Denna studie grundas pÄ huruvida media har blivit mer dömande Àn granskande i sina rapporteringar om högt uppsatta politiker över en tidsperiod pÄ 20 Är. Det som har granskats Àr tidningars rapportering dÄ en högt uppsatt politiker bestridit över lagen. För att fÄ en grundlig vetenskap om hur media fungerar i vÄrt samhÀlle Àr uppsatsen uppbyggd pÄ kapitel som naturligt leder fram lÀsare till analysen. Till analysen har artiklar anvÀnts frÄn tvÄ Svenska rikstÀckande tidningar sÄsom Expressen och Dagens Nyheter. De politiska hÀndelser som analyseras Àr Ebbe Carlsson- affÀren frÄn slutet av 80- talet, Mona Sahlin frÄn 90- talet och slutligen Laila Freivalds frÄn 2000- talet.

FörÀndringar sker i alla typer av organisationer och Àr ofta en svÄr uppgift att genomföra eftersom det Àr en komplicerad process som pÄverkar alla individer i en organisation och de behöver i sin tur skapa mening och förstÄelse av förÀndringen. Lagen om offentlig upphandling Àr den lag som reglerar hur kommuner hanterar upphandlingar och det Àr denna lag som ligger till grund för den studerade kommunkoncernens förÀndringsarbete med att byta affÀrssystem. Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för institutionella mekanismer och anstÀlldas meningsskapande processer under ett förÀndringsarbete i en kommunkoncern. Syftet Àr Àven att identifiera viktiga faktorer vid en förÀndring samt att utveckla en analysmodell för att förstÄ den process en kommun genomgÄr i ett förÀndringsarbete. FörstÄelsen för institutionella mekanismer och anstÀlldas meningsskapande processer ökas genom institutionell teori och litteraturen om sensemaking samt av de berörda aktörernas upplevelse av förÀndringsarbetet.

Idag vÀljer mÄnga företag och kommuner att placera data i molnet istÀllet för pÄ en lokal server, detta medför nya problem som tidigare inte varit aktuella. Datainspektionen har pÄpekat brister i hur tvÄ kommuner anvÀnder molntjÀnster för att lagra personlig data dÄ de stÀller sig tveksamma till molnleverantörernas hantering av data samt insynen till molnleverantörerena. I detta arbete kommer det undersökas hur den svenska personuppgiftslagen fungerar nÀr data lÀggs ut i en molntjÀnst. Resultatet av uppsatsen kommer Àven visa pÄ de olika sÀkerhetshoten som finns i molnet och se vad sÀkerhetsexperter sÀger för att ta reda pÄ om kommuner och företag Àr medvetna om och uppmÀrksammar samma hot. För att ta reda pÄ detta har intervjuer genomförts med en svensk molnleverantör, företag som utvecklar tjÀnster mot molnet, privatpersoner som nyttjar molnet och experter inom sÀkerhet frÄn Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Resultatet av studien visar att det Àr svÄrt att se om en amerikansk leverantör uppfyller de svenska lagarna för personuppgifter, det visar ocksÄ att det Àr teoretiskt möjligt att anlita en svensk leverantör och uppfylla lagen. Det har Àven visat sig att den största oron gÀllande molnet Àr bristen pÄ kontroll av data..

Årsskiftet 2003/2004 trĂ€dde Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor i kraft. DĂ€rmed upphĂ€vdes RĂ€ddningstjĂ€nstlagen. Lagtexten krĂ€ver att kommuner skall upprĂ€tta en riskhanteringsplan för tĂ€nkbara olyckstillfĂ€llen. VĂ€nersborgs kommun har beslutat göra sĂ„ och en del i detta arbete Ă€r att sammanstĂ€lla en riskanalys. Denna rapport innehĂ„ller en riskanalys för farligt gods inom VĂ€nersborgs tĂ€tort samt riksvĂ€g 45.

Idrotten fyller en vÀrdefull funktion i vÄrt samhÀlle, den verkar som en inspiration och Àr frÀmjande för den allmÀnna folkhÀlsan. Idrotten har Àven en uppfostrande egenskap för unga i samhÀllet och sysselsÀtter mÄnga mÀnniskor som fÄ andra företeelser kan mÀta sig med. Det Àr dÀrför av vikt att elitidrotten framstÄr som ett föredöme, eftersom dess vÀrderingar genomsyrar hela den svenska breddidrotten. VÄld inom sport, och i synnerhet inom ishockey, Àr vanligt förekommande i dagens samhÀlle. Faktum Àr att det inte existerar nÄgon lagstiftning som reglerar att den idrottsliga verksamheten skulle vara undantagen frÄn de allmÀnna lagreglerna om skadestÄnd och straffansvar.

