Titel: Styr lagen etiken? ? En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag.NivÄ: C-uppsats, kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Cecilia Andersen och Emilia Lindquist.Handledare: Agneta Sundström.Datum: 2014-05.Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att skapa förstÄelse för hur kontroversiella företag, genom etisk marknadsföring, kan stÀrka sin legitimitet i relation till företagens intressenter.Metod: Forskningsansatsen Àr av kvalitativ karaktÀr. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semi-strukturerade intervjuer, utförda pÄ tre olika företag, som alla Àr verksamma inom alkoholbranschen. Materialet analyserades med hjÀlp av en meningsanalys för att enklare finna likheter och skillnader.Resultat och slutsats: Lagen har en avgörande roll i det etiska arbete och styr hur etiska företagen Àr. Respondenterna i studien menar att genom att visa att de följer lagen, kommer legitimiteten stÀrkas automatiskt.Studiens bidrag: Ger en ökad förstÄelse för hur företag kan arbeta med etisk marknadsföring för att stÀrka legitimiteten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som bidrar till att preskription av skattefordringar har en egen lag och inte regleras i samma lag som övriga fordringar och varför preskriptionstiden av dessa fordringar kan förlÀngas. En rÀttsdogmatisk metod har anvÀnts för att faststÀlla gÀllande rÀtt inom omrÄdet. DÀr lagtolkningen till största del skett med hjÀlp av objektiv lagtolkning och vissa oklara begrepp, sÄ som sÀrskilda skÀl, har tolkning skett med hjÀlp av subjektiv lagtolkning. Vidare anvÀnds en komparativ metod för att se likheter och skillnader mellan Lagen om preskription av skattefordringar m.m. och Preskriptionslagen.

De svenska hushÄllens skuldsÀttning har ökat markant sedan 1980-talet och Àr idag pÄ rekordhöga nivÄer. UtifrÄn detta har frÄgor kring skuldsÀttningsnivÄns hÄllbarhet, dess makroekonomiska konsekvenser och bakomliggande faktorer, blivit allt vanligare. Tidigare studier pÄ omrÄdet visar pÄ brister i standardteorin för analys av hushÄllens skuldsÀttning, livscykelhypotesen, dÄ hÀnsyn inte tas till kreditrestriktioner eller ma?nniskors oförmÄga till helt rationellt handlande. En alternativ analysram fick förnyad uppmÀrksamhet i samband med finanskrisen i USA 2008 ? Hyman Minskys hypotes om finansiell instabilitet ? vilken inkorporerar ett fokus pÄ spekulation pÄ kredit- och tillgÄngsmarknader som förklaring till skuldsÀttning.

Studien har granskat vilka faktorer som pÄverkar svenska kommunala fastighetsbolags beslut att anvÀnda rÀnteswappar. Tidigare forskning inom omrÄdet Àr utförd pÄ utlÀndska marknader och har visat evidens för att storlek, skuldsÀttningsgrad, finansiell stress, komparativa fördelar, tillvÀxtmöjligheter samt skatt Àr nÄgra betydande faktorer för beslutet. Denna studie kompletterar tidigare forskning med tvÄ ytterligare faktorer, finansiell kunnighet inom bolagsledningen samt sektorspecifika faktorer dÀr exempelvis det politiska styret i kommunen ingÄr som variabel.För att besvara detta kunskapshÄl tillÀmpades en kvantitativ metod dÀr en enkÀtundersökning genomfördes för att samla in data och kartlÀgga anvÀndandet av rÀnteswappar bland kommunala fastighetsbolag. Statistiska modeller utformades för att utvÀrdera om det finns samband mellan de kartlagda bolagens karakteristiska och deras anvÀndning av rÀnteswappar.Resultatet i studien visar evidens pÄ att storlek, skuldsÀttningsgrad, tillvÀxtmöjligheter samt bolagsledningens kunskap och instÀllning har en signifikant pÄverkan i beslutet att anvÀnda instrumentet. GÀllande i vilken utstrÀckning bolagen anvÀnder rÀnteswappar visar resultaten att finansiell kunnighet och sektorspecifika faktorerna har en signifikant pÄverkan, likvÀl som bolagens lönsamhetskrav.

Interaction is an important part of children?s development. The school is a main arena in which children learn to interact, mainly through their playing. This study aims at investigating the role of interaction in a leisure school didactic setting. The aim of the study is to gain a better understanding for how the pupils develop though use of social interaction.

