Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Skyltfönstret Àr butikens ansikte utÄt och ett sÀtt för dagens butiker att marknadsföra sig och sina produkter. Inom handeln idag finns en uppsjö av olika butiker och företag som alla konkurrerar om konsumenternas ekonomiska medel och uppmÀrksamhet, med hjÀlp av olika produkter och varumÀrken. DÀrför blir det extremt viktigt för en butik att de i sitt skyltfönster exponerar sina varor pÄ ett kommunicerande och sÀljande sÀtt, som uppmÀrksammas av dagens alltmer stressade konsumenter. Ett genomtÀnkt och vÀl utformat skyltfönster bibehÄller Àven konsumenternas intresse för butikens produkter och leder med största sannolikhet Àven till att konsumenterna tar steget in i butiken för att genomföra sina köp. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ om butikens skyltfönster anvÀnds som en kommunikationskanal enligt dagens konsumenter.

Nya utlÀndska dagligvarukedjor med frÀmmande varumÀrken och lÀgre priser har etablerats pÄ den svenska marknaden under de senaste Ären. Genom egen import och i vissa fall inköp av partier kan de hÄlla priserna nere och pÄ sÄ sÀtt skapa konkurrenskraft mot de etablerade butikerna och orsaka pÄtvingade nedskÀrningar för dem. Detta har i sin tur kommit att hota deras överlevnad. DÄ de etablerade butikerna innehar kÀnda varumÀrken, till skillnad frÄn flertalet nyetablerade, Àr det i deras intresse att se om konsumenter Àr varumÀrkeslojala eller vad som fÄr konsumenter lojala. Detta leder oss in pÄ denna uppsats problemformulering; Vilka faktorer Àr viktiga för att skapa lojalitet till produktnamn hos konsumenter inom den idag hÄrt konkurrerande dagligvarubranschen?Syftet med denna uppsats Àr att genom en enkÀtundersökning analysera hur viktiga varumÀrken Àr för konsumenter vid inköp av dagligvaror samt undersöka vilka faktorer som skapar lojalitet hos dessa.Undersökningen visar att flertalet respondenter anser att varumÀrket Àr viktigt vid köp av dagligvaror.

Denna uppsats har till syfte att klargöra om lagen (1976:511) om omhÀndertagande av berusade personer m.m. (LOB) Àr förenlig med Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna (EKMR). Uppsatsen undersöker dels om 1 § LOB Àr förenlig med art. 5(1) EKMR, dels om förmansprövningen i 5 § LOB Àr förenlig med art. 5(4) EKMR.1 § LOB möjliggör för polisen att omhÀnderta den som Àr sÄ pass berusad att han inte Àr kapabel att ta hand om sig sjÀlv eller utgör en fara för sig sjÀlv eller annan.

Magisteruppsats Turismgeografi.

Att framföra ett fordon i dagens trafikmiljö krÀver mycket av föraren. Föraren mÄste vara koncentrerad, uppmÀrksam och utvilad för att kunna observera och agera rÀtt i alla trafiksituationer. En svÄr och kÀnslig uppgift för polisen Àr nÀr de mÄste hindra en förare frÄn att fortsÀtta köra sitt fordon pÄ grund av att han eller hon ej anses lÀmplig ur dessa aspekter. Vi har genom intervjuer med polismÀn och studier av gÀllande lagrum undersökt hur polisen i ett par lÀn hanterar dessa situationer. Dessa beslut som formellt tas av Äklagare eller polismyndighet grundas alltid pÄ den enskilde polismannens bedömning och han eller hon har dÀrför ett stort ansvar.

Att vÄrda sina relationer har för företag blivit betydligt viktigare och mer tid har lagts pÄ utvecklandet av relationsmarknadsföring. Hur dessa relationer skapas och vad som gör att de utvecklas och bibehÄlls har dessutom varit i forskarnas blickfÄng. I dagens forskning Ätskiljs relationer mellan företag samt relationer mellan företag och konsumenter.Syftet med denna uppsats Àr att, genom att studera och analysera Hendryx Skis Industries konsumentrelationer, undersöka huruvida Holmlunds relationsmodell, som utvecklats för att studera relationer mellan företag, Àven Àr tillÀmpbar för att undersöka relationer mellan företag och konsumenter.Med skidföretaget Hendryx Skis Industries som fallstudie analyserades det insamlade materialet med hjÀlp av tre dimensioner; en teknisk, en social och en ekonomisk. Tydligt kan sÀgas att den tekniska och sociala dimensionen kan identifieras som viktiga och vÀl fungerande mÀtinstrument. DÀremot bör bÀttre anpassade ekonomiska variabler utarbetas för att pÄ bÀsta sÀtt kunna analysera kundrelationer Àven inom denna dimension..

Livsmedelsindustrin har förÀndrats under de senaste decennierna. En gradvis globalisering av livsmedelsmarknaden har bidragit till förÀndringar i hela livsmedelskedjan. Flera sjukdomar hÀnförda till livsmedel har rapporterats i media de senaste Ären. Som en följd av detta ifrÄgasÀtter fler konsumenter leverantörskedjans distributionsmetoder. Det har Àven lett till en ökad efterfrÄga pÄ nÀrproducerade livsmedel.

Uppslaget till denna uppsats kom till vid en diskussion med anstÀllda pÄ konsumentvÀgledningen pÄ RÄdrummet i Karlstad. Diskussionen fördes med anledning av den förlÀngning av reklamationstiden frÄn tvÄ till tre Är, som gjordes i Konsumentköplagen 1 april 2005.Uppsatsen Àr baserad pÄ en undersökning gjord för att belysa kunskaperna i reklamationsrÀtt och konsumentrÀtt bland butikerna i Bergvik och Mitt i City i Karlstad. Genom att fÄ kÀnnedom om de kunskaper som finns bland butikerna kan ÄtgÀrder sÀttas in om sÄ skulle visa sig vara nödvÀndigt, exempelvis om resultatet skulle visa sig vara dÄligt kan eventuella ÄtgÀrder för utbildning och liknande erbjudas. En liknande undersökning har tidigare gjorts utanför Göteborg av GP Konsument, och den har varit till stor hjÀlp för vÄr undersökning.VÄr uppsats Àr koncentrerad till de köp som konsumenter gör för privat bruk frÄn nÀringsidkare direkt i butik.KonsumentrÀttsliga lagar och regler har skapats för att stödja konsumenter och förbÀttra deras stÀllning pÄ marknaden. Konsumentköplagen garanterar konsumenten ett minimiskydd som denne alltid har vid köp frÄn en nÀringsidkare.För att fÄ svar pÄ vad de anstÀllda i butikerna kÀnner till om Konsumentköplagens regler har vi gjort en undersökning bestÄende av nio frÄgor som vi stÀllde till en anstÀlld i varje deltagande butik i Bergvik samt Mitt i City.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och lÀrare uppfattar likabehandling samt hur skolan följer likabehandlingsplanen. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra elevers och lÀrares uppfattningar angÄende detta. Sedan Är 2006 finns lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever. Denna lag vÀrnar om elevernas rÀttigheter att behandlas likvÀrdigt och förpliktigar alla skolor att ha en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna ska tydliggöra och strukturera likabehandlingsarbetet pÄ respektive skola.Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med elever och lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.

Resultatet vi kommit fram till genom vÄr empiriska undersökning Àr att konsumenters uppfattning om en produkts egenskaper i vissa fall skiljer sig betydligt mot de egentliga egenskaperna. Centrala slutsatser i uppsatsen Àr att den perceptuella synen pÄ miljövÀnliga och ekologiska produkter kan skilja sig betydligt mellan produktkategorier, men Àven i hög grad konsumenter sinsemellan. Marknadsföringen av dessa produkter uppfattades som jÀmstÀlld med konventionell marknadsföring trovÀrdighetsmÀssigt, dock uppmÀrksammades en tendens till att konsumenter gÀrna hade sett att företag var mer specifika med hur mycket bÀttre produkten Àr för miljön i sin marknadsföring. Dessa företeelser stÀlls mot befintliga teorier om bland annat konsumenters attityder och beteenden, företags samhÀllsansvar och miljömÀrkning. Begreppet CSR behandlas Àven centralt för att skÀnka lÀsaren en djupare förstÄelse av problemet ur ett företags synvinkel..

