BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt.I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

I en globaliserad vÀrld rör sig mÀnniskor lÀttare över landsgrÀnser. SamhÀllen blir mÄngkulturella. Om mÄngfalden frÀmjas leder det till en positiv samhÀllsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krÀvs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jÀmstÀlldhet framför allt pÄ arbetsmarknaden.Att bli behandlad annorlunda pÄ grund av etnicitet, religion, sexuell lÀggning eller funktionshinder Àr enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr upprÀttandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307).

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl svenska börsbolag redovisar risker för att sedan utreda ifall det rÄder nÄgot samband mellan vilka företag som har bra respektive sÀmre redovisning av risker. Uppsatsen bygger pÄ en innehÄllsanalys av Ärsredovisningarna frÄn de 31 mest omsatta företagen pÄ Stockholmsbörsen. Ett undersökningsformulÀr har utformats för att med ett kvantitativt angreppssÀtt studera omfattningen pÄ företagens riskredovisning. I studien görs en genomgÄng av de viktigaste risker som företag utsÀtts för. Vidare baseras studien pÄ teorier om hur vetenskaplig fakta uppstÄr.

Vi vill beskriva, analysera och diskutera vad den nya lagen medför ur företagens perspektiv. Kunskapen vi vill bidra med skall kunna ge en tydligare bild över vad som egentligen har skett med företagen och hur de pÄ kort sikt har pÄverkats av den nya lagstiftningen. Undersökningsobjekten Àr fem smÄ och medelstora tillverkningsföretag, tre organisationer samt en bank. Resultatet visar att det tillgÀngliga sÀkerhetsunderlaget för bankerna har reducerats. Bankerna vill se en övergÄng till fakturabelÄning och till följd av detta fÄr de bÀttre sÀkerhet samtidigt som kredittagaren fÄr betala en högre kostnad för krediten..

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt. I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

För företag som Àr i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnÀt, kan en affÀrsÀngel vara till stor hjÀlp. I utbyte mot kapital och egen kompetens fÄr affÀrsÀngeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förvÀntar sig fÄ finansiell avkastning pÄ. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affÀrsÀnglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger Àven en grundlÀggande sammanfattning av vad affÀrsÀnglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebÀr att vara en affÀrsÀngel. Slutsatserna som analysen lÄg till grund för var att det inte alltid Àr avkastningen som Àr det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar pÄ frÄgan om affÀrsÀngelns syn pÄ investeringsmotiv.

Min uppsats kommer att belysa subkulturer, hur och varför de uppkommer. Vad det Àr som driver mÀnniskor till att agera mot lagstiftningen. (Etnometodologins "Against the law"). Jag Àmnar Àn sÄ lÀnge se dels pÄ de organisatoriska förhÄllanden under vilka beslut fattas, strukturella förÀndringar i samhÀllet. Jag kommer att titta pÄ sociala förhÄllanden dels mÀnniskor emellan och dels deras förhÄllande till rÀtten och om dessa har pÄverkats av de strukturella förÀndringar som har skett.

Det finns ingen enhetlig definition pÄ risk. Innebörden av risk skiljer sig Ät beroende pÄ vem man frÄgar. Risk Àr allmÀnt nÄgot som inte Àr önskvÀrt och nÄgot företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk Àr en nyare syn pÄ omrÄdet som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning pÄ att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar pÄ riskhanteringsfunktioner skiljer sig Ät mÀrkbart.

Value at Risk (VaR) Àr en finansiell metod för att skatta risker och som anvÀnds i stor utstrÀckning av banker och företag. VaR berÀknar att en eventuell förlust inte skall överstiga ett visst belopp med 95/99 procents konfidens. Denna uppsats syfte Àr att undersöka om VaR kan appliceras pÄ en svensk aktie nÀr Riskmetrics-modellen (IGARCH) skattar volatiliteten pÄ aktien trots oro pÄ den finansiella marknaden. Undersökningen genomfördes pÄ Volvos B-aktie med data frÄn perioden 2003-01-01 till 201 2-12-31. Vi genererade enstegsprognoser över den potentiella förlusten (VaR) givet en fiktiv investering av 10 000 000 SEK.

PÄ senare Är har diskussionen om vÀlfÀrdens villkor blivit alltmer uppmÀrksammad. Det har bland annat handlat om vilka institutioner som egentligen skapar vÀlfÀrd. DÀrför har den offentliga sektorn varit ett uppmÀrksammat föremÄl för debatt. Under 1990-talet har de ekonomiska förutsÀttningarna för den offentliga sektorn försÀmrats och förvÀntningar har stÀllts pÄ effektivisering och förbÀttring . Nya tillvÀgagÄngssÀtt för organisation, ekonomistyrning, redovisning och finansiell bedömning har införts inom skilda delar av den offentliga sektorn för att hantera ett vÀxande omvandlingstryck .Den offentliga sektorn stÀlls nu ocksÄ inför en befolkningsförÀndring.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella mÄtten har fÄtt ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste Ären. I samband med införandet av icke-finansiella mÄtt uppstÄr ökat fokus inom det omrÄde mÄtten avser.

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poĂ€ngC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gĂ€llande tillĂ€mpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) dĂ„ brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begĂ„r brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillĂ€mpning av ovan nĂ€mnda lagstiftning utifrĂ„n fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS pĂ„verkar enhetschefernas beslut om Ă„tgĂ€rder gĂ€llande situationer dĂ„ brukare begĂ„tt brott.

Uppsatsen behandlar de svenska vindkraftsproducenternas uppfattning om vilken effekt som övergÄngen frÄn miljöbonus till elcertifikat orsakar pÄ deras finansiella risk. Syftet med denna uppsats Àr att bland vindkraftens elproducenter undersöka vilka effekter som kreeras av den finansiella riskens förÀndring nÀr miljöbonus successivt försvinner och ersÀtts av ett elcertifikatsystem. Uppsatsens syfte undersöktes genom att intervjua 30 respondenter via telefon. Vindkraftsproducenternas uppfattning Àr att övergÄngen frÄn miljöbonus till ett elcertifikatsystem orsakar en ökad finansiell risk vilket beror pÄ tvÄ faktorer som pÄverkar den kortsiktiga och den lÄngsiktiga finansiella risken. Dessa faktorer Àr informationsbrist om elcertifikatmarknadens utbuds- och efterfrÄgekurva samt volymvariationer i elproduktionen.