Syfte: Studien syftar till att identifiera upplevda risker och riskreducerare vid e-handel, samt beskriva hur dessa pÄverkas av produktens och Internetbutikens karaktÀr. Metod: Data insamlas genom enkÀtstudie, fokusgruppsintervjuer samt observationer. Fokusgruppsintervjuerna ger dels förklaring till enkÀtstudien och bidrar dels till ytterligare perspektiv. Observationer av Internetbutiker genomförs för att identifiera riskreducerare.Teori: FrÀmst anvÀnds teorier om upplevd risk, riskreducering samt produkters karaktÀr.Slutsats: De upplevda risker som identifierats vid köp över Internet Àr funktionell risk, leveransrisk, tidsrisk, psykologisk risk, finansiell risk, betalningsrisk, kÀllrisk samt social risk. Undersökningen visar att dessa upplevda risker varierar beroende av konsumenten, produktens karaktÀr samt Internetbutikens karaktÀr. En mÀngd olika riskreducerare har identifierats varav word-of-mouth har varit den mest betydande och som i viss mÄn kan reducera samtliga risker.

Bakgrund: Den privata vÄrdsektorn Àr en sektor som karaktÀriseras av stark tillvÀxt. Behovet av vÄrd kommer alltid att finnas och i takt med att mÀnniskan lever lÀngre ökar Àven trycket pÄ vÄrden. Den privata vÄrdsektorn har skapat en debatt i samhÀllet dÀr man ifrÄgasÀtter att offentliga medel gÄr till vinster i privata vÄrdföretag. DÀrav Àr det av allmÀnt intresse att analysera vÄrdföretagens ekonomiska utveckling och risk.Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vÄrdföretag tillÀmpar och om de byggt upp tillrÀcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en lÄngsiktig utveckling.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ metod dÀr information baseras pÄ Ärsredovisningar under en 10-Ärsperiod. UtifrÄn den finansiella informationen berÀknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation.

Syftet med denna uppsats var att visa hur banker balanserar lönsamhetskrav med rollen som samhÀllsfunktion. För att uppfylla syftet formulerades tre forskningsfrÄgor om hur banker identifierar och hanterar olönsamma kunder samt behandlar samhÀllsansvar gÀllande finansiell uteslutning. En fallstudie baserades pÄ intervjuer med kontorscheferna pÄ tre lokala bankkontor i medelstor svensk stad. Det empiriska resultatet presenterades anonymt för att fÄ hÀrligare och mer uttömmande information. Resultatet visade att banker anvÀnder ögonblickligt vÀrde för att analysera kunder vÀrde och nÀr det gÀller hantering av olönsamma kunder finns risk för finansiell uteslutning frÀmst pÄ grund av kreditkrav och riktad marknadsföring.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillrÀckligt med finansiella medel jÀmfört det antal svenska filmer som produceras varje Är. NÀr finansieringen Àr otillrÀcklig kan det vara av största vikt att förstÄ och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping Àr ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lÀgre kostnad Àn marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i sÄ fall vilka som anvÀnder verktyget och varför.

De senaste a?rens skandaler inom revisionsbranschen har lett till att revisorns arbete har ifra?gasatts. Revisorerna kritiseras fo?r att ta klientens storlek i beaktande vid utfa?rdandet av going concern varningar (GCW). Revisorerna motiverar med att sto?rre klienter har fo?rma?gan att va?nda finansiell stress, eftersom de har sto?rre tillga?ngar.

Den 1 april 2006 trĂ€dde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trĂ€dde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lĂ„ng tids diskussioner i frĂ„gan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för bĂ„de dem sjĂ€lva och företagen, Ă€ven kostnaderna förvĂ€ntades minska. Ombudsförfarandet anvĂ€nds endast vid inlĂ€mning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprĂ€ttas och skrivs under av ombudet Ă€ndras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lĂ€mnade uppgifterna.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda varför inte fler konsumenter e-handlar. Vi vill ta reda pÄ varför e-handeln inte tagit en större marknadsandel av den totala marknaden som förutspÄtts. Vi har valt att enbart titta pÄ business-to-consumer relationer. VÄra respondenter befinner sig i Äldern 18-65 Är. Vi har anvÀnt oss av enkÀter och semistrukturerade intervjuer av privatpersoner.

Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och programvaror, som dessutom ofta Àr lÀttillgÀngliga pÄ Internet. Hur stort detta problem Àr och för vem, Àr det nog ingen som riktigt kan förstÄ eller svara pÄ. Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera trenden med att kopierad digital information fÄr en allt större spridning och efterfrÄgan bland konsumenter. Detta genom att framstÀlla bÀttre och bÀttre kopieringsskydd och genom att arbeta för skÀrpt lagstiftning kring upphovsmannarÀtt för digitalt baserade produkter.

E-handeln ökar stÀndigt och inte minst nÀr det kommer till klÀdbranschen. Konsumenter vÀrderar tillgÀngligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla pÄ internet jÀmfört med en fysisk butik. Det beror pÄ att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter kÀnner dÄ en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förvÀntningar.

Inom svensk rÀtt tillkom 1994 ett nytt institut inom lagstiftningen nÀmligen skuldsaneringslagen. Denna lag Àr vÀl diskuterad och snart omgjord i den nya skuldsaneringslagen som skall trÀda i kraft januari 2007. Syftet med denna framstÀllning var att utreda rÀttslÀget i den gamla lagen med hjÀlp av traditionell juridisk metod. Men Àven studera den nya lagens innebörd och förÀndringar mellan den nya och den gamla lagen. Skuldsaneringens huvudsyfte Àr att verka rehabiliterande för de gÀldenÀrer som blir beviljad det. Meningen Àr att lagen skall verka preventivt, alltsÄ sÄ att fÀrre personer skall hamna i denna "övermÀktiga" skuldsituation.

Bakgrund: PenningtvÀtt har under de senaste Ären ökat och fÄtt mycket uppmÀrksamhet. Nya lagar och regleringar med syfte att förebygga och bekÀmpa penningtvÀtt har tagits fram. För att uppnÄ mÄlen har ett flertal organisationer skapats pÄ nationell och international nivÄ. Flera tillsynsmyndigheter har fÄtt uppdraget att medverka i bekÀmpning av penningtvÀtt. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka revisorns förhÄllnings- sÀtt till lagen om penningtvÀtt.

Hur ser personliga assistenter pÄ sitt yrke, vad som Àr rimligt att utföra och tillvÀgagÄngssÀtt egentligen och hur ser deras chefer pÄ det?  Genom att jÀmföra detta med det som framkommer gÀllande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan Àven rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av nÄgon form av klarlÀggande av riktlinjer för att en sÄ bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhÄllanden vilket gynnar bÄde assistenter och brukare..

Periodiseringsfonder har anvÀnts som ett resultatutjÀmnande instrument, för att ge företagen en möjlighet att kvitta framtida förluster mot tidigare gjorda avsÀttningar. FörutsÀttningarna förÀndrades dock nÀr den nya lagen RÀntebelÀggning av periodiseringsfonderna (IL 2004:1323) trÀdde i kraft Är 2005. Den dÄvarande rÀntefria avsÀttningen belades i och med den nya lagen med en rÀnta, vilket innebar att företagen var tvungna att betala en extra skatt för att anvÀnda sig av denna bokslutsdisposition..

Syftet med denna uppsats Àr att ge lÀsaren förstÄelse och insikt i hur doft och musik kan anvÀndas som marknadsföringsmedel i Sverige. Vi har försökt att finna en lyckad kombination av dessa stimuli som svenska konsumenter tycker passar bra ihop. Vi kommer vidare försöka att utröna huruvida marknadsförare kan anvÀnda sig av musik och doft för att stimulera kunder i butiksmiljö, för att pÄ detta sÀtt öka chansen att de medverkar i en köp/sÀljsituation..

Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.