I en vÀrld dÀr finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man stÀlla sig frÄgan vilken effekt finansiell utbildning har pÄ finansiellt beteende; och vad det Àr som pÄverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ekonomistudenter pÄ Handelshögskolan vid UmeÄ Universitet pÄverkas av de kurser inom finansiering de kan lÀsa vid institutionen dÄ det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument. Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta Àmne. Artiklar som fanns pÄ omrÄdet var bÄde geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. UtifrÄn den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hÄllande av lÄgriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hÄllande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi stÀllde Àven frÄgan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna sjÀlv tycker pÄverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning.

Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ det faktumet att kvinnor och mÀn ofta behandlas olika, bÄde i samhÀllet och i domstolen. Hierarkier baserade pÄ biologiskt kön Àr sÀrskilt uppenbara i missbruksmiljöer ? livet som missbrukande kvinna kan dÀrför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhÀllet att ingripa dÄ en person med missbruksproblematik inte sjÀlv klarar av att bryta sitt missbruk. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka om normer baserade pÄ biologiskt kön spelar roll nÀr personer tas om hand enligt lagen och om lagen anvÀnds annorlunda beroende pÄ om individen i frÄga Àr en man eller en kvinna? Som metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi granskat 60 domar frÄn lÀnsrÀtten i Malmö.

De finansiella avregleringar och teknologiska framsteg som skett sedan 1980-talet har lett till stora förÀndringar inom den finansiella sektorn. Svenskarna placerar idag allt större del av sitt sparande i vÀrdepapper och finansiell rÄdgivning, riktad till konsumenter, har dÀrmed fÄtt en ökad betydelse. Men konkurrensen mellan aktörerna har hÄrdnat och det Àr dÀrför viktigt för företag att skapa lÄngsiktiga relationer och en sÄ god bild av sina kunder som möjligt. Det har lÀnge diskuterats om banker och företags oberoende stÀllning vid finansiell rÄdgivning. I Sverige finns det ingen entydig definition pÄ begreppet varvid det Àr svÄrt för konsumenterna att veta vad olika alternativ av rÄdgivning innebÀr.

Sedan början av Äret 2009 har ett av de hetaste Àmnena inom den allmÀnna debatten varit fildelningen över Internet. Den intensifierades i och med att den nya Ipred-lagen skulle trÀda i kraft den 1 april 2009, som en följd av Ipred-direktivet. Debatten prÀglas av motstÄende intressen, bestÄende av rÀttighetshavarnas önskan att skydda och bevaka sina rÀttigheter och fildelarnas vÀrnande om fritt informationsflöde och personlig integritet.I uppsatsen redogörs för implementeringen av Ipred-direktivet och vilka problem som kan diskuteras vad gÀller hur Sverige valt att utforma Ipred-lagen. Vid en nÀrmare analys av denna uppdagas Ätskilliga problem som delvis hör samman med tolkningen av den bakomliggande EG-rÀttsliga regleringen och delvis med avvÀgningssvÄrigheterna mellan rÀttighetsskyddet och integritetsskyddet. Uppsatsen redogör vidare för de olika orsaker som kan finnas till att mÀnniskor vÀljer att följa eller inte följa en lag, regelefterlevnad.

Syfte: Syfte med denna studie Àr att skapa förstÄelse hur lagen om anmÀlningsplikt har pÄverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare Àr syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom GÀvleborgs omrÄde. Intervjuer genomfördes med Ätta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt Àn idag. Enligt de tillfrÄgade revisorerna har inte lagen om anmÀlningsplikt pÄverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försÀmras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansÄg inte heller att relationen med revisorn har pÄverkats pÄ grund av lagen om anmÀlningsplikt.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) uppkom efter en rad redovisningsskandaler i USA. Lagen tillkom för att ÄterstÀlla investerarnas förtroende och att kunna garantera att de finansiella rapporter som lÀmnas ut till aktiemarknaden innehÄller en rÀttvisande bild av bolagets stÀllning och resultat. Lagen pÄverkar alla svenska företag som Àr noterade pÄ den amerikanska börsen eller handlar med vÀrdepapper pÄ den amerikanska marknaden. Det pÄstÄs att företag har drabbats av mycket höga kostnader för att tillÀmpa lagen. Vi har i denna uppsats valt att se pÄ dessa kostnader och Àven om SOX kan bidraga med nÄgon nytta.

