Bakgrund: Att alla tillgÄngar sÄvÀl finansiella som verkliga har ett vÀrde Àr alla investerare ense om. För att bli en framgÄngsrik investerare gÀller det att inte enbart kunna förstÄ grunden till en tillgÄngs vÀrde, utan Àven det som förvÀntas skapa vÀrde i framtiden. Ur detta resonemang har teorier om reala optioner framkommit för att visa pÄ vÀrden som företag kan tÀnkas inneha till följd av exempelvis olika framtida handlingsalternativ. Syfte: Denna uppsats syftar till att begreppsmÀssigt utreda innebörden av reala optioner och med utgÄngspunkt frÄn empiri och teori utvÀrdera synsÀttet/teorin. Genomförande: Uppsatsen baseras pÄ de reala optionsteorierna.

Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling dĂ€r parterna i mĂ„let Ă€r ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Åstorp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvĂ€rderingen av anbuden varit bristfĂ€lliga, misstag har gjorts i arbetsgĂ„ngen och ett dĂ„ligt juridiskt sprĂ„k har anvĂ€nts. Vi anser att detta troligen beror pĂ„ kompetensbrist nĂ€r det gĂ€ller att upphandla enligt LOU. Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan rĂ„da vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstĂ„nd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare Ă€r det enligt oss viktig att poĂ€ngtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrĂ„gningsunderlag och vid utvĂ€rdering av anbud..

Enligt lag skall kommunala nÀmnder sjÀlva bedriva intern kontroll nÄgon exakt definition av vad intern kontroll ges inte i lagen.I uppsatsen tar vi fasta pÄ att det enligt en internationell modell som heter COSO behövs en faststÀlld plan för att man ska kunna utföra och följa upp kontrollen. DÀrför har vi studerat huruvida smÄ och stora kommuner har en antagen intern kontrollplan.Metoden vi anvÀnt Àr datainsamling via e-post och i vissa delar ett efterföljande frÄgeformulÀr.Resultatet av undersökningen Àr att de kommuner som har en intern kontrollplan i stort kontrollerar samma saker oavsett om kommunerna Àr stora eller smÄ. Det har ocksÄ visat sig att andelen stora kommuner som har antagit en intern kontrollplan Àr betydligt högre jÀmfört med smÄ kommuner. I slutsatsen har vi presenterat nÄgra delförklaringar till varför stora kommuner i större utstrÀckning har en internkontrollplan..

SammanfattningEG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rÀtt till, sÄsom friheten att utöva tjÀnster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall vÀrna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hÀmmar den fria konkurrensen men har ÀndÄ tillÄtits om en viss marknadutgörs av allmÀnfarliga produkter sÄsom alkohol eller tobak och bedöms dÄ kunna skötas bÀttre genom statlig reglering. Spelmarknaden Àr inte allmÀnfarlig men bedöms ÀndÄ kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter pÄ medborgarna. En medlemsstat fÄr inskrÀnka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestÀmmelser i den nationella lagen, om en ÄtgÀrd Àr av tvingande hÀnsyn för allmÀnheten.

Denna studie över likpredikningar frÄn 1700-talets Stockholm har som mÄl att undersöka seklets ideal, dödssyn samt samhÀllssyn hos överklassen. Vilka Àr de manliga och kvinnliga idealen och skiljer de sig Ät? Detta genomförs med en kvalitativ textanalys av kÀllmaterialet. Under 1700-talet var dygden framstÄende hos bÄde mÀn och kvinnor, med den skillnaden att dygden hos kvinnorna sammankopplas med gudfruktighet. Ytterligare centrala ideal Àr Àkthet i sitt varande och plikttrogenhet.

