Under Är 2010 ökade antalet företagsamma personer med 2,5 procent frÄn föregÄende Är, vilket Àr positivt för svenskt företagande. I Sverige finns cirka 900 000 företag och smÄföretag utgör cirka 99 procent av dessa företag. SmÄföretag har problem med att erhÄlla extern finansiering vilket Àr ett vitt omdiskuterat Àmne eftersom finansiering Àr av stor vikt för smÄföretags överlevnad och tillvÀxt, för att driva den ekonomiska tillvÀxten framÄt och skapa nya arbetstillfÀllen i samhÀllet. För att övervinna utmaningarna Àr det viktigt att företag hittar nya kreativa lösningar för att erhÄlla de nödvÀndiga resurser de behöver för att bedriva verksamheten. Denna alternativa finansiella lösning benÀmns finansiell bootstrapping som Àr en strategi för att finansiera företag genom anvÀndning av metoder som resulterar i att företag inte behöver höja det egna kapitalet eller lÄna pengar.Syftet med studien Àr att skapa en djupare förstÄelse för finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag genom att: (1) beskriva finansiella bootstrappingmetoder som smÄ tillvÀxtföretag kan anvÀnda sig av, (2) identifiera bakomliggande faktorer för anvÀndningen av finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag, (3) identifiera hur anvÀndningen kan ta sig uttryck i smÄ tillvÀxtföretags utveckling och (4) att utveckla en modell för finansiell bootstrapping i smÄ tillvÀxtföretag.

Syftet med följande arbete Àr dels att undersöka vad Likabehandlingslagen frÄn har 2006 inneburit för verksamheten pÄ en enskild gymnasieskola under det första Äret. Mitt andra syfte som ocksÄ Àr huvudsyftet, Àr att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan krÀnkande behandling Àr pÄ skolan. Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det Àr Àven en studie av arbetet med den nya lagen pÄ en skola frÄn det att lagen trÀdde i kraft och ett Är framÄt. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning ville jag se hur den aktuella stÀmningen, kopplat till de omrÄden lagen omfattar, var pÄ den aktuella skolan. Studien av implementeringen av lagen pÄ skolan visar pÄ ett arbete som krÀver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar pÄ att arbetet ett Är efter det att lagen trÀtt i kraft fortfarande befinner sig pÄ skolledningsnivÄ.

Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras. Ett omfattande arbete pÄbörjades frÄn kommunens sida med omrÄdesbestÀmmelser och detaljplaner.

Syftet med vÄrat arbete Àr att fÄ fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjÀnster). Vi vill undersöka hur lagen tillÀmpas i praktiken av polisen och vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr lagen ska tillÀmpas. Följande frÄgor söker vi svar pÄ: Varför gÄr sÄ fÄ anmÀlningar till Ätal? Varför blir sÄ fÄ Ätal fÀllande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns pÄ omrÄdet.

Sedan 1965 har vi i Sverige haft strandskyddsbestÀmmelser i naturvÄrdslagen. Den innebÀr att vi inte har rÀtt att bebygga eller anlÀgga anordningar nÀrmare Àn 100 meter frÄn strandlinjen. Samma gÀller frÄn strandlinjen och 100 meter ut i vattnet, om inte strandskyddsdispens ges. Syftet med denna lag Àr att allmÀnheten ska kunna bada och idka friluftsliv samt att bevara djur- och vÀxtlivet. Lagen sÀger att det mÄste finnas sÀrskilda skÀl för att fÄ dispens och inget utrymme lÀmnas för en differentierad tillÀmpning.

Redovisning av leasing ? efter form eller substans? RR 6:99 innehÄller kriterier som ger ut-rymme för tolkning. Vid redovisning av finansiell leasing ska leasingobjektet tas upp i balansrÀkningen och operationella leasingavtal ska redovisas i sin helhet i resultatrÀkningen. Syftet har varit att förklara varför en del företag redovisar finansiell leasing off-balance. VÄr studie har angripits genom en enkÀtundersökning riktad till 67 börsnoterade industriföretag, svarsfrekvensen var 54%.

Den 1 april 2006 trĂ€dde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trĂ€dde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lĂ„ng tids diskussioner i frĂ„gan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för bĂ„de dem sjĂ€lva och företagen, Ă€ven kostnaderna förvĂ€ntades minska. Ombudsförfarandet anvĂ€nds endast vid inlĂ€mning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprĂ€ttas och skrivs under av ombudet Ă€ndras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lĂ€mnade uppgifterna.

Mobila verksamhetslokaler erbjuder flexibel lokalförsörjning som alternativ till permanent utbyggnad, eller under tiden som befintliga lokaler renoveras eller byggs om. Denna flexibla möjlighet anvÀnds dock i en ganska liten omfattning pÄ marknaden. För att öka lokalernas anvÀndning finns det dÀrför ett behov av en marknadsundersökning som identifierar de faktorer som kunden vÀrderar.Utredningen syftar till att fÄ fram vad kunden vÀrderar dÄ han eller hon hyr och/eller anvÀnder en temporÀr lokal, och möjligen identifiera nya element som inte finns i marknadens utbud.För att fÄ fram vÀrderingsfaktorer har en litteraturundersökning implementerats och samtidigt har 13 personliga intervjuer genomförts. Intervjuer skedde med personer som anvÀnder dessa lokaler och parallellt de som tecknat kontrakt för att hyra dessa lokaler. Studieobjekt Àr kontor, skola och förskola..

