This study finds that the Swedish Government has a process for purchasing financial advisory services that is more transaction-oriented than the corresponding process at a Swedish private equity firm. The conclusion is supported by previous research comparing public and private sector purchasing processes. However, the differences between the two purchasing processes are not as significant as one might believe given the fact that the Government, unlike the private equity firm, has to operate under the Public Procurement Act (LOU). The tendency of the Swedish Government to apply a more relationoriented purchasing approach than expected is most likely driven by the fact that this represents the established professional norm for purchasing of professional services in the private sector. As LOU and the professional norm impose contradictory influences on the Swedish Government?s purchasing of financial advisory services, the final outcome depends on which of the two forces that dominate..

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgÀngliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer pÄfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal Àven ger ettsamstÀmmigt resultat för en udda bransch. Med utgÄngspunkt frÄnbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning pÄ investerat kapital som indikatorer pÄ finansiell kris.Avkastning pÄ investerat kapital överensstÀmmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvÀrt emot jÀmfört medtidigare studier..

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Familjeföretag Àr en stÀndigt vÀxande företagsform och stÄr idag för hÀlften av allt företagande i Sverige. Familjeföretag har visat sig skilja sig frÄn icke-familjeföretag i olika hÀnseenden, och dessa skillnader har forskats mycket kring. Bland annat har forskning visat att familjeföretag i mindre grad anvÀnder sig av finansiell information vid beslutsfattande Àn icke-familjeföretag, samtidigt som de visar sig prestera bÀttre Àn dem. Detta trots att finansiell information har pÄstÄtts vara ett viktigt underlag vid beslutsfattande för företag generellt. Detta vÀcker intresse för att undersöka hur familjeföretagare anvÀnder sig av finansiell information nÀr de fattar beslut, och vilken roll den har. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagarens perspektiv utforska anvÀndningen av finansiell information, genom att studera beslutsprocessen vid lÄngsiktiga och Äterkommande satsningar som familjeföretagare stÀlls inför.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och precisera innebörden av finansiell kris sett ur ett revisorsperspektiv, samt huruvida revisorer bevakar ett företags ekonomiska stÀllning för att i tid upptÀcka om ett företag Àr pÄ vÀg in i en finansiell kris. Undersökningen grundar sig pÄ fem djupintervjuer med revisorer i Malmötrakten. I analysen av studien kom författarna fram till att det kan vara svÄrt att ge begreppet finansiell kris en definition som passar i alla situationer. Sett ur ett revisorsperspektiv kom författarna fram till att det behövs tvÄ definitioner. Definition (1) utgÄr frÄn ett revisionsperspektiv och definition (2) utgÄr frÄn ett konsultperspektiv, dÀr definition (1) har ett kortare tidsperspektiv.De metoder revisorerna i denna undersökning anvÀnder sig av Àr dels nyckeltalsanalys men Àven andra metoder som exempelvis kund- och leverantörsreskontra, rapporter frÄn bevakningsföretag samt tÀta informationsutbyten med företagen.

Syfte: Att skapa förstÄelse för hur situationen pÄ en marknad kan pÄverka den finansiella stabiliteten. Med det som grund göra en samlad bedömning om vilka risker som finns pÄ Sveriges bostadsmarknad för att utvÀrdera hur och om de kan pÄverka finansiell stabilitet idag.Metod: För att ge oss en ökad förstÄelse om hur finansiell instabilitet uppstÄr pÄ en marknad har vi tagit hjÀlp av Hyman P. Minskys teoretiska modell ?The Financial Instability Hypothesis?. Teorin har vi sedan applicerat pÄ utvalda finansiella kriser för att studera vad som karaktÀriserat dem i sin utformning.

Efter en sammanfattning av rÀttslÀget angÄende nÀringsidkarens skyldigheter vid finansiell rÄdgivning till konsumenter har vi kunnat konstatera att god rÄdgivningssed Àr det som ytterst skall tillÀmpas. För att komma fram till innebörden av god rÄdgivningssed har vi tittat pÄ olika moment som enligt oss bör ingÄ i begreppet. Omsorgsplikten innebÀr att konsumenten skall kunna lita pÄ att rÄdgivaren stÀller all sin kunskap till förfogande och att rÄdet Àr tillförlitligt. LÀmnar rÄdgivaren trots tillrÀcklig kompetens oriktiga rÄd bryter det mot omsorgsplikten och dÄ blir nÀringsidkaren skadestÄndsskyldig. Vi har dock kommit fram till att om rÄdgivaren innehar en licens samt har erforderlig erfarenhet kan nÀringsidkaren inte drabbas av skadestÄnd pÄ grund av otillrÀcklig kompetens.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att analysera och undersöka om det finns nĂ„got samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet Ă€r att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.Metod: Studien bygger pĂ„ den deduktiva ansatsen dĂ€r teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna frĂ„n Ă„rsredovisningar. Den kvantitativa metoden anvĂ€nds dĂ„ data frĂ„n 305 stycken Ă„rsredovisningar ska anvĂ€ndas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re. Årsredovisningarna utgörs av sekundĂ€rdata som samlats in frĂ„n databasen Retriever. De statistiska metoder som anvĂ€nds Ă€r bland annat medelvĂ€rde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och t-test.Resultat och slutsats: SĂ„vĂ€l korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och t-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som Re.

Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping anvÀnds i smÄ företag. VÄrt huvudsyfte för denna studie Àr att öka förstÄelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begrÀnsat studien till företag i VÀsterbottens LÀn samt, inom turismsektorn frÀmst av ett egenintresse för omrÄdet och dÀrför att vi utgÄtt ifrÄn att bootstrapping Àr vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv dÄ vi helt utgÄtt ifrÄn deras erfarenheter och upplevelser.För att uppnÄ en ökad förstÄelse för anvÀndandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestÄende av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nÄ en djupare bild av företagarnas erfarenheter och Äsikter har vi valt en hermeneutiskkunskapssyn.Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring,finansieringsalternativ, nÀtverk och finansiell bootstrapping dÄ vi anser dessa tre begrepp tÀtt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat ? finansiell bootstrapping.Vi har angripit studiens problem ? hur finansiell bootstrapping anvÀnds av företag ? med en abduktiv forskaransats.

MÄnga smÄföretag upplever idag problem med att erhÄlla lÄngsiktig extern finansiering. Finansiell bootstrapping innebÀr att smÄföretag inte förlitar sig pÄ dessa lÄngsiktiga externa finansieringar frÄn kreditgivare och/eller nya Àgare för att erhÄlla resurser, utan finansieringen av resurserna sker pÄ alternativa sÀtt. Detta har visat sig ha en stor betydelse för smÄföretagens utveckling och överlevnad. Finansiell bootstrapping förekommer i vÀldigt stor utstrÀckning bland smÄföretag och det finns en bred variation av metoder att anvÀnda sig av. PÄ grund av att finansiell bootstrapping spelar en avgörande roll för smÄföretagen, finns ett intresse för att undersöka vad som pÄverkar besluten gÀllande detta, vilket kan hjÀlpa smÄföretag att fatta mer vÀlgrundade beslut.

I denna studie testas tio hypoteser som relaterar till finansiell teori för att se hur vÀl teorin kan förklara skuldsÀttningsgraden i smÄ börsnoterade bolag. De teorier som testas Àr avvÀgningsteorin (trade-off theory), hackordningsteorin (pecking order theory) samt teorier relaterade till asymmetrisk information och agentkostnader. Testen genomförs med multipel linjÀr regressionsanalys och de undersökta bolagen Àr samtliga bolag med fÀrre Àn 200 anstÀllda pÄ tre av de mindre börslistorna i Sverige. Resultatet visar stöd för Ätta av de tio undersökta hypoteserna och Àr i flera avseenden tydligare Àn i tidigare studier som testar onoterade smÄ bolag eller ett bredare urval av bolag..

RÄdgivning förekommer pÄ mÄnga olika marknader och i lika mÄnga olika former. Med rollen som rÄdgivare kommer ett ansvar, ett ansvar som Àr till för att skydda den som Àr mottagare av rÄdet. RÄdgivning pÄ de finansiella marknaderna, avseende finansiell rÄdgivning och investeringsrÄdgivning, Àr med god anledning föremÄl för en omfattande reglering pÄ grund av det skyddsintresse kunden anses ha.Regleringen Àr uppbyggd bÄde genom stadgande av skyldigheter i lag och i föreskrifter som kompletteras genom sjÀlvreglering av marknadens aktörer. Eftersom de finansiella marknaderna Àr föremÄl för stÀndig förÀndring och utveckling anvÀnds begrepp som god rÄdgivningssed för att sÀkerstÀlla att lagstiftningen följer den takt som utvecklingen pÄ marknaden gÄr i. För att bedöma om en rÄdgivare har brutit mot de skyldigheter han eller hon har att efterleva kan vÀgledning inte endast hÀmtas ur lag, utan det blir till stor del relevant vad god rÄdgivningssed visar.Vad som i varje given situation Àr att bedöma som vÄrdslöst lÄter sig inte lÀtt göras.

SmÄföretag utgör 99 % av totalt antal företag i Sverige, och dÀrmed Àr smÄföretagandet viktigt för det svenska nÀringslivet. BanklÄn utgör idag den vanligaste externa kapitalkÀllan för smÄföretag som söker finansiering och dÄ det innebÀr risk för bank att lÄna ut pengar krÀvs det en finansiell bedömning av bankens handlÀggare för att bedöma risken. Finansiell bedömning kÀnnetecknas av informationsasymmetri, och för att kunna hantera problematiken med informationsasymmetri fordras det att handlÀggare samlar in och tolkar signaler frÄn smÄföretag. DÄ det finns utrymme för bankens handlÀggare att tolka smÄföretagens signaler Àr det relevant att studera hur handlÀggares kunskapsstrukturer pÄverkar finansiell lÄnebedömning. Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur kognitiva kunskapsstrukturer kan tas sig uttryck i bankhandlÀggares finansiella bedömning av smÄföretags lÄneansökningar, detta genom att (1) identifiera centrala signaler i bankhandlÀggares finansiella bedömning av smÄföretags lÄneansökningar, och (2) utveckla en modell bestÄende av strategier för hantering av signaler i finansiell bedömning för bifall och avslag av smÄföretags lÄneansökningar.

Den hÀr studien Àr gjord pÄ initiativ frÄn Bodens kommun som upplever att det inte finns nÄgon generell standard för hur digital ekonomisk och finansiell information bÀst kan bevaras lÄngsiktigt. Med ett avstamp i vad jag ansÄg vara relevant teori, genomfördes studien med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med personal frÄn ekonomiavdelningen och analyser av dessa..

Politiken bakom FRA-lagen - Analys ur ett rationellt perspektiv.