Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det gÄr att förutse vilka företag som kommer att bli uppköpta. Anledningen till detta Àr att investerare dÄ kan anvÀnda denna vetskap och investera i de företagen och dÀrigenom maximera sin vinst. Vi har med hjÀlp av Datastream samlat finansiell data om 132 bolag pÄ Stockholmsbörsen. DÀrefter har en multipel logistisk regression gjorts, som underlag för att bedöma prognostiserbarheten för uppköp. UtgÄngspunkt har frÀmst tagits i liknande studier genomförda utomlands.

VÄrat huvudsyfte med denna uppsats Àr att belysa huruvida besöksförbud Àr ett tillrÀcklig skydd för ett brottsoffer frÄn stalkare och vad ett besöksförbud innebÀr. Detta regleras frÀmst i lagen om besöksförbud. Att begrÀnsa andras rörelsefrihet genom ett besöksförbud Àr en rÀttslig frÄga som vÀger tungt i svenska författningar och Europa konventionen. I princip krÀvs för att besöksförbud ska meddelas att den som kan avses med besöksförbud Àr dömd för brott mot sökandens liv, hÀlsa, frihet, eller frid. I andra fall skall lagen anvÀndas mycket restriktivt.

Titel: Existerar ett förvÀntningsgap mellan finansiella rÄdgivare och dess intressenter? ? En fallstudie pÄ tre av Kristianstads största bankerKurs: Examensarbete i Företagsekonomi, FEC 632.Författare: Martin Antonsson, Fredrik Bertilsson, Therese Norberg.Handledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin.Bakgrund: Den senaste tidens uppmÀrksamhet kring finansiella rÄdgivarnas förtroende har resulterat i en ny lagstiftning. Det Àr frÀmst ifrÄgasÀttningen om rÄdgivarnas kompetens som lett kunderna till att krÀva bankerna pÄ skadestÄnd dÄ de anser sig erhÄllit vÄrdslös rÄdgivning.Finansiella RÄdgivare: Resultatet av kundernas anmÀlningar mot bankerna blev sÄledes lagen om finansiell rÄdgivning dÀr ett ökat krav pÄ rÄdgivarnas kompetens och förfarande har skÀrpts. Detta har för rÄdgivarna inneburit ett ökat kompetenslyft och Àven utökade krav pÄ hur en rÄdgivning fÄr tillÀmpas. RÄdgivaren ska iaktta god rÄdgivningssed och med tillbörlig omsorg ta tillvara kundens intressen.

TrÀffsÀkerheten pÄ Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett Àr lÄg, 40 procent, men enligt tidigare studier Àr den lÀgre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyrÄerna i vÀrlden, Big four, marknadsför sig med sin branschkÀnnedom och flera studier pekar pÄ att de har högre revisionskvalité Àn mindre byrÄer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns nÄgon skillnad pÄ kvalitén mellan de fyra största och de mindre byrÄerna. Syftet med denna studie Àr att pröva om stora byrÄer har högre kvalité Àn medelstora och smÄ byrÄer och om det finns skillnader mellan de enskilda byrÄerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mÀter vi i form av GC-varningar och anmÀrkningar pÄ finansiell stress (eget kapital understiger hÀlften av aktiekapitalet).

Vid nybyggnation av bostadshus och vid vissa bygglovspliktiga Àndringsarbeten föreligger ett lagstadgat krav att byggfelsförsÀkring skall tecknas. FörsÀkringen omfattar kostnader för att avhjÀlpa fel som uppkommit under byggtiden och syftar till att snabbt avhjÀlpa fel och brister utan lÄngvariga tvister om vem som skall ta pÄ sig kostnaden för att undanröja bristerna - en god tanke som dessvÀrre verkar fungera sÀmre i verkligheten. Lagen innehÄller nÀmligen flertalet bestÀmmelser om tillÄtna ansvarsbegrÀnsningar vilket lett till att det vid flera situationer inte föreligger nÄgon rÀtt till ersÀttning trots att det Àr rimligt att anta att skadorna skall tÀckas av försÀkringen.Denna uppsats syftar dÀrmed till att beskriva, belysa och analysera byggfelsförsÀkringens tillÀmpning för att pÄ sÄ sÀtt komma fram till om syftet med lagen verkligen upprÀtthÄlls sÄ som lagen Àr utformad idag eller om lagen borde Àndras och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt den borde förÀndras.Efter att ha studerat gÀllande rÀtt och föreliggande försÀkringsvillkor har jag funnit att byggfelsförsÀkringens tillÀmpningsomrÄde Àr vÀldigt snÀvt och dÀrmed borde utvidgas för att lagen skall vara helt ÀndamÄlsenlig. Jag anser sÄledes att utvecklingsfel borde omfattas av försÀkringens tillÀmpningsomrÄde för att byggherren skall erhÄlla ett fullgott skydd för byggfel. Jag Àr Àven av den uppfattningen att konsumenter som vÀljer att sjÀlva uppföra sitt hus utan olÀgenheter kan uteslutas frÄn försÀkringsobligatoriet dÄ försÀkringen medför minimal nytta för dessa..

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra Ă„r för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kĂ€nnbara i Sverige under Ă„r 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i vĂ€rldsekonomin och finansiella risker sĂ„som kredit-, likviditets-, rĂ€nte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lĂ„gkonjunktur och situationen för företagen sĂ„g dĂ€rmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utstrĂ€ckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förĂ€ndrat sin finansiella riskrapportering i Ă„rsredovisningen mellan Ă„ren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det, har ett mĂ„tt pĂ„ kvalitet definierats.