Årligen placeras ett flertal barn och unga med stöd av lagen (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om vĂ„rd av unga (LVU). Det centrala fokuset i denna studie Ă€r att identifiera skillnader vad gĂ€ller rĂ€ttens argumentation i domskĂ€len, gĂ€llande beslut om LVU, med utgĂ„ngspunkt i förĂ€ldrakonstellationer och bioligiskt kön.Studien bygger pĂ„ totalt 33 domar frĂ„n 11 av Sveriges förvaltningdomstolar och analyseras i enlighet med diskursanalytisk samt innehĂ„llsanalytisk metod.Flertalet liknande studier har gjorts tidigare, men samtliga gĂ€ller barnautredningar inom socialtjĂ€nsten. Forskning med fokus pĂ„ förĂ€ldrakonstellation och kön i relation till beslut med stöd av LVU saknas pĂ„ det rĂ€ttsliga omrĂ„det. DĂ„ rĂ€ttens argument i LVU-domar till stor del grundas pĂ„ socialjĂ€nstens utredningar finns liknande möster som presenteras i studier som gjorts inom sektorn för socialt arbete.De största skillnader som denna studie presenterar rör vĂ€rderingar i relation till sprĂ„ket, sĂ„ som att mödrar misshandlar och fĂ€der bestraffar nĂ€r vĂ„ld förekommer i hemmet. TvĂ„ vĂ„rdnadshavare fĂ„r fler brister tilldelade sig jĂ€mfört med ensamstĂ„ende förĂ€ldrar och mödrar förvĂ€ntas kunna ta hand om sina barn medan fĂ€der inte har denna förvĂ€ntning pĂ„ sig och anses vara försvarslösa gĂ€llande familjerelaterade problem..

Den senaste tiden har en livlig debatt förts angÄende skolans kvalitet. Som en del av dennadebatt ingÄr skolbiblioteket samt dess roll i kvalitetsarbetet för att eleverna ska kunna nÄ deuppsatta mÄlen. Genom en lagÀndring 2011 flyttades lagtexten om skolbiblioteket tillSkollagen och blev dÄ en del av Skolinspektionens granskningsarbete.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Skolinspektionen sÀkerstÀller attskolbibliotekslagen efterföljs. För att göra detta har intervjuer genomförts med rektorer dÄdessa Àr huvudmÀn över skolbibliotek samt med personal pÄ Skolinspektionen dÄ det Àr desom granskar skolbiblioteken. Vi har utgÄtt frÄn tidigare forskning som vi delade in tvÄomrÄden: skolbibliotekens roll samt kriterier som styr granskning.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Denna uppsats behandlar ungdomars upplevelse av pÄföljden ungdomstjÀnst. UngdomstjÀnsti dess nuvarande utformning trÀdde i kraft 1:a januari 2007 och riktar sig till frÀmst tillungdomar mellan 15 och 18 Är, om sÀrskilda skÀl föreligger kan ungdomar upp till 21 Ärdömas till ungdomstjÀnst. PÄföljden bestÄr av tvÄ delar, dels oavlönat arbete i 20 till 150timmar och dels en mindre del som benÀmns ? annan sÀrskilt anordnad verksamhet? vilkenbestÄr av samtal och/eller studiebesök.DÄ lagen Àr en ganska ny företeelse valde vi att undersöka sÄvÀl ungdomarnas upplevelse avstraffet, men Àven hur vÀl ungdomarnas upplevelse överensstÀmmer med lagens intentioner,samt hur upplevelserna stÀmmer in pÄ de tre straffrÀttsliga principerna om förutsebarhet,proportionalitet och konsekvens som Àr gÀllande i lagstiftningen.Vi har valt att ha sÄvÀl en kvantitativ som en kvalitativdel. Med en telefonenkÀt har vi riktatoss till ungdomar som genomfört sin ungdomstjÀnst i Göteborg.

