Medias framställning av unga kvinnors brottslighet
- En kvalitativ studie av dagspress 1990-2009
Syftet var att undersöka hur unga kvinnors brottslighet framställs i dagspress ur ettgenusperspektiv. Materialet bestod av artiklar från tidningarna Aftonbladet, Expressen,Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, publicerade under åren 1990-2009. Någonavgränsning till en viss brottstyp gjordes inte, för att också se om och hur det skiljer sig iframställningen av den unga kvinnan beroende på brottstyp. Frågeställningarna var;1. Hur stor del av dagspressens skildringar av ungdomsbrottslighet handlar om ungakvinnors brottslighet?2. Hur framställs unga kvinnors brottslighet i dagspress under den undersöktatidsperioden (1990-2009)?- Skiljer sig framställningen mellan olika brottstyper?- Vad anges för förklaringar till unga kvinnors brottslighet?Studien hade ett genusteoretiskt förhållningssätt där utgångspunkten var Hirdman ochLanders resonemang kring genuskonstruktioner, normalitet och avvikelse. Christies teori omdet ideala offret var också relevant i förhållande till hur den unga brottsliga kvinnanpositioneras som gärningsperson eller offer. Även medieperspektivet utgjorde en del av denteoretiska ramen där begrepp som moralpanik togs upp samt vilka olika funktioner en text kanha. En kvantitativ innehållsanalys gjordes för att kunna ge en bild av hur mycket det skrivsom unga kvinnors brottslighet utifrån begreppet ungdomsbrottslighet i Mediearkivet undertidsperioden 1990-2009, avgränsat till de fyra utvalda tidningarna. Den huvudsakliga metodenvar dock kvalitativ innehållsanalys av tidningsartiklar hämtade ur databaserna Mediearkivetoch Artikelsök. Den kvalitativa innehållsanalysen gjorde det möjligt att göra en tolkning avhur dagspressen framställer unga kvinnors brottslighet, se om framställningen skiljer sigmellan olika brottstyper samt se vilka förklaringar som anges till unga kvinnors brottslighet.Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visade att det är få artiklar som handlar omunga kvinnors brottslighet i förhållande till det totala som skrivs utifrån begreppetungdomsbrottslighet. Den kvalitativa innehållsanalysen visade att framställningen av denunga kvinnans brottslighet skiljer sig mellan olika brottstyper, där snatteri ansågs vara ett mer?kvinnligt? brott än till exempel misshandel. Artiklarna visade också på olika förklaringar tillunga kvinnors brottslighet, bl.a. en man i kvinnans närhet eller jämställdhetsutvecklingen.Vidare kunde man i artiklarna tolka en jämförelse där man ställer männens brottslighet mot de unga kvinnornas.