The Swedish and the Finnish compulsory care legislation that regards abusers differ in several ways. The arguments for compulsory care and for the time which one will receive compulsory care are dissimilar. The aim of this thesis is to describe and analyse which arguments for compulsory care and the length of the care time that has been expressed in the Swedish and the Finnish laws and in the statutes. The tools were an argumentation analysis, which is a form of qualitative text analysis method, combined with a hermeneutic scientific position. We have investigated the arguments that try to justify compulsory care and the care time that has been expressed in the laws and the statutes.

Problembakgrund: Regeringen fattade beslut om att tillsÀtta en utredning för att kartlÀgga frÄgor avseende finansiella rÄdgivares skyldigheter och ansvar gentemot konsumenten samt analysera frÄgor betrÀffande konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning. Enligt de direktiv som utredningen erhöll skulle den samtidigt rekommendera lÀmpliga ÄtgÀrder för att förstÀrka och tydligöra konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning samt förorda ny lagstiftning. Den lagstiftning som föreslagits av utredningen kom dÀrmed att benÀmnas, lag om finansiell rÄdgivning till konsumenter. Lagen trÀdde i kraft den 1 juli 2004. Denna lag Àr bakgrunden till den problemformulering som författarna har valt att behandla i studien.Vilka effekter har lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter genererat i samt hur har dessa effekter pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken?Syfte: Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse och ge lÀsaren en djupare inblick för hur lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter har pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken samt dess effekter av finansiell rÄdgivning till konsumenter.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad emot fyra banker, i form av semi-strukturerade intervjuer.

Den hÀr uppsatsen handlar om sexualitet och sexuella normer i vÄrt samhÀlle och kring sexuella bilder pÄ spelfilmer. Om man kan visa starka sexuella bilder i spelfilmer utan att man gÄr över normernas grÀnser och hur lÄngt man kan gÄ innan man gör det. NÀr lagstiftningen anser att bilderna blir ett brott emot lagen eller nÀr censur lagen gÄr in och klipper bort scener. Det ingÄr Àven en analys pÄ Larry Clarks filmer Kids, Bully och Ken Park, dÀr alla filmerna har starka sexscener med tonÄringar. Jag har valt att sÀtta bilderna i olika kontexter för att finna ut vart grÀnsen gÄr innan en erotisk bild blir pornografi..

En mycket vanlig arbetsuppgift för mÄnga revisorer Àr att revidera, vilket gÄr ut pÄ att bedriva kontroll, granska och ge rÄdgivning i klientens nÀringsverksamhet. För att revisorn skall kunna revidera ett företag behöver han/hon ha tillgÄng till företagets alla rÀkenskaper och annan intern företagsinformation. Detta gör att revisorn fÄr en djup insyn i företagets rörelse och Àven fÄr ta del av kÀnslig och hemlig information, som i fel hÀnder skulle kunna skada företaget. PÄ grund av detta har tystnadsplikten alltid varit en av revisorns viktigaste regel. Den 1 januari 1999 infördes Àndringar i Aktiebolagslagen som innebÀr att revisorn har anmÀlningsskyldighet nÀr han misstÀnker ett ekonomiskt brott.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet mÄste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrÄn ett kvalitativt arbetssÀtt.Syftet med studien Àr att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet Àr aktuella Àn idag. För att vi ska kunna göra detta har vi anvÀnt oss av nyhets- och debattartiklar frÄn dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt tvÄ videoklipp frÄn Sveriges Television, innehÄllande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frÄgestÀllningar vi anvÀnder oss av i studien riktar sig mot att hjÀlpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan anvÀndas idag och dessa Àr följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhÀlle?PÄ vilket sÀtt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi anvÀnder oss av i studien som Àr: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han anvÀnder i sin maktteori som Àr följande: DisciplinÀr makt, foglighet, och institutioner.

Titel: Sarbanes-Oxley Act ? Lagens inverkan pÄ tvÄ svenska bolagProblembakgrund: De senaste Ären har det intrÀffat en rad olika redovisningsskandaler i USA dÀr brott har begÄtts, vilket har varit anledningen till att Sarbanes-Oxley Act bildades. Syftet med lagen Àr att Äterskapa allmÀnhetens förtroende för aktiemarknaden och att garantera att företagens finansiella rapporter innehÄller tillförlitlig information. För att uppnÄ detta stÀller lagen hÄrdare krav pÄ redovisning och information till aktiemarknaden, ökade krav pÄ revisorers oberoende, ökade krav pÄ interna strukturer för revision samt hÄrdare straff för brott mot lagen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, beskriva och fÄ ökad förstÄelse för hur SOX har pÄverkat svensk bolagsstyrning vad gÀller personligt ansvar och intern kontroll. DÄ det krÀvs mycket anstrÀngningar för bolagen i form av arbete och resurser vill vi Àven undersöka om bolagen upplever att fördelarna med lagen Àr större Àn nackdelarna.Metod: Uppsatsen har upprÀttas utifrÄn en kvalitativ undersökning dÀr information har samlats in frÄn tvÄ företagsrepresentanter, uppsatsen bestÄr Àven av sekundÀrdata som hÀmtats frÄn böcker, internet och Ärsredovisningar.Analys: SOX stÀller högre krav pÄ företagens interna kontroller Àn vad som gjorts tidigare och respondenterna Àr eniga om att lagen har inneburit en stor omstÀllning av deras arbetssÀtt.

