2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad frÄn den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahÄlla externa tjÀnster detta med syfte att stÀrka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft nÄgon effekt pÄ oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyrÄernas externa tjÀnster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat pÄ aktiebolag indelade efter storlekskategorierna smÄ, medelstora och stora bolag.

Lagen om finansiell rÄdgivning har i bank- och försÀkringsbranschen stÀllt krav pÄ dokumentation och sÀkerstÀlld teoretisk kompetens.Medlyssning Àr ett verktyg för att internt följa upp att kundmötet uppfyller kraven, samtidigt som det förvÀntas bidra till en utveckling av bÄde rÄdgivaren och kundmötet.Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera fenomenet medlyssning samt identifiera faktorer som kan bidra till att utveckla verktyget.En kvalitativ metod valdes och datainsamlingen genomfördes genom en fokusgruppintervju. Materialet bearbetades och resulterade i fyra kategorier: LÀrandeprocessen, Bedömningen, Medlyssnaren och Framtiden.Studiens viktigaste slutsats Àr att resultatet av medlyssningen Àr avhÀngt vem som genomför den. Det Àr viktigt med ÄtgÀrder avseende nÀrmsta chefs medlyssning, dÀr mÄlkonflikten behöver undanröjas och attityden behöver förÀndras. RÄdgivaren lyfter fram att intresset för att utveckla kundmötet Àr den viktigaste faktorn för att det ska upplevas som meningsfullt.

Det sena 1990-talets företagsskandaler i USA har föranlett lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken tvingar berörda företag till en hÄrdare kontroll av all finansiell rapportering. För svenska företag verksamma pÄ den amerikanska marknaden innebÀr denna lag att Àven de mÄste anpassa sina arbetsrutiner efter den. Detta förÀndringsarbete skall vara fullbordat och godkÀnt vid Ärsskiftet 2006/2007, för att berörda svenska företag ska tillÄtas fortsÀtta agera pÄ den amerikanska marknaden.En anpassning av detta slag krÀver ett omfattande förÀndringsarbete, vilket i sin tur krÀver ett gott informationsflöde, samordnat och i samförstÄnd. Den krÀver vidare en strukturerad differentiering och decentralisering inom företaget, samt en motiverad, engagerande och för uppgiften lÀmpad förÀndringsledare som har möjligheten att lÀgga ner all sin arbetstid pÄ förÀndringen. Det Àr dessutom av yttersta vikt att redan i planeringsstadiet av förÀndringen ha en vÀl utarbetad strategi för mÄl, handlingsplan och agerande pÄ individ-, arbetsgrupps-, avdelnings- och organisationsnivÄ..

Syftet Àr att förklara hur köpbeteendet i Sverige pÄverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning utförd pÄ svenska konsumenter. Slutsatsen Àr att de demografiska faktorerna har mycket liten pÄverkan pÄ köpprocessen pÄ sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende pÄ hur konsumenten anvÀnde sociala medier..

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (vidare LSS) betonar normaliseringsprincipen och sjÀlvbestÀmmande för den enskilde. Denna uppsats undersöker om LSS-lagen har givit den enskilde funktionsnedsatte medborgaren starkare autonomitet och möjlighet att leva som vuxen medborgare. Den vill ta reda pÄ vilket nÀtverk den enskilde individen har behov av för att hÀvda sina laggivna rÀttigheter och se om lagens mÄl om sjÀlvbestÀmmande har slagit igenom. Uppsatsen har undersökt fem överklagade avslagsbeslut pÄ insatser enligt LSS för att se hur de olika parterna i överklagande processen resonerar om och hÀvdar den enskildes sjÀlvbestÀmmande. Uppsatsen utgÄr frÄn ett Aktör-NÀtverk-Teoretiskt (ANT) perspektiv.

I dagens samhÀlle styrs mycket av kunden. DÄ det finns ett överflöd av produkter kan kunder lÀtt gÄ över till en konkurrent om de kÀnner att de inte fÄr sina behov tillfredsstÀllda. För företag Àr det dÀrför viktigt att se kunden som en tillgÄng och kunna urskilja deras behov.NÀr det gÀller val av vÀrmekÀlla har konsumenter blivit mer prismedvetna och söker ofta efter ett prisvÀrt alternativ. Konkurrensen mellan företag som tillverkar pelletssystem har hÄrdnat pÄ grund av att pelletsintresset har ökat med Ären som en följd av att olja och el har blivit dyrare. Janfire som Àr tillverkare av pelletssystem Àr i dagslÀget under tillvÀxt och har insett vikten av att ta reda pÄ hur konsumenter som Àr intresserade av pellets som vÀrmekÀlla ser ut och till vilka de bör rikta sin marknadsföring.

