Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

De svenska riskkapitalbolagens investeringar i tillvÀxtbolag minskade med 60 procent Ären 2009-2010, och med bara ett fÄtal aktörer kvar pÄ marknaden kan det bli det svÄrt för tillvÀxtföretag att fÄ kapital. AffÀrsÀnglar Àr investerare vilka fungerar som kompletterande lÀnkar till riskkapitalbolagen i en finansiell kedja, och utgör dÀrför en viktig del av den svenska riskkapitalmarknaden. Det Àr sÄledes intressant att undersöka om Àven affÀrsÀnglarna, liksom riskkapitalbolagen, har minskat sina investeringar i tillvÀxtbolag under Ären för finanskrisen 2008/2009. Med fokus pÄ investeringsmotiv, investeringsstrategier och risktagande har det genom en enkÀtundersökning och genom intervjuer undersökts om affÀrsÀnglarnas investeringsvilja har Àndrats. Resultaten av studien visar pÄ att det över lag inte funnits tendenser pÄ minskad investeringsaktivitet.

Denna studie syftar till att synliggöra olika bedrÀgliga beteenden som riktar sig mot innovatörer. I studien diskuteras möjligheterna till att etablera en funktion som skyddar innovatörer mot en typ av övergrepp som blir allt vanligare. Hur skall subtil manschettbrottslighet begrÀnsas nÀr den Àr bÄde riskfri och lönsam?En vÀgledande frÄga i diskussionen har varit: Skall innovatörer ha samma skydd för sin upphovsrÀtt som andra fria yrkesutövare, eller ska de fortsÀtta fÄ vara villebrÄd utan skydd av rÀttsvÀsendet?Resultatet bygger pÄ dokumentanalyser och en kvalitativ studie om upphovsmÀn till patent, samt intervjuer med personer inom branschen innovationer och entreprenörskap. Resultat baseras bl a pÄ den kvalitativa studien och beskrivs genom fakta om innovatörerna Dr.

Beslut angÄende finansiella investeringar sker för den enskilde individen likavÀl som i företag. Besluten följer den finansiella vÀrldens utveckling och blir dÀrmed alltmer komplexa. Placeringar av monetÀra tillgÄngar med förvÀntan att generera inkomst eller vÀrdestegring innebÀr en risk. RisknivÄn pÄ investeringen beror pÄ investeringsbeteendet hos beslutsfattaren som kan ge konsekvenser pÄ den finansiella marknaden och kan sÄ smÄningom leda till finanskriser om ett överdrivet behov av risk uppstÄr hos beslutsfattare.Genom att studera vad som pÄverkar risktolerans öppnas dörrar för att kunna förstÄ vad som ligger bakom vilken risk som vÀljs vid en finansiell investering. NÀr förÀndring i risktolerans studeras tas hÀnsyn till vilka sorters beslutsfattare som finns pÄ den finansiella marknaden.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att undersöka arbetskraven och den fysiska kapaciteten hos kvinnliga truppgymnaster. Ett ytterligare syfte var att se om det förelÄg nÄgon skillnad mellan tvÄ elitlag med avseende pÄ fysisk kapacitet. FrÄgestÀllningar: Vilka fysiska krav stÀlls pÄ kvinnliga truppgymnaster under trÀning och tÀvling? Vilken generell fysisk kapacitet har kvinnliga truppgymnaster i den svenska eliten?Metod: Gymnaster frÄn tvÄ olika elitlag i truppgymnastik har genomfört ett testbatteri avsett att utvÀrdera maximal aerob kapacitet, explosiv- och uthÄllighetsstyrka, snabbhet och rörlighet. BÄda lagen har tillhört toppen inom svensk gymnastik i flera Är, det ena laget har vunnit flera SM-tÀvlingar och tÀvlat internationellt, medan det andra laget har placerat sig pÄ tredje till sjÀtte plats pÄ SM.

Nuvarande jordförvÀrvslag Àr frÄn 1979 och reglerar bland annat juridiska personers möjligheter att förvÀrva lantbruksegendom. Avsikten med lagen Àr att sysselsÀttning och bosÀttning ska frÀmjas i glesbygdsomrÄden. Man vill Àven att strukturförbÀttringar ska underlÀttas i omarronderingsomrÄden. Ambitionen Àr ocksÄ att bibehÄlla balansen mellan olika Àgarkategorier, frÀmst mellan privatpersoner och bolag. Detta genom att begrÀnsa juridiska personers möjlighet att förvÀrva lantbruksegendom. FrÄgan om juridiska personers rÀtt att förvÀrva mark har diskuterats den senaste tiden.