De frÄgor som uppsatsen belyser Àr hur köparen ska kunna sÀkerstÀlla att den kundbas, de anstÀllda eller den know how som mÄlföretaget har  flyttas över till köparen efter förvÀrvets avslut. Dessutom utreds vilka medel köparen har för att sÀkerstÀlla var mÄlföretagets know how finns samt om och hur köparen kan sÀkerstÀlla att de nyckelpersoner som besitter kunskapen kommer att överflyttas till köparen efter förvÀrvet. I samband med denna frÄga, utreds vilken betydelse lÀmnade garantier vad gÀller know how, anstÀllda och kundbas har samt vilka möjligheter en förvÀrvare har till hÀvning av förvÀrvet enligt köplagens regler. Dessutom utreds förvÀrvarens möjligheter att utesluta arbetstagare som varit anstÀllda i mÄlbolaget som misstÀnks kunna skada förvÀrvaren om dessa övertas. Dessa frÄgor uppkommer i störst utstrÀckning vid förvÀrv av tjÀnsteföretag dÀr dessa resurser Àr av störst vikt, men problematik av liknande karaktÀr kan Àven uppstÄ inom förvÀrv av varuproducerande företag.Uppsatsen utreder dessutom skillnaderna mellan att förvÀrva aktierna i ett företag och att enbart förvÀrva inkrÄmet.

Bakgrund: Vi har i Sverige idag en relativt ny Ärsredovisningslag. Denna Àr en ramlag dÀr lagstiftaren har överlÀmnat arbetet med att definiera hur tillÀmpningen av lagen skall ske i praktiken till begrepp som praxis och god redovisningssed. Praxis utformas först för de stora företagen, varefter redovisaren sneglar pÄ denna vid utformning av praxis för de smÄ företagen. Detta leder till att utformning av praxis för smÄ företag tar lÄng tid samt att innehÄllet lÄngt ifrÄn sÀkert möter det informationsbehov som en anvÀndare av ett 10/24-bolags Ärsredovisningar har.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga vilken information en Ärsredovisning för ett 10/24-bolag bör innehÄlla för att tillgodose anvÀndarnas behov. Med hÀnsyn till dessa behov Àmnar vi utarbeta ett innehÄll för en Ärsredovisning för 10/24-bolag.AvgrÀnsningar: Endast bolagsformen aktiebolag behandlas i uppsatsen.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att beskriva hur lÄngt kommunens skyldigheter strÀcker sig i frÄga om anordnande av skolskjuts och dÀrmed vilken rÀtt en elev med skolplikt har till skolskjuts. RÀtten till skolskjuts kan för vissa elever tyckas vara sjÀlvklar, men lagens olika skrivningar och gÀllande praxis har under arbetets gÄng visat att frÄgan inte Àr helt enkel. Huruvida skolskjuts kan ges Àr beroende av andra bestÀmmelser Àn bara vad som stadgas uttryckligen om skolskjuts. Exempel pÄ det Àr vad lagen föreskriver om hur placering i en skola ska gÄ till och pÄ vilket sÀtt en kommun vÀljer att organisera hela sin grundskola. För att illustrera detta fÀsts stor vikt vid praxis, beskrivningar av skolstruktur och komparation av olika kommuners tillÀmpning.

Syftet med den hÀr studien har varit att belysa hur fÄngars situation, med avseende pÄ deras anpassning i samhÀllet, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta förestÀllningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien Àr kvalitativ och den empiri som anvÀnts Àr debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frÄgestÀllningar stÀllts:-Vilka förhÄllanden anses som problem i massmediala diskussioner betrÀffande fÄngarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? -Hur kan sÄdana förhÄllanden relateras till fÄngarnas anpassning i samhÀllet och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? Resultatet av den första frÄgestÀllningen har analyserats utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjÀlp av begreppen ?claims- maker?, ?socialt problem? och ?moralisk panik?. Den andra frÄgestÀllningen har analyserats med lagtext som utgÄngspunkt.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhÀlle som Àr uppdelat pÄ kvinnliga och manliga kroppar. Materialet bestÄr av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika frÄn den manliga och kvinnliga normkroppen. UtifrÄn teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna gör sina kroppar för att gestalta den sjÀlvupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers grÀnser i miljöer som prÀglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de anvÀnder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berÀttelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras sjÀlvupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhÀllet, pÄverkar deras livsutrymme bÄde kroppsligt och identitetsmÀssigt.

SammanfattningTidsbegrÀnsade anstÀllningar Àr ingen ny förekomst, utan behovet fanns Àven innan 1974-Ärs LAS trÀdde i kraft. DÀremot aktualiserades problematiken pÄ allvar dÄ en restriktiv bestÀmmelse gÀllande tidsbegrÀnsade anstÀllningar fördes in i lagen. Dagens reglering Äterfinns i 1982 Ärs anstÀllningsskyddslag. Problematiken rör dock Àn idag balansen mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intresse av flexibilitet respektive trygghet. Det Àr viktigt att finna en lösning pga det ökade antalet tidsbegrÀnsade anstÀllningar.