Projektet syftar till att klargöra hur den nya fastighetsmÀklarlagen ifrÄn 2011 har mottagits och vilka konsekvenser den har fÄtt för mÀklarnas arbete, nÀr det gÀller kringtjÀnster. MÀklarens arbete har inte förÀndrats pÄ nÄgot radikalt sÀtt. Tidigare fanns ett arbete med kringtjÀnster vilka inte fick erhÄllas arvode för medan det efter lagÀndringen Àr möjligt med ersÀttning. Denna fÄr dÀremot, enligt den nya lagen, endast vara obetydlig.MÄlet med projektet var att ge svar pÄ ett flertal frÄgestÀllningar. Att undersöka hur lagen utfallit avseende utbud och efterfrÄgan av kringtjÀnster samt utreda om skillnader finns i omfattning av utbud och anvÀndande utav kringtjÀnster vad avser storstad ? landsort? Dessutom undersöktes antalet prövade tillsynsÀrenden och branschens syn pÄ framtiden.För att utreda frÄgestÀllningarna anvÀndes den deskriptiva metoden i kombination med den sekundÀra informationen.

Syftet med vÄr uppsats har varit att analysera de lagar som aktualiseras nÀr ett barn olovligt har förts bort eller kvarhÄllits i en annan stat. 1980 Ärs Haagkonvention och 1980 Ärs EuroparÄdskonvention har kommit till för att trygga ett barns uppvÀxt i en invand miljö. MÄnga lÀnder har ratificerat dessa och i Sverige finns de införlivade i lag (1989:14) om verkstÀllighet och erkÀnnande av utlÀndska vÄrdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Med hjÀlp av lagtext, förarbeten, konventioner, doktrin, sökning pÄ Internet, och utvalda rÀttsfall har vi förstÄtt hur lagen tillÀmpas i praktiken och vad begrepp sÄsom ?beaktansvÀrda skÀl? och ?hemvist? innebÀr.

Aktieanalytiker frÄn ett flertal analyshus utfÀrdar flera gÄnger i mÄnaden aktieanalyser dÀr deras prognoser över det analyserade företagets utveckling över en överskÄdlig tid presenteras. Denna studie studerar hur professionella aktieanalytiker lyckas med att i dessa aktieanalyser prognostisera parametrar gÀllande det analyserade företagets resultat- och balansrÀkning samt kassaflöden vilka anvÀnds som utgÄngspunkt för att sedan vÀrdera företaget. Dessutom studeras om analytikernas korrekthet i sina prognoser kan ses bero utav dels den information som bifogas i analyserna och dels kvaliteten pÄ det analyserade företagets redovisning.Studien visar att majoriteten utav de vÀrderingsparametrar som analytikerna prognostiserar uppvisar en negativ skevhet, det vill sÀga; det verkliga vÀrdet pÄ parametrarna övertrÀffar analytikernas prognoser. Detta resultat gÄr tvÀrtemot ett antal tidigare studier frÄn USA och Storbritannien. Vidare hittas nÄgot förvÄnande inga samband mellan mÀngden icke-finansiell information som bifogas i aktieanalysen och prognosernas korrekthet.

Purpose: To investigate if AltmanÂŽs ZÂŽ-score model, which calculates financial distress, can be applied on companies established in Sweden and if the financial crisis in 2008 made previously healthy companies go bankrupt.Methodology: Quantitative studies with a positivistic foundation. Empirical data will be collected in order to examine if there is generalizability among the studied objects. Conclusions will be made by comparing the empirical data with the theoretical foundation. Financial distress in firms will be measured.Theoretical perspectives: AltmanÂŽs ZÂŽ-score model, designed to predict financial distress in private firms.Empirical foundation: A selection of 93 private firms that have gone bankrupt in the years 2008, 2009 or 2010. The firms selected all have a turnover that exceeds 20 million SEK.

