÄra respondenter misstankar om detta.