I dagens konkurrenssamhÀlle bestÀms framtiden för företag av medarbetarnas produktivitet och prestation. Syftet med denna studie var att undersöka hur strategisk ekonomistyrning kan pÄverka försÀljning av tjÀnster inom finansiell sektor. Fokus lÄg pÄ att ta reda pÄ hur eventuella skillnader i styrningen kunde pÄverka försÀljningsresultatet. Ekonomistyrning Àr ett mÄngfacetterat och komplext fenomen, varav en kvalitativ studie var passande. Studien genomfördes som en fallstudie pÄ ett tjÀnsteföretag verksamt inom finansiell sektor.

Syftet med uppsatsen, att fastslĂ„ konsumentkreditlagens Ă€ndamĂ„l, analysera detta Ă€ndamĂ„l samt undersöka de rĂ€ttsekonomiska effekterna lagen fĂ„r har uppnĂ„tts genom en rĂ€ttsekonomisk analys samt genom studier av förarbeten, lag och doktrin. Formellt sett har lagstiftningen syftat till att stĂ€rka konsumentskyddet samt att lagharmonisera mot EG-rĂ€tten. Ur ett rĂ€ttsekonomiskt perspektiv hade lagen som Ă€ndamĂ„l att bromsa överskuldsĂ€ttningen, definiera, skydda samt upprĂ€tthĂ„lla rĂ„digheter/rĂ€ttigheter, stoppa finanskrisen och fĂ„ fart pĂ„ samhĂ€llsekonomin. Konsumentskyddet innefattade skydd av följande rĂ„digheter: avtalsrĂ€tten, marknadsrĂ€tten, obligationsrĂ€tten. Även nĂ€ringsidkarna skyddades genom marknadsrĂ€ttsliga och nĂ€ringsrĂ€ttsliga regleringar.

Titel: PrivatrÄdgivarens arbete - en kvalitativ studie av tvÄ bankerNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Stridh och Maria SundstenHandledare: Stig SörlingDatum: 2010-JuniSyfte: Syftet med denna uppsats Àr ge en djupare inblick i hur finansiella rÄdgivare arbetar. Vi vill undersöka hur de rÄdgivarna hanterar sin roll som rÄdgivare till kunden kontra sÀljare för företaget, och hur kundens intressen bevaras.Metod: Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med fyra rÄdgivare. Vi har studerat olika teorier i Àmnet som vi sedan analyserat tillsammans med det empiriska materialet.Resultat & slutsats: VÄr studie visar att de finansiella rÄdgivarna inte ser nÄgon konflikt i sina roller som försÀljare kontra rÄdgivare. Enligt vÄra respondenter arbetar de alltid för kundens bÀsta. Vi kan Àven konstatera att kundens intressen bevaras frÀmst med hjÀlp av de lagkrav som finns, dÄ dessa regler Àr vÀl inarbetade i bankernas system.Förslag till fortsatt forskning: Vi finner att det skulle vara intressant att Àven undersöka hur kunderna ser pÄ rÄdgivningssituationen? KÀnner de till sina rÀttigheter? En annan intressant studie vore att undersöka hur bankerna arbetar med finansiell rÄdgivning jÀmfört med företag som kallar sig för "oberoende rÄdgivare".

Denna studie syftar till att undersöka den finansiella informationens eventuella inverkan pÄ onormal avkastning i samband med publika bud. I en eventstudie analyseras dÀrför företagsförvÀrv genomförda pÄ Stockholmsbörsen under tidsperioden 1990-01-01 till och med 2009-12-31. Den moderna portföljteorin, effektiva marknadshypotesen samt marknadsmodellen utgör den teoretiska grunden för den kvantitativa undersökningen. För att utvÀrdera huruvida förvÀrven varit vÀrdeskapande berÀknas onormal avkastning, kumulativ genomsnittlig onormal avkastning(CAAR) samt volymviktad kumulativ onormal (VW CAAR) för bud- samt mÄlbolag. Vidare presenteras tidigare forskning samt teorier kring företagsförvÀrv, vilka utgjort underlaget till hypoteserna i studien.FörvÀrven har delats in i tvÄ huvudgrupper baserat pÄ om finansiell prognostiserande information har delgetts marknaden i samband med förvÀrv eller inte.