EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över grÀnserna Àven för konsumenter. NÀr en tvist uppstÄr i ett konsumentavtal med internationell karaktÀr Àr frÄgan bland annat vilken lag som ska tillÀmpas pÄ tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrÄgan i Rom I-förordningen.Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet dÀr konsumenten har sin vanliga vistelseort tillÀmpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begrÀnsningen att det inte fÄr vara till nackdel för konsumenten jÀmfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstÄr dÄ den partsvalda lagen till vissa delar Àr till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.Ett sÀtt att lösa tolkningsproblemet Àr genom en tillÀmpning av den sÄ kallade russinteorin.

NÀr lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) trÀdde i kraft den 1 januari 2004 innebar den att ansvaret angÄende brandskyddet för fastigheten fördelades över pÄ Àgaren alternativt verksamhetsutövaren. FrÄn att rÀddningstjÀnsten utfört brandsyner pÄ objekten genomför de nu tillsyn som har till syfte att stÀrka de enskildas ansvar för att de ska skydda sig sjÀlva, sin egendom samt miljön. Det som rÀddningstjÀnsten frÀmst granskar Àr det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) och inte det tekniska utförandet av brandskyddsinstallationer. Enligt statens rÀddningsverks (SRV) allmÀnna rÄd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) bör ett systematiskt brandskyddarbete pÄgÄ under hela anlÀggningens anvÀndningstid. SCA Packaging Munksund AB Àr en anlÀggning som ingÄr i de verksamheter som ska bedriva SBA och Àven föra en dokumentation.

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling Àr och att visa hur den kan anvÀn-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har Àven gjort en granskning av rÀttslÀge. Varför ska skolor eller nÄgon annan anvÀnda medling? PÄ denna frÄga finns det flera svar. Medling Àr oftast ett snabbare sÀtt att lösa konflikter Àn den traditionella rÀttsprocessen.

?Nu avskaffar vi Sveriges mest hatade skatt? sade finansminister Anders Borg vid en presskonferens den 19 september 2007. Förmodligen Àr beskattningen av boende den del av det svenska skattesystemet som genom tiderna utsatts för mest ifrÄgasÀttande och kritik. Fokus har frÀmst legat pÄ ökande taxeringsvÀrden till följd av att omrÄden blivit mer attraktiva och den pÄverkan detta har haft pÄ fastighetsskatten. Detta har sÀrskilt gÀllt kustomrÄden dÀr köp av fritidsbostÀder medfört att de permanentboendes fastighetsskatt ökat pÄ grund av den höjda prisnivÄn.

New Public Management (NPM) vÄgen, som bygger pÄ ett marknadsorienterat synsÀtt, bidrog pÄ 1990-talet till att privata aktörer vÀlkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trÀdde i kraft 2009, och mÄnga kommuner har infört LOV sedan dess. Det Àr valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregÄende regering om ett lagtillÀgg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstÄnd bland befolkningen mot vinster inom vÄrd och omsorg, och debatt pÄgÄr kring privatisering. Det finns en pÄgÄende diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vÄrd och omsorg menar man ofta god kvalitet nÀr man anvÀnder ordet kvalitet, och Ätskilliga mÀtningar görs inom omrÄdet.Har LOV bidragit till utveckling av svensk Àldreomsorg, och har processerna pÄskyndats? Resultatet i denna studie visar inte pÄ stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjÀnst.

Information om fisk och miljö kommer frÄn mÄnga olika avsÀndare, via en mÀngd medier och uppfattas pÄ olika sÀtt av mottagaren. För kostchefer, som ofta Àr inblandade i upphandlingsarbetet, vÀljs livsmedel utifrÄn den information som nÄtt dem. AnvÀndandet av fisk- och miljöinformation pÄverkas emellertid av skyldigheten att följa lagen om offentlig upphandling. Det finns dock, enligt regeringens handlingsplan, utrymme i lagen för att stÀlla miljökrav pÄ exempelvis fisk. MiljöstyrningsrÄdet hjÀlper upphandlande myndigheter med just detta.