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever Àr implementerad i grundskolan. Lagen innebÀr en skÀrpning för alla verksamheter som lyder under skollagen att se till barn och elevers rÀttigheter. De ska Àven bedriva aktiva ÄtgÀrder för att uppfylla lagens krav, samt utreda och förhindra att trakasserier och annan krÀnkande behandling uppstÄr. I en kvalitativ studie genomfördes intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ grundskolor. Detta för att ta reda pÄ deras instÀllning till likabehandlingsplanen och deras arbete med den.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att analysera de nya kapitaltÀckningsreglerna i Basel II och hur de kommer att fungera för det svenska bankvÀsendet. VÄr fokus kommer att ligga pÄ den högre riskkÀnslighet som införs och om reglerna minskar risken för framtida finansiella kriser i Sverige. Vi har valt en kvalitativ forskningsansats med tvÄ undersökningar. Den första Àr en kartlÀggning av den internationella debatten kring Basel II. Den andra Àr intervjuer med fyra banker, bankföreningen, Riksbanken, Finansinspektionen och tvÄ revisionsbolag.VÄr slutsats Àr att det svenska bankvÀsendet har förtroende för Basel II i den mÄn att det frÀmjar den finansiella stabiliteten.

Syftet Àr att undersöka medarbetarnas möjlighet till att arbeta utvecklande samt hur de fÄr tillgÄng till och arbetar med icke-finansiell information pÄ Nordea. TillgÄngen till fri information, som anvÀnds och bearbetas pÄ olika sÀtt, Àr idag en viktig förutsÀttning för medarbetarna inom Nordea. Icke-finansiell information blir allt mer viktigt, trots att Nordeas kortsiktiga framgÄng bygger pÄ finansiella resultat. TillgÄngen till information skapar möjligheter för medarbetarna att vara med och pÄverka och fatta egna beslut. Det Àr inte lÀngre ledningen som bestÀmmer vilken information som ska anvÀndas, ansvaret har förskjutits till medarbetarna.

För en icke-finansiell vÀrdepappersrörelse föreligger det en ovisshet avseende hur, nÀr och pÄ vilket sÀtt en grÀnsdragning mellan handel med- och förvaltning av vÀrdepapper ska företas. Problematiken grundar sig i att en vÀrdepappersrörelses vÀrdepapper presumeras utgöra lagertillgÄngar istÀllet för, som i normalfallet, kapitaltillgÄngar. För en icke-finansiell vÀrdepappersrörelse, dvs. ett bolag som huvudsakligen handlar med vÀrdepapper för egen rÀkning, yttrar sig grÀnsdragningsproblematiken t.ex. dÄ bolaget Àven företar riskkapitalistinvesteringar.

Jag har i detta arbete undersökt hur rÀttslÀget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primÀrt utgÄtt frÄn ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter Àr pÄverkade och kommer pÄverkas av den lagstiftning som finns pÄ omrÄdet. I dagslÀget finns det tvÄ lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nÀmligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gÀller retroaktivt Àr fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gÄtt igenom all relevant rÀttspraxis pÄ omrÄdet.

Den nya lagen LOV, Lag om valfrihetssystem, trÀdde i kraft den första januari 2009 och gÀller för hÀlso- och sjukvÄrden. DÀremot Àr det allt fler kommuner som vÀljer att tillÀmpa lagen Àven inom hemtjÀnsten. Syftet med fritt val Àr att brukaren ska vara delaktig och göra egna val samt att utföraren ska utföra tjÀnsterna med bÀsta kvalité och pÄ rÀtt sÀtt. Enligt lagen har kommunen ansvaret för uppföljning av kvalitén i syfte att hela tiden förbÀttras och utvecklas sÄ att brukarna Àr nöjda.I Kristianstads kommun började de att anvÀnda sig utav det nya systemet frÄn och med den första januari 2009, medan i Sollentuna kommun den första september 2009. BÄda kommunerna började dÀremot med fritt val inom hemtjÀnsten redan flera Är tidigare.

Problemet i den hÀr uppsatsen handlar om det börsnoterade bolaget Fenix Outdoors finansiella kommunikation pÄ internet. Genom att pÄ en övergripande nivÄ utgÄ ifrÄn redovisningsteoretiska resonemang, Stockholmsbörsens regelverk och rekommendationer samt genom att utföra en kvalitativ studie, borde det vara möjligt att pÄ ett rationellt sÀtt konstruera en normativ modell för utformning av finansiell kommunikation pÄ internet. Denna modell ska alltsÄ fungera som ett vÀgledande instrument till hur Fenix Outdoor bör utforma sin hemsida. Modellen i sig ska vara av generaliserande karaktÀr, vilket innebÀr att börsnoterade bolag generellt ska kunna anvÀnda sig av modellen för att utforma sin finansiella kommunikation pÄ internet. Den hÀr uppsatsen bygger pÄ en form av kvalitativ fallstudie av företaget Fenix Outdoor.