FrĂ„n och med 1/1 2005 ka börsnoterade koncerner i EU tillĂ€mpa IFRS. Detta innebĂ€r bland annat att finansiella tillgĂ„ngar och vissa finansiella skulder numera ska vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde.Promemorians syfte Ă€r att studera förĂ€ndringarna i finanisella tillgĂ„ngar och skulder som pĂ„verkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett investerarperspektiv. Genom en kvalitativ fallsstudie undersöker vi IAS39 inverkan pĂ„ nyckeltal för koncernen Ericsson.IAS39 har en negativ effekt pĂ„ ROE pĂ„ 0,3procentenheter, pĂ„ ROCE 0,3 procentenheter och soliditeten pĂ„verkas negativt med 0,1 procentenheter bĂ„de vid ÅRL och IFRS berĂ€kning.Sett ur ett investerarperspektiv blir förĂ€ndringen att vĂ€rdet pĂ„ en finansiell tillgĂ„ng eller skuld blir mer rĂ€ttvisande Ă€n vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument..

Bakgrund: Revisorn innehar ett professionsansvar och mÄste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket krÀver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill sÀga opartisk och sjÀlvstÀndig. Ofta ifrÄgasÀtts revisorns professionsansvar och objektivitet genom att ingÄ i tÀta relationer som successivt byggs upp med klienter. Relationsbyggandet Àr nödvÀndigt för att skapa vÀrde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och klient och om relationen stÄr i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar Àven till att se hur revisorns arbete och oberoende stÀllning har förÀndrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förÀndring.ProblemfrÄgor: Vad innebÀr oberoendet i en relation mellan revisor och klient? Hur har revisorns roll Àndrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnÄ studiens syfte.

Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebÀr att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett stÀllningstagande pÄ den finansiellamarknaden.MÄnga individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtÀnkta ekonomiska beslut för premiepensionen. MÄnga sparare Àr av den anledningen i behov av hjÀlp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste Ären har konkurrensen inom den finansiella tjÀnstesektorn varit ett omdebatterat Àmne. PÄ grund av att kritik har riktats mot finansiella tjÀnster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjÀnstesektorn.

Överingress:TĂ€nk att du Ă€r pĂ„ en skogspromenad, alla trĂ€d har smalastammar och Ă€r antingen gran eller tall. Kvittret och sĂ„ngenhar försvunnit eftersom hĂ€r inte finns nĂ„gra insekter förfĂ„glarna att Ă€ta. Den biologiska mĂ„ngfalden i Sverige Ă€rviktig för att vi ska mĂ„ bra. I dag bryter mĂ„nga skogsĂ€garemot lagen nĂ€r de avverkar skog och det pĂ„verkar denbiologiska mĂ„ngfalden negativt.NĂ€r valet nu stĂ„r mellan gamla trĂ€d och nya hus, i ettsamhĂ€lle med bostadsbrist, Ă€r prioriteringarna inte sjĂ€lvklara..

Denna studie behandlar revisorernas anmÀlningsplikt vid misstanke om brott. Tidigare existerade stora begrÀnsningar gÀllande revisorernas befogenheter att agera vid misstanke om brott. Effekten blev att ett nytt lagförslag togs fram i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Den 1 januari 1999 trÀdde sÄlunda lagen om anmÀlningsplikt vid misstanke om brott i kraft. Syftet med studien Àr att utifrÄn en kvantitativ metod undersöka hur revisorers syn pÄ anmÀlningsplikten skiljer sig mellan stora och smÄ revisionsbyrÄer genom att utreda hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna, dÄ frÀmst begreppen ?kan misstÀnkas? och ?utan oskÀligt dröjsmÄl?.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

Problem: Bankerna har olika finansiella förutsÀttningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero pÄ en mÀngdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra lÀnder, bankernasbuffert och etc. Det Àr intressant att göra en jÀmförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. FrÄgan som jag vill med denna studie besvara Àr:? Hur pÄverkades de tvÄ svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efterÄt och hur sÄgbankernas finansiella situation ut Äret innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsÀttningarna av tvÄ av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.