Etik i finansiell ekonomi Àr ett vÀxande forskningsÀmne och investerare Àr mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar Àn tidigare. HÀr uppstÄr problem nÀr traditionell förstÄelse för hur aktier prissÀtts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har rÀknat med. FörstÄelsen för hur etiska övervÀganden pÄverkar kapitalmarknaden Àr i dagslÀget bristande, i synnerhet nÀr det kommer till oetiska aktier. I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier pÄ den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga.

Uppsatsen syfte var att förstÄ hur fyra unga mÀn formar sin identitet och sin livsstil genom sina anvÀndarprofiler och sitt beteende pÄ Facebook. Arbetet beskriver Àven hur dessa personer anpassar sig efter andra anvÀndare och vilken funktion Facebook fyller i deras identitetsprocesser. Materialet bestÄr av fokusgruppsintervjuer, personliga intervjuer och uppföljningsenkÀter. Den information som materialet genererade visade att de unga mÀnnen till stor grad anpassar sig efter omgivningen pÄ Facebook. Facebook Àr en stor del av de studerade individernas vardag och Àr en bidragande faktor till deras sjÀlvbild.

The interest in businesses active on the countryside and their funding situation has increased in recent years. In a survey, conducted by Leif Berndtsson (2003), it was reported that there is a lack of external capital in rural areas. According to Berndtsson (2003) the lack of external capital inhibits the rural firm?s growth. The essay attempts to answer whether the shortage of external capital is a factor that inhibits development for rural businesses.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att diskutera hur rÀttsvÀsendet Àr pÄverkat av normer och vÀrderingar. Vi undersöker om sÄdana normer och vÀrderingar visar sig i enskilda individers berÀttelser om Àrenden som rör vÄldtÀkt/sexuellt vÄld riktat mot kvinnor. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr feministisk och vi utgÄr dÀrför frÄn Joan W. Scotts förstÄelse av genus i vÄr studie. Vi har Àven anvÀnt oss av andra forskares tankegÄngar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal.

NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Syftet med arbetet Àr att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som Àr effektiva. Arbetet kommer Àven visa vilka problem som kan uppstÄ i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta pÄ en nationell nivÄ för att se hur samrÄd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbÀttras. Det leder fram till huvudfrÄgan; Hur kan planeringen uppnÄ medborgarnas och lagens krav pÄ medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehÄllande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.

Denna uppsats behandlar de intressekonflikter som uppstÄr vid MBO-transaktioner, dvs. företagsförvÀrv dÀr företagsledningen köper ut hela eller delar av det företag i vilket de verkar. I samband med en sÄdan transaktion uppstÄr ofta en intressekonflikt mellan aktieÀgarna (sÀljarna) och företagsledningen (köparna). Denna intressekonflikt förklaras med principal-agentteorin, enligt vilken ledningen Àr en syssloman (agent) i förhÄllande till aktieÀgarna (principalen). HÀrvid föreligger en risk för att ledningen handlar pÄ ett opportunistiskt sÀtt, och anvÀnder sig av sin överlÀgsna kunskap om mÄlföretaget för att köpa upp det.I uppsatsens empiriska del har vi samlat primÀrdata om hur lagstiftaren och marknaden har tacklat de risker som denna intressekonflikt kan ge upphov till.

HD har i ett antal domar under 2000-talet och frama?t utvecklat systemet kring fo?retagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i fo?rarbetena kring lagen om fo?retagsrekontruktion a?r att skapa neutralitet mellan konkurs och fo?retagsrekonstruktion. Lagstiftaren vill att en ga?ldena?r med betalningssva?righeter ska fa? samma fo?rdelar av att fo?rsa?tta bolaget i fo?retagsrekonskruktion som i konkurs.

Bakgrund och problem: Denna uppsats handlar om normer och praktik kring strategiarbete. Strategiskt arbete Àr viktigt inom alla bolag med lÄngsiktiga ambitioner. Genom ett holistiskt perspektiv har strategiarbete utvÀrderats utifrÄn tvÄ omrÄden som genom tidigare forskning pÄvisats ha en direkt koppling med strategiarbetets kvalitet och resultat, och dÀr vidare forsk-ning har efterlysts. De tvÄ omrÄdena omfattar: styrelsens engagemang i strategiarbetet och styrelsens informationsanvÀndning vid strategiarbetet. En övergripande frÄga har formulerats utifrÄn det valda huvudomrÄdet och dÀrefter har tvÄ underliggande frÄgor formulerats utifrÄn de tvÄ valda delomrÄdena, för att mer konkret kunna undersöka den övergripande frÄgan.