Upphandlingar för införande av nya IT-system inom offentlig sektor omfattas i Sverige av Lagen om offentlig upphandling. Denna lag tvingar den upphandlande myndigheten att vÀlja ett av tvÄ direktiv för att utse ett vinnande anbud, det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det med lÀgst pris. Tidigare studier visar pÄ att mÄnga anser det lÀttare att gÄ efter direktivet om lÀgst pris dÄ det ekonomiskt mest fördelaktiga mÄste motiveras utifrÄn flera aspekter. Studien syftar till att undersöka hur en verksamhet inom offentlig sektor kan sÀtta ett kvantitativt mervÀrde pÄ krav för IT-systemet för att pÄ sÄ sÀtt kunna genomföra upphandlingen med det ekonomiskt mest fördelaktiga som direktiv. ForskningsfrÄgan har studerats genom en dokumentstudie pÄ Stockholms Stads nya IT-satsning Skolplattform som Àr uppdelad i fem separata upphandlingar.

Prostitutionsfenomenet Àr pÄ intet sÀtt nytt och har bidragit till diskussioner under flera Ärhundraden. I Sverige kan vi följa synsÀttet pÄ prostitutionen genom, bland annat, lagstiftning och vi kan se hur man gÄtt frÄn att fokusera pÄ den sexuella handlingen till den prostituerades roll och slutligen till köparens roll. Detta har lett till att vi idag har en lagstiftning som innebÀr att köp av sexuella tjÀnster Àr förbjudet, dÀremot inte försÀljning av detsamma. Sveriges lagstiftning Àr unik i vÀrlden och mÄnga andra lÀnder har istÀllet valt att legalisera prostitution helt eller att straffbelÀgga sÀljaren snarare Àn köparen. Detta fÄr givetvis betydelse Àven i Sverige, om inte annat sÄ genom det europeiska samarbetet.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hÄllbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hÄllbar livsmedelskonsumtion konstruerar hÄllbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin bestÄr av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohÄllbarhet ÄlÀggs ta ansvar för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Analysen visar att hÄllbarhetsbegreppet stÀndigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska ÄtgÀrder för hÄllbar konsumtion framhÄlls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hÄllbar konsument som med hjÀlp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hÄllbara livsmedelsval och sÀgs behöva hjÀlp genom förenklad kunskap.

Syftet med examensarbetet var att se pÄ skillnader mellan kommunala och privata bostadsföretags upphandlingsprocess och om dessa kan kopplas till LOU. Ett annat syfte med arbetet var att undersöka om lagens syften uppfylls.Examensarbetet bygger pÄ 10 intervjuer med fem kommunala bostadsbolag och fem privata bostadsbolag. Vidare gjordes en litteraturstudie kring omrÄden som framkom vid intervjuerna. En genomgÄng och sammankoppling till lagen har utförts.De tvÄ hypoteserna som undersökts var om:det finns skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar som Àr direkt uppkomna pÄ grund av LOUatt LOUs syften inte uppfylls genom dess tillÀmpningResultatet av arbetet Àr att det finns stora skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar. Upphandlingsprocessens delar Àr lika men hur de olika delarna utförs Àr olika.LOUs syften uppfylls till viss del genom att priset konkurrensutsÀtts pÄ ett relativt effektivt sÀtt men att det Àr svÄrt att uppfylla affÀrsmÀssigheten pÄ grund av transparensen samt regelverkets stelbenthet.Lagen om offentlig upphandling, LOU, detaljstyr den offentliga sektorns upphandlingar.