Den nationella folkhÀlsopolitiken har som övergripande mÄl att uppnÄ en god hÀlsa pÄ lika villkor för hela befolkningen. Inom tobaksomrÄdet Àr mÄlet att minska bruket av tobak. Den 1 juni 2005 trÀdde lagen om rökförbud i kraft. Förbudet innebÀr att det Àr förbjudet att röka pÄ alla serveringsstÀllen, med undantag för uteserveringar. Genom ett rökförbud vill staten skapa en god och rÀttvis arbetsmiljö för krog- och restauranganstÀllda men Àven minska konsumtionen av cigaretter.

En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. År 1998 lade AktiebolagskommittĂ©n fram ett förslag till Ă€ndring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att revisorer skulle ha skyldighet att anmĂ€la brottsmisstanke till Ă„klagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmĂ€lningsplikt vid misstanke om brott trĂ€dde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmĂ€lningsplikten trĂ€dde i kraft har revisorer fĂ„tt ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. FörĂ€ndringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten dĂ€r revisorer sĂ„gs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs.

Som svar pÄ de mÄnga redovisningsskandalerna som intrÀffat i USA de senaste Ären utformades Är 2002 en ny lag, Sarbanes-Oxley Act. Lagen stÀller bland annat högre krav pÄ bolagens interna kontroller och finansiella rapporter. Sarbanes-Oxley Act tillÀmpas dock inte bara pÄ bolag i USA, utan Àven icke-amerikanska bolag som Àr registrerade hos SEC tvingas att följa lagens bestÀmmelser. Detta innebÀr att flera bolag i Sverige mÄste implementera lagen, som för icke-amerikanska bolag trÀder i kraft sommaren 2006.Vi ville med undersökningen förklara hur bolag i Sverige pÄverkas av Sarbanes-Oxley Act. UtifrÄn tre teorier; institutionell teori, agentteori och transaktionskostnadsteorin, har vi utformat propositioner som försökt förklara Sarbanes-Oxley Act:s pÄverkan pÄ bolagen.

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av stÄndpunkter frÄn LO, TCO och Svenskt NÀringsliv kring lagen om anstÀllningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer pÄ företag. UtifrÄn en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav pÄ kompetens och flexibilitet utmanas vÀlfÀrdssystemet och den arbetsreglering som kÀnnetecknat och format Sverige.Uppsatsen frÄgar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt NÀringsliv lÀgger i begreppet kompetens nÀr de pratar om LAS och denna lag tar hÀnsyn till kompetens vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist i företag och i sÄ fall hur.Slutsatser Àr att parterna verkar ha sÀrdeles olika syn pÄ hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillÀmpas. LO och TCO rör sig bort frÄn det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillrÀckliga kvalifikationer och allmÀnna yrkeskunskaper. Svenskt NÀringsliv begreppsliggör mer kompetens som nÄgot som kan sÀttas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero pÄ att de representerar olika grupper pÄ arbetsmarknaden och att man företrÀder olika intressen och kanske Àven olika ideologier.En annan slutsats Àr att LO och TCO tycker att lagen om anstÀllningsskydd tar hÀnsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer pÄ företag genom turordningsreglernas tillrÀckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

SAMMANFATTNINGInledningVÄrt syfte med denna studie var att se huruvida svenska koncerners redovisning av sina anstÀlldas sjukfrÄnvaro Àr jÀmförbar, bÄde mellan olika Är och mellan olika koncerner. Vi ville Àven undersöka om lagstiftningen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro Àr till nytta.MetodFör att uppnÄ detta syfte har vi bÄde anvÀnt oss av en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Den kvantitativa i form av granskning av litteratur, Ärsredovisningar och lagtext och den kvalitativa i form av intervjuer.TeoriLagen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro började gÀlla 1 juli 2003. Den ska tillÀmpas av arbetsgivare med fler Àn 10 anstÀllda. I vÄr uppsats ligger inriktningen pÄ den privata verksamheten och dÀrmed de som skall följa Ärsredovisningslagen.

Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.

Den lÄnga traditionen av sekularitet i Frankrike har ett stort inflytande i den publika sfÀren och har dÀrmed blivit djupt rotad i den franska identiteten. Den sekulÀra ideologin har resulterat i en lag som förbjuder religiösa symboler i skolan. Sedan hösten 2004 fÄr muslimska flickor inte lÀngre bÀra slöja i skolan. Syftet med denna uppsats Àr att presentera unga muslimska kvinnors uppfattning och syn angÄende denna nya lag. Uppsatsen strÀvar efter att förstÄ hur lagen har pÄverkat dessa kvinnor.

VÄr studie Àr utförd i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektion (SNU). Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för och ÄskÄdliggöra de förestÀllningar som gör att SNU har svÄrt för att identifiera unga missbrukande tjejer i sitt arbete. "Hur upplever SNU att unga missbrukande tjejer och killar skiljer sig Ät?" samt "Varför upplever SNU det svÄrare att identifiera tjejer?" lyder frÄgestÀllningarna i studien. Det teoretiska ramverk och den tidigare forskning som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna tar sin grund ur ett genusperspektiv.

Studiens syfte Àr att undersöka insatsers utfall för missbruksklienter efter avslutad vistelse pÄ behandlingshem/ familjehem. Ett delsyfte Àr ocksÄ att undersöka nÄgra variablers inverkan pÄ utfallet samt hur dokumentationen ser ut. UtifrÄn detta har vi formulerat följande frÄgestÀllningar. (1) Hur har insatserna utfallit i stort? (2) Hur har sociala relationer beskrivits i anslutning till detta? (3) Hur har klientens delaktighet och motivation beskrivits? (4) Hur har den samlade dokumentationen av insatserna fungerat? För att besvara dessa har 14 akter studerats, metoden har varit sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ.