Idag Àr konsumentmarknaden inne i en globaliseringsfas som stÀndigt vÀxer. Marknader har idag öppnat upp sig, och hela vÀrlden tar del av den internationella handeln. Det pÄgÄr Àven en tydlig förÀndring i konsumentbeteendet vÀrlden över, dÄ informationsutbytet nu nÄr ut till hela vÀrlden. Konsumenter nöjer sig inte bara med den standard som erbjuds pÄ nÀra hÄll utan det specifika behovet har gjort att tillverkningen av varor och produkturvalet idag Àr enormt stort och tidsödande att vÀlja mellan.Företag kommunicerar med olika typer av pÄverkan exempelvis, direktreklam och varumÀrkesannonser för att nÄ ut till sin mÄlgrupp. Samtidigt som urvalet av produkter och tjÀnster vÀxer sig allt större, tenderar varumÀrkesutbudet att bli nÄgot mindre dÄ allt starkare internationella aktörer etablerar sig pÄ den globala marknaden, och köper upp eller konkurrerar ut nationella aktörer pÄ marknader vÀrlden över.

Ekologisk konsumtion blir allt mer framstÄende i dagens konsumtionssamhÀlle, dÄ dess negativa pÄverkan pÄ miljö, hÀlsa och arbetsförhÄllanden Àr klart mindre Àn den konventionella konsumtionens avtryck. Livsmedelskonsumtionen stÄr för en fjÀrdedel av den klimatpÄverkan svenska hushÄll orsakar och Àven om medvetenheten kring detta ökat sÄ saknar mÄnga mÀnniskor idag fortfarande kunskap om hur stor negativ pÄverkan konsumtionen av livsmedel faktiskt har för vÄr planet. Bananer Àr en av de allra mest besprutade frukterna och Sverige Àr det land som konsumerar flest bananer per invÄnare av alla lÀnder dÀr bananer inte odlas. Bananer Àr Àven en av de varor dÀr skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling Àr som störst.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att genom en kvantitativ undersökning ta reda pÄ om livsmedelsbutiker bör fokusera pÄ faktorerna miljö, hÀlsa och arbetsförhÄllanden i sin gröna marknadsföring för att öka försÀljningen av ekologiska bananer. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av webbenkÀter som skickats ut till en urvalsgrupp.

Företagsskandalerna i USA medförde att nya regler för redovisning infördes vilket kom att bli lagen Sarbanes-Oxley Act, SOX. Även Sverige har drabbats av diverse företagsskandaler som kan ha kommit att pĂ„verka nuvarande lagar och rekommendationer och i juli 2005 infördes rekommendationen Svensk kod för bolagsstyrning, Koden. NĂ€r det kommer till intern kontroll Ă€r varken lagen eller rekommendationen sĂ€rskiljt detaljerade vilket skapar mycket tolkningsutrymme för vad en bra intern kontroll Ă€r. BĂ„da regelverken bygger pĂ„ det internationellt vedertagna ramverket COSO-modellen vid tillĂ€mpandet av intern kontroll. Syftet med uppsatsen Ă€r att utifrĂ„n implementeringen av SOX och dĂ„ med fokus pĂ„ intern kontroll enligt COSO-modellen, undersöka vilka fallgropar svenska företag bör undvika vid tillĂ€mpningen av Koden.

: Modeindustrins negativa pÄverkan pÄ en hÄllbar utveckling har ökat aktualiteten för hÄllbarhetsfrÄgor inom branschen. Flera fast fashion-företag har dÀrför börjat införa hÄllbara ÄtgÀrder efter starkare tryck frÄn intressenter. Trots ökad medvetenheten hos konsumenter för hÄllbara problem pÄvisar forskarstudier ett gap mellan attityd och beteende inom hÄllbar klÀdkonsumtion. Syftet med studien Àr dÀrför att bidra med kunskap som ökar förstÄelsen för hÄllbart konsumentbeteende inom fast fashion pÄ den svenska marknaden. Studien utgÄr frÄn att undersöka vilka de bakomliggande motiven Àr till att attityd och beteende skiljer sig Ät, och varför motiven ger uppkomst till ett attityd-beteende gap.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Som butikschef Àr det viktigt att man visar upp sina varor pÄ ett attraktivt sÀtt och detta kan man enkelt göra genom en exponering. Det Àr dock viktigt att man genomför exponeringen pÄ ett genomtÀnkt sÀtt och tar hÀnsyn till vissa faktorer för att konsumenterna verkligen ska uppmÀrksamma den (Carlsson m.fl. 2002).Vi har tagit hjÀlp av 57 konsumenter för att fÄ deras syn pÄ exponeringar och för att fÄ ett underlag som beskriver vad det Àr som Àr viktigt för dem för att en exponering ska uppmÀrksammas. FrÄgorna som skickades ut till konsumenterna hade nio frÄgor och svaren var inte givna pÄ alla frÄgor, allt för att konsumenterna skulle fÄ tÀnka sig in i sin egen situation sÄ mycket som möjligt och pÄ sÄ sÀtt inte bli styrda av nÄgra speciella svarsalternativ. PÄ nÄgra frÄgor fanns dock alternativ att vÀlja bland för att konsumenterna enkelt skulle förstÄ vad det var vi menade med frÄgorna.Resultatet av frÄgorna visar att konsumenterna i denna undersökning Àr vÀl medvetna om att butiker anvÀnder sig av olika exponeringssÀtt för att Ästadkomma en merförsÀljning.