NÀr nÄgot lagval inte gjorts gÀllande köpeavtal vid auktionsförsÀljning av lösa saker Àr det lagen i det land dÀr auktionen Àger rum som ur svenskt perspektiv ska tillÀmpas, 4 § 3 st. lag (1964:528) om tillÀmplig lag betrÀffande internationella köp av lösa saker (IKL). DÀrmed krÀvs att internetauktioners fysiska plats faststÀlls, vilket leder till svÄrigheter eftersom det inte finns en geografisk plats för hemsidor.PÄ omrÄdet finns Àven Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillÀmplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I-förordningen), vilken dock lÀmnar företrÀde för IKL. Rom I-förordningen har en bestÀmmelse lik den i IKL men med en vÀsentlig skillnad, nÀmligen att auktionsregleringen endast Àr tillÀmplig om en fysisk plats kan faststÀllas. I annat fall tillÀmpas först och frÀmst sÀljarens lag och det finns Àven möjlighet till avvikelse nÀr köpeavtalet har en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land Àn det som utpekats.Var en internetauktion har sin fysiska plats Àr lÄngtifrÄn klart Àven om olika förslag till en sÄdan har framförts.

Trots den ostabila lönen som oftast utgörs i form av provision, vÀljer mÄnga att arbeta som fastighetsmÀklare. Statistiken visar att antalet fastighetsmÀklare ökar för varje Är som gÄr och inte en enda gÄng under dessa Är visar det motsatsen. I och med det riktar sig studien mot om det Àr belöningssystem som motiverar fastighetsmÀklare i slutÀndan eftersom de fortsÀtter vara verksamma inom branschen. Det finns tvÄ typer av belöningar som vi kan utgÄ ifrÄn, dessa Àr finansiella och icke-finansiella belöningar. Finansiella belöningar bestÄr av provision, lön och olika typer av förmÄner samtidigt som de icke-finansiella innebÀr uppskattning, beröm eller kundnöjdhet.

Denna uppsats avsÄg, som en pÄbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rÀttslig belysning?, utreda frÄgan hur lÄngt semidisposiviteten i LAS strÀcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begrÀnsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gÀllande reglerna om turordning samt företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning. RÀttslÀget verkar nÀr samtliga rÀttskÀllor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevÀrd semidisposivitet i lagen om anstÀllningsskydd sÄ lÀnge avsteg frÄn LAS sker med kollektivavtal pÄ centralnivÄ.

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motĂ„tgĂ€rder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillrĂ€ckligt, sĂ„ ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn fĂ„r Ă€gna sig Ă„t Ă€r revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall Ă€ven sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband Ă€r sĂ„dan verksamhet som ryms inom revisorns kĂ€rnkompetens.Trots att inga förbud lĂ€ngre finns i lagen, sĂ„ Ă€r vissa verksamheter inte tillĂ„tna.

Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden stÀlls bl.a. krav pÄ att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken pÄverkan dessa utskott har pÄ den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgÄtt ifrÄn Kodens punkter och utifrÄn dessa definierat fyra omrÄden över revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjÀnster Àn revision samt utvÀrdering av revisorns arbete.

I svensk lagtext regleras blickar och kommentarer med sexuell anspelning i Lagen om sexuella trakasserier (se Lag 2003:311). Lagen reglerar dock endast ett fÄtal offentliga rum. Gator, torg och parker Àr nÄgra rum som lÀmnas oreglerade.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur unga heterosexuella kvinnor upplever blickar och kommentarer med sexuell anspelning frÄn manliga frÀmlingar i det ?oreglerade? offentliga rummet. Med utgÄngspunkt i individens subjektiva upplevelse Àr syftet vidare att studera hur kvinnan hanterar situationer med dessa inslag samt att undersöka om, och hur, upplevelserna pÄverkar henne.Genom intervjuer med fyra kvinnliga studenter och den kvalitativa analysmetoden Interpretive Phenomenolocigal Analysis har informanternas subjektiva meningsskapande inom ramen för dessa situationer analyserats.Som analysen föreslÄr Àr rummet (kontexten), betraktaren (mannen) och kvinnans egna attityder och förestÀllningar av central betydelse för hur dessa situationer upplevs och tolkas.

De rÀttsliga regler som skyddar företagsspecifik information finns i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Lagen innehÄller en definition av begreppet företagshemlighet. Definitionen uppstÀller ett antal rekvisit som samtliga mÄste vara uppfyllda för att en information ska utgöra en företagshemlighet och dÀrmed skyddas av lagen. En företagshemlighet omfattas av tystnadsplikt. Ett olovligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet Àr i lagens mening ett angrepp pÄ företagshemlighet som i vissa fall kan utlösa bÄde straff- och skadestÄndsansvar.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.