Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

Uppsatsen behandlar skatteflyktslagen ingĂ„ende och en definition av begreppet skatteflykt presenteras. Även begreppen skattefusk och skatteplanering bearbetas. Vidare nĂ€mns metoden genomsyn dĂ„ den Ă€r ett alternativt sĂ€tt att angripa skatteflyktsförfaranden pĂ„.Uppsatsens syfte Ă€r att utreda vilka omstĂ€ndigheter som krĂ€vs för att skatteflyktslagen ska bli tillĂ€mplig samt om lagen Ă€r tolkningsbar. Om sĂ„ inte Ă€r fallet utreds hur lagen kan omarbetas. Det framkommer att lagen gĂ„r att tillĂ€mpa och tolka men svĂ„righeter föreligger.

Banker Àr mer sÄrbara Àn vanliga företag dÄ banker Àr nÀra sammankopplade med varandra. Att skapa finansiell stabilitet finns i statens, bankernas och allmÀnhetens intresse. Det finansiella systemet Àr komplext vilket innebÀr att mÄnga aktörer interagerar med varandra pÄ mÄnga olika sÀtt. Problem i en bank kan lÀtt spridas till andra banker och en förtroendekris kan leda till att finansiÀrer tar tillbaka sina insÀttningar. Att finansieringen hos en bank stryps Àr ett av de största hoten mot ett fungerande betalningsvÀsende.Baselreglerna Àr ett internationellt regelverk för tillsyn av banker med det frÀmsta syftet att uppnÄ finansiell stablitet.

1 januari 1999 infördes lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet. Den ÄlÀgger revisorn i ett aktiebolag en anmÀlningsskyldighet om han misstÀnker att VD eller styrelseledamot gjort sig skyldig till brott inom ramen för bolagets verksamhet. Lagen Àr mycket omdebatterad och möttes av stor skepsis, frÀmst bland revisorer, vid dess införande. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utifrÄn ett empiriskt material undersöka om tillÀmpningen av lagen medför att lagstiftarens avsikter uppnÄs. Sammantaget tyder det som framkommit i vÄr undersökning pÄ att lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet inte fungerar i praktiken.

Problemformulering: Icke-finansiell prestationsmÀtning i detaljhandeln innebÀr utvÀrdering av prestationer som bidrar till företags lönsamhet och framgÄng. Ett prestationsmÀtningssystem bör innehÄlla en balans av finansiella och icke-finansiella mÄtt, och tillrÀckligt mÄnga mÄtt. Samt hÀnsyn till faktorer för att överkomma faktorer som för att det ska vara lÀmpligt och effektivt för företaget och ge anvÀndbar information. Syfte: Studien Àmnar beskriva och analysera anvÀndandet av icke-finansiell prestationsmÀtning och hur ett företag i detaljhandeln kan utveckla och utforma ett prestationsmÀtningssystem.Genomförande: Studien Àr en kvalitativ empirisk studie genom fallstudier av företag i en elektronikkedja i Sverige. Studien söker en slutsats genom att finna regelbundenheter samt utredning av karaktÀrsdrag och egenskaper.  Slutsats: Aktuell forskning om prestationsmÀtning i detaljhandeln i Sverige saknas.

Finansiell förmÄga Àr kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmÄgan att kunna applicera den i verkligheten. MÄnga studier, sÄvÀl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom omrÄdet. Problemet som uppstÄr Àr den direkta pÄverkan det har pÄ ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning pÄ universitetsnivÄ ökar den finansiella förmÄgan och dÀrmed bidrar till mer vÀlgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras Àven rÀknefÀrdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmÄga dÄ tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.

Lagen om företagsrekonstruktion infördes den 1 september 1996 och skulle ersÀtta den gamla ackordslagen. Syftet med den nya lagen var att det skulle bli enklare att rekonstruera krisföretag som bedömdes ha utsikter till en framtida lönsam verksamhet. Genom rekonstruktionsförfarandet fÄr företaget ett rÄdrum att arbeta med de ekonomiska problemen utan att för tillfÀllet riskera en konkurs. Det har dock visat sig att lagen inte blev den succé mÄnga hade hoppats pÄ. Sedan införandet fram till 2006 har endast 1507 företag ansökt om att bli rekonstruerade.

Till följd av den globala finanskrisen Är 2008 stÀlldes det europeiska samarbetet pÄ prov. I och med detta presenterade EU ett förslag till ett direktiv angÄende en finansiell transaktionsskatt för samtliga lÀnder inom EU. Elva av EU:s 28 medlemslÀnder har valt att stÀlla sig bakom förslaget om en finansiell transaktionsskatt, vilket innebÀr att dessa lÀnder avser införa en finansiell transaktionsskatt. Tidigare empiriska erfarenheter har dock visat att en finansiell transaktionsskatt Àr mindre effektiv Àn vad föresprÄkarna gör gÀllande, varken pÄverkan pÄ skatteintÀkter eller marknadens volatilitet har i dessa fall levt upp till de önskvÀrda effekterna.Denna uppsats syfte Àr att analysera vad som ligger till grund för lÀndernas stÀllningstagande och uppsatsens hypotes ger vid handen att det föreligger ett positivt samband mellan finanskrisens pÄverkan pÄ respektive EU land, inhemsk opinion och ett positivt stÀllningstagande till en finansiell transaktionsskatt inom EU.För att testa hypotesen anvÀnds en induktiv metod vilken Àr uppbyggd pÄ vetenskapliga artiklar och ekonomisk litteratur. Vidare genomförs flera regressionsanalyser i syfte att pÄvisa de positiva samband som hypotesen antar föreligger.I de uppvisade resultaten framgÄr att det gÄr att stödja uppsatsens hypotes.

Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhÀllsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning dÄ nystartade företag ofta har problem med att fÄ tillgÄng till finansiella resurser. Kreativa företag kan pÄ olika sÀtt fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser utan att synligt belasta balansrÀkningen vilket inom forskningen givits benÀmningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebÀr att företagare kan fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser genom att anvÀnda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nÀmligen Àgarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.

Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, pÄverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan pÄverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes pÄ 59 svenska publika aktiebolag dÀr samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mÀter hur företag klarat sig under krisÄret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgÄngar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgÄngar) och rörelsekapitalhantering Àr alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.