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om Àmnet. Dagens allmÀnt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nÀmner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nÀmner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion Àr oklar och fokus sÀtts aldrig pÄ Àmnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nÀmner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istÀllet för att som i denna uppsats ge bilden av att Àven andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

Konsumenter vill gÀrna tro att de fattar rationella beslut utifrÄn en produkts faktiska egenskaper. Det har dÀremot visat sig att konsumenter inte alltid Àr helt rationella utan ofta influeras av en produkts yttre stimuli, som exempelvis pris och varumÀrke. Vetskapen om hur yttre stimuli faktiskt pÄverkar konsumenters upplevda kvalitet beroende pÄ produkt Àr ytterst vital och kan bistÄ marknadsförare med vÀrdefull information i sitt dagliga arbete. Syftet med uppsatsen att undersöka till vilken grad yttre stimuli i form av pris, varumÀrke och tidigare konsumenters produktbetyg pÄverkar konsumentens upplevda kvalitet för en dagligvara respektive en sÀllanköpsvara. För att besvara syftet har fem hypoteser sammanstÀllts utifrÄn vald teori.

Dagens konsumenter nöjer sig inte lÀngre med en enstaka produkt, de vill ha ett mervÀrde, enimage att förhÄlla sig till, kunna passa in men Àven anpassa sina produkter efter just derasspecifika behov. Vi befinner oss i en slags upplevelse-ekonomi. EfterfrÄgan pÄ var ifrÄn minprodukt som jag köper exempelvis kommer ifrÄn och vem som har gjort den, spelar en störreoch större roll för konsumenter. En vara ska kÀnnas autentisk, alltsÄ Àkta. Det som gör en sakÀkta för en mÀnniska, kanske dock inte kÀnns Àkta för en annan, dÀrför individualiserasföretagens produkter mer och mer.

 Debatten om den kontroversiella signalspaningslagen Àr högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den Àr ett skydd mot hot utifrÄn eller om den hotar medborgarna i det svenska samhÀllet. NÀr uppsatsen avslutas har lagen trÀtt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att trÀda i full kraft förrÀn i oktober 2009.Terrorism Àr ett fenomen som har fÄtt en ny betydelse för mÀnniskor i det globala samhÀllet. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhÀllet, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under Ären frÄn att vara en terrorism dÀr grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium frÄn de stora lÀnderna till att handla om att pÄverka politiska beslut genom att skrÀmma civila. Cyberterrorism Àr ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan dÄ den riktar sig mot det nya informationstekniska samhÀllet som har blivit allt mer sÄrbart ju lÀngre utvecklingen gÄr.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen Àr ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida signalspaning rÀttfÀrdigas av ÀndamÄlet, det vill sÀga att ge Sverige ett fungerande sÀkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats Àr att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det Àr inte en avgörande eller ensam faktor.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur Föreningen för RÀttvisemÀrkt mobiliserar konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk diskursanalys som metod, dÄ denna erbjuder ett antal analysverktyg som Àr av stor nytta vid en textanalys. För att fÄ en djupare förstÄelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingÄngar valts, bland dessa Äterfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhÀllet. Fokus har legat pÄ att visa hur Föreningen för RÀttvisemÀrkt tillskriver konsumenter makt att pÄverka grÀnsöverskridande frÄgor. Studien visar hur marknaden framstÀlls av Föreningen för RÀttvisemÀrkt som en alternativ politisk arena, dÀr konsumtion kan fungerar som ett maktmedel för att genomdriva reformer i Syd.

Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och programvaror, som dessutom ofta Àr lÀttillgÀngliga pÄ Internet. Hur stort detta problem Àr och för vem, Àr det nog ingen som riktigt kan förstÄ eller svara pÄ. Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera trenden med att kopierad digital information fÄr en allt större spridning och efterfrÄgan bland konsumenter. Detta genom att framstÀlla bÀttre och bÀttre kopieringsskydd och genom att arbeta för skÀrpt lagstiftning kring upphovsmannarÀtt för digitalt baserade produkter.

Sverige har idag nÀstan 5 miljoner privata Internetbanksavtal och elektroniska fakturor för privatkunder har funnits i drygt 8 Är, ÀndÄ har genombrottet för e-Fakturan lÄtit vÀnta pÄ sig. Genomsnittlig andel e-Fakturor hos de 287 organisationer som erbjuder tjÀnsten överstiger inte 4 procent. Syftet med detta examensarbete Àr att mÀta nyttan av att erbjuda e-Faktura samt att svara pÄ frÄgan varför tjÀnsten fÄtt sÄ litet genomslag bland bÄde organisationer och konsumenter. Undersökningen grundar sig pÄ en webbaserad enkÀt riktad till 190 av de anslutna organisationerna av vilka 41 procent valt att delta. Resultatet visar att e-Fakturan i genomsnitt innebÀr nÀstan en halvering av kostnaden per faktura men att detta bör sÀttas i relation till grundinvesteringen och antalet utstÀllda fakturor.

Offentlig upphandling Àr reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att frÀmja konkurrensen och affÀrsmÀssigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, Àr en viktig samhÀllsfrÄga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbÀttringsÄtgÀrder kan appliceras?.

Att shoppa har blivit en utav vÄra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta pÄ ett slumpmÀssigt sÀtt. FrÄgan Àr hur mycket slump det faktiskt Àr hur miljöerna fÄr konsumeter att mÄ och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön pÄverkar till bÄde aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rÀtt kÀnslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt ÄtervÀnda till den.TjÀnstemiljö Àr ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda kÀnslor genom att avbilda en annan verklighet.