Studien handlar om att utveckla en förstÄelse för ?Lagen om valfrihet? ur bistÄndshandlÀggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare dÀr samtliga har serviceinsatser frÄn olika utförare. Utförarna Àr de företag som har en verksamhet inom hemtjÀnst för Àldre.

Organizational Ambidexterity Àr ett relativt nyuppkommit begrepp och fÄ undersökningar har gjorts kring Àmnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har frÀmst fokuserat pÄ hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har Àven forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation dÄ de tvÄ komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vÀnda blicken bort frÄn ledarens roll i en organisation att inverka pÄ Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat pÄ belöningssystemets inflytande pÄ Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt. Belöningssystem förekommer i bÄde finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkÀnnages som en transaktion utav finansiell ersÀttning vid utfört arbete.

Titel: Lagen om kassaregister ? Konkurrens pĂ„ samma villkor inom restaurangbranschen i GĂ€vle? NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Therese Pedersen och Bilgen SoysĂŒren Handledare: Markku Penttinen Datum: Juni 2010 Syfte: Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att fĂ„ en djupare kunskap om lagen om kassaregister, eftersom det Ă€r en ny lag vill vi undersöka vad den kommer att ge för konsekvenser pĂ„ företagsnivĂ„ just i restaurangbranschen. Vilka kostnader kommer det medföra med den nya lagen och kommer lagen att innebĂ€ra att konkurrensen inom restaurangbranschen kommer att minska? Vi kartlĂ€gger Ă€ven situationen med kassaregisterlagstiftningen internationellt. Detta genom att samla in Ă„sikter frĂ„n restaurangĂ€gare samt en representant frĂ„n Skatteverket. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi anvĂ€nt oss av kvalitativ metod genom intervjuer med Ă„tta restaurangĂ€gare i GĂ€vle och en skatterevisor pĂ„ Skatteverkets kontor i GĂ€vle.

Den 1 januari 1999 infördes lagen som sÀger att revisorn ska anmÀla till Äklagare vid misstanke om brott. Sedan lagens införande har det funnits delade meningar om lagen Àr bra eller dÄlig. Vissa revisorer anser att lagen Àr negativ, eftersom de Àr rÀdda att ses som statens förlÀngda arm. Andra revisorer ser lagen som positiv, de ser fördelen med att revisorns roll stÀrks, vilket kan leda till att de slipper pÄtryckningar genom hÀnvisning till lagen. Syftet med studien Àr att förklara varför vissa revisorer anmÀler vid misstanke om brott och andra revisorer inte gör det.

Lagen om offentlig upphandling har under de senaste tio Ären reglerat upphandlingsförfaranden i Sverige. Lagen Àr ett resultat av en rad olika EG- direktiv som implementerats i den svenska lagstiftningen. PÄ grund av att LOU ursprungligen kommer frÄn EG-direktiv styrs en hel del av upphandlingsreglerna av allmÀnna europarÀttsliga principer. Lagens grundtanke Àr att all upphandling skall genomföras pÄ ett affÀrsmÀssigt sÀtt samt i konkurrens. Lagstiftningen har, dels pÄ grund av EG-direktiven och dels pÄ det komplicerade ÀmnesomrÄdet, blivit vÀldigt omfattande och komplicerad.

Kreditbedömningar vid lÄn Àr en riskabel process för banker, vid felaktiga kreditbedömningar riskerar de inte bara sin egen lönsamhet utan det kan Àven pÄverka samhÀllet finansiellt. En banktjÀnsteman baserar sin kreditbedömning pÄ bÄde finansiell- och icke finansiell information, banktjÀnstemÀnnen har Àven möjlighet att anvÀnda affÀrssystem som ett datoriserat beslutsstöd vid sin kreditbedömning. AffÀrssystem har möjligheten att samla in finansiell information, hantera informationen samt generera ny information som kan anvÀndas som beslutsunderlag. Syftet med denna studie Àr att beskriva affÀrssystemets roll vid kreditbedömningar och hur affÀrssystemets roll pÄverkas av relationsfaktorer. Studien har en kvalitativ ansats som bestÄr av sju intervjuer av banktjÀnstemÀn som arbetar med kreditbedömningar pÄ bÄde företags- och privatsidan.

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbÀttra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under Ären genomgÄtt flera reformer och utvidgats genom bland annat tvÄ nya typer av besöksförbud: SÀrskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsÀtter att öka och Är 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker nÄgot. De förvÀntningar som lagen om besöksförbud gett hos mÄnga stÀller höga krav pÄ polisen och rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rÀttsvÀsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fÄtt kritik.

Lagen (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM) Àr en tvÄngsvÄrdslag och Àr den enda lagen som avviker frÄn frivillighetsprincipen i socialtjÀnstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gÄ emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svÄrigheter socialsekreterare kan stÀllas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rÀttssÀkerhet och sjÀlvbestÀmmanderÀtt. Syftet Àr ocksÄ att problematisera socialsekreterarnas tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande tillÀmpningen av LVM-lagstiftningen och om mÄl och syfte uppfylls. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds för att kunna analysera det empiriska materialet Àr teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstÄ i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet anvÀndes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, dÀrmed fÄngades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken.

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till dÄ, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivÄ. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den Àmnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vÄr litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhÀlle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels pÄ kvinnornas situation, dels pÄ klyftorna mellan stad och landsbygd utifrÄn vÄrt civilsamhÀlleliga ramverk.