En elementĂ€r bestĂ„ndsdel av en fungerande marknad Ă€r tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management bestĂ„r av olika teorier och metoder för att mĂ€ta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat pĂ„ agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillĂ€mparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nĂ„ fördelar. Ett sĂ€tt att motverka agentproblemet och kvalitetssĂ€kra redovisningen Ă€r att lĂ„ta en revisor genomföra revision pĂ„ bolagets rĂ€kenskaper.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personliga assistenter upplever att de ger brukare sjÀlvbestÀmmande. Vad som framkom var att de personliga assistenterna vi samtalat med, anser att de i stor utstrÀckning ger sina brukare sjÀlvbestÀmmande, men att de i vissa situationer inte har möjlighet att ge brukaren sjÀlvbestÀmmande. Enligt 1994 Ärs handikappsreforms huvudmÄl skall brukaren ha sjÀlvbestÀmmande och inflytande över sitt eget liv och kunna delta i samhÀllet pÄ lika villkor som alla andra medborgare, vilket skulle kunna uppnÄs med hjÀlp av en personlig assistent. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) har bidragit till att detta Àr möjligt för brukarna. De personliga assistenterna anser det vara problematiskt dÄ LSS, vilken Àr en rÀttighetslag, krockar med Arbetsmiljölagstiftningen..

Ett fordon som anvÀnts i samband med brott kan tas i beslag för att förebygga brott. De lagar man anvÀnder för att ta ett beslag av ett fordon Àr 36 kap BrB, 27 kap RB och trafikbrottslagen (TBL). Det Àr flera trafikbrott som kan leda till förverkande enligt TBL, dessa har vi stolpat upp men vanligast Àr olovlig körning och rattfylleri. ProblemstÀllningen nÀr man skall anvÀnda TBL 7§ i dag Àr att praxis skiljer sig runt om i Sverige pÄ de olika myndigheterna. SÀrskilt vÀrde pÄ fordonet och antalet tillfÀllen som gÀrningsmannen ska ha begÄtt ett brott, enligt TBL, skiljer sig.

Sedan sensommaren 2008 har en global finansiell kris drabbat vÀrlden. Det blev turbulens pÄ den finansiella kapitalmarknaden vilket Àven har drabbat de Svenska bankerna. Syftet med denna uppsats Àr följaktligen att beskriva hur de svenska bankerna har agerat för att hantera den finansiella krisen. Undersökningen innefattar tre av de största bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Teorier inom krishantering ligger till grund för den modell i fyra steg (Krisförberedelse, Krisidentifiering, KrisÄtgÀrder och LÀrdomar) som sedan jÀmförs med hur bankerna har agerat.

Ur svÄrigheterna att förklara företags kapitalstruktur och hur den Àr förknippad med olika risker för olika Àgartyper, Àr syftet att undersöka vilken av Trade-off-teorin och Pecking order-teorin som bÀst kan förklara skuldsÀttningen hos svenska familjeÀgda företag pÄ Stockholmsbörsen. Med hjÀlp av en modell för respektive teori har vi genomfört regressionsanalyser för att besvara vÄrt syfte. Med grund i tidigare forskning kring familjeÀgda företag och teoriernas grundlÀggande synsÀtt pÄ förÀndring i skuldsÀttning, har studien utgÄtt frÄn hypotesen att familjeÀgda företag i högre utstrÀckning kommer att finansiera sig med internt genererade medel Àn extern belÄning, vilket ligger i linje med Pecking order-teorin. Studien utgÄr frÄn bÄde finansiell- och Àgardata gÀllande tidsperioden 2004-2013. Resultaten pekar likt hypotesen förutspÄtt mot ett större stöd för Pecking order-teorin hos svenska familjeÀgda företag.

Ett generellt antagande i de flesta finansiella teorier handlar om att mÀnniskor Àr rationella och riskaverta. En investerare bör dÀrför diversifiera sin portfölj till att Àven inkludera tillgÄngar pÄ den internationella finansiella marknaden. Detta innebÀr att dagens svenska investerare behöver lÀsa finansiell information pÄ ett andrasprÄk, vanligtvis pÄ engelska. DÄ tidigare studier inom beteendefinansiering visar pÄ samband mellan sprÄk och finansiella beslut, syftar den aktuella studien till att undersöka huruvida individers riskpreferenser vid beslutsfattande pÄverkas av om information lÀses pÄ svenska (modersmÄl för svenska investerare) respektive engelska (andrasprÄk). Detta sker genom en enkÀtundersökning bland anstÀllda pÄ fyra svenska banker.