I detta arbete har vi valt att fördjupa oss kring Älen med anledning av det utrotningshot som rÄder. Syftet var att undersöka förhÄllningssÀtt till Äl bland konsumenter och nÀringsidkare inom Älfiskeindustrin, samt deras konsumtionsvanor av Äl. En kvalitativ intervjustudie enligt fenomenografisk ansats genomfördes. De elva intervjupersoner som valdes ut och som deltog i undersökningen var bosatta och/eller verkade i Hanöbukten, dÀr ÄlnÀringen Àr betydande. Av intervjupersonerna var fem personer nÀringsidkare inom Älfiskeindustrin och sex konsumenter.

Internets framfart har skapat Àndrade förhÄllande pÄ marknaden för kommunikation och marknadsföring. Företag marknadsför sig alltmer pÄ Internet och e-handeln har samtidigt ökat kraftigt. Debatten kring nya sÀtt att marknadsföra sig pÄ Internet och hur konsumenterna reagerar pÄ information Àr i full gÄng. I en undersökning gjord av Posten visar det sig att 7 av 10 svenskar gör sina distanshandelsköp pÄ Internet och att de har en sofistikerad informationssökningsprocess. PÄstÄendet görs att konsumenter litar mer pÄ vÀnner, bekanta och andra konsumenter pÄ ?nÀtet? .

Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, frÀmst de ökande priserna pÄ bostÀder. Det förekom argument sÄvÀl för som emot pÄstÄendet att det skulle rÄda en fastighetsbubbla i Sverige. FrÄgan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till pÄ 1990-talet vÀckte vÄr undran ifall paralleller mellan Är 2005 och finans ? och Fastighetskrisen pÄ 1990-talet gick att dra.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlÀngningen en bankkris, kan intrÀffa pÄ 2000-talet.Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data frÄn frÀmst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska CentralbyrÄn (SCB).Resultat: Genom att se pÄ de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mÀtbara faktorer pekade pÄ att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgÄngen av Är 2005 var betydligt bÀttre förberedda pÄ oförutsedda hÀndelser Àn vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen.

Inom The Nuance Group, vilket Àr ett ledande globalt företag inom tax-free, finns det en finansiell syn pÄ verksamheten som kan utvidgas till att bli mer konkurrenskraftig. Syftet med denna uppsats Àr att upptÀcka och synliggöra faktorer och perspektiv i företaget som kan utvidga den traditionella finansiella styrningen och bidra till bÀttre verksamhet och balanserad styrning. Med hjÀlp av fyra perspektiv har vi belyst betydelsen av medarbetare, kunder och processer, som i samverkan med de finansiella aspekterna kan utgöra en del av företagets ekonomistyrning. Genom att bryta ner The Nuance Groups verksamhet i olika perspektiv skapas det mer fokus pÄ sÀrskilda fokusomrÄden dÀr företaget lÀttare kan se vilka omrÄden som Àr viktiga för framgÄng. Utarbetningen av mÄl, mÄtt och framgÄngsfaktorer inom varje perspektiv bidrar till fokusering inom perspektiven samtidigt som mellan dem skapas det förutsÀttningar för balans.

MiljöfrÄgorna blir allt fler och fÄr alltmer uppmÀrksamhet i vÄrt samhÀlle. Vi har blivit medvetna om vilka konsekvenser vÄrt agerande har haft och fokusen ligger just nu pÄ hur vi skall stoppa denna utveckling och vÀnda trenden mot ett mer hÄllbart samhÀlle. FrÄgorna handlar om att ta vara pÄ restprodukter och ÄteranvÀnda dessa för att pÄ detta sÀtt spara naturens resurser. En viktig del i detta arbete Àr Ätervinning.I Sverige har vi den senaste tiden sett TV-reklamer som uppmanar konsumenter att Ätervinna. Det Àr kÀnt att marknadsföring har mycket stor inverkan pÄ konsumenter nÀr det gÀller val av varor och tjÀnster.

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Författarna har haft ett samarbete med Panduro Hobby i samband med deras Ärliga miljökampanj. Syftet med examensarbetet har varit att med hjÀlp av befintliga produktutvecklingsprocesser och livscykelanalyser (LCA) ta fram en hÄllbar textil produkt med vÀxtfÀrgning. Tanken var att konsumenter sedan sjÀlva skall kunna ta fram och vÀxtfÀrga denna hÄllbara textilprodukt. Miljömedvetenhet och hÄllbarhet inom textilindustrin Àr ett aktuellt Àmne. Trots det saknar dagens konsumenter förstÄelse för textilindustrins pÄverkan pÄ miljön och har bristande kunskap om textila material för att kunna göra miljövÀnliga val ute i handeln.