Syftet med denna studie var att studera Ă€ldre marksamfĂ€lligheter, med skog som huvudĂ€ndamĂ„l, utan ordnad förvaltning och deras övergĂ„ng till nyare lagstiftning angĂ„ende just förvaltning. Även avyttring av marksamfĂ€llighet har studerats i detta arbete.De metoder som anvĂ€nds i detta arbete Ă€r en studie om gĂ€llande rĂ€tt samt en intervjustudie. I studien om gĂ€llande rĂ€tt har lagstiftning, propositioner, LantmĂ€teriets handböcker och juridisk litteratur studerats. I intervjustudien fick tvĂ„ förrĂ€ttningslantmĂ€tare och tvĂ„ delĂ€gare i samfĂ€llighet svara pĂ„ frĂ„gor.Studien av gĂ€llande rĂ€tt visar att samfĂ€lligheter idag förvaltas enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfĂ€lligheter, men för vissa samfĂ€lligheter Ă€r fortfarande den Ă€ldre bysamfĂ€llighetslagen tillĂ€mplig. Avyttring av samfĂ€llighet sker genom avstyckning och sammanlĂ€ggning eller genom fastighetsreglering enligt reglerna i fastighetsbildningslagen.Intervjustudien visar att förrĂ€ttningslantmĂ€tarna stöter pĂ„ Ă€ldre skogssamfĂ€lligheter flera gĂ„nger Ă„rligen och att avyttring hanteras sĂ„ som studien av gĂ€llande rĂ€tt sĂ€ger.

I denna uppsats har vi granskat de tvÄ yrkena rÄdgivare och revisor för att se vad yrkena innebÀr. Vi har anvÀnt oss av sekundÀrdata och pÄ sÄ sÀtt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan lÀst och analyserat rÀttfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesomrÄde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trÀdde ikraft 2004 för finansiell rÄdgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge nÄgra effekter i form av fÀllande domar.

Med franchising avses en form av samverkan mellan tvÄ nÀringsidkare, franchisegivaren och franchisetagaren, dÀr franchisegivaren upplÄter Ät en eller flera franchisetagare rÀtten att mot ersÀttning sÀlja varor eller tjÀnster under ett visst namn eller ett visst kÀnnetecken som tillhandahÄlls av franchisegivaren. Det har förekommit (frÀmst i USA) flera fall dÀr mÀnniskor (franchisetagare) har förts bakom ljuset och förlorat hela sina besparingar i satsningar pÄ egna franchiseföretag. Detta har uppmÀrksammats av myndigheterna i USA och det infördes dÄ en speciell lagstiftning för att stÀrka franchisetagarens stÀllning. I Sverige finns i dagslÀget ingen lagstiftning som behandlar franchising i sin helhet, utan endast en lag som behandlar franchisegivarens informationsskyldighet innan avtal ingÄs med en potentiell franchisetagare. Denna lag trÀdde i kraft 2006 och bygger pÄ en av UNIDROIT upprÀttad modellag frÄn 2002.

Bakgrund: Revisorn innehar ett professionsansvar och mÄste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket krÀver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill sÀga opartisk och sjÀlvstÀndig. Ofta ifrÄgasÀtts revisorns professionsansvar och objektivitet genom att ingÄ i tÀta relationer som successivt byggs upp med klienter. Relationsbyggandet Àr nödvÀndigt för att skapa vÀrde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och klient och om relationen stÄr i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar Àven till att se hur revisorns arbete och oberoende stÀllning har förÀndrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förÀndring.ProblemfrÄgor: Vad innebÀr oberoendet i en relation mellan revisor och klient? Hur har revisorns roll Àndrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnÄ studiens syfte.

Överingress:TĂ€nk att du Ă€r pĂ„ en skogspromenad, alla trĂ€d har smalastammar och Ă€r antingen gran eller tall. Kvittret och sĂ„ngenhar försvunnit eftersom hĂ€r inte finns nĂ„gra insekter förfĂ„glarna att Ă€ta. Den biologiska mĂ„ngfalden i Sverige Ă€rviktig för att vi ska mĂ„ bra. I dag bryter mĂ„nga skogsĂ€garemot lagen nĂ€r de avverkar skog och det pĂ„verkar denbiologiska mĂ„ngfalden negativt.NĂ€r valet nu stĂ„r mellan gamla trĂ€d och nya hus, i ettsamhĂ€lle med bostadsbrist, Ă€r prioriteringarna inte sjĂ€lvklara..

Denna studie behandlar revisorernas anmÀlningsplikt vid misstanke om brott. Tidigare existerade stora begrÀnsningar gÀllande revisorernas befogenheter att agera vid misstanke om brott. Effekten blev att ett nytt lagförslag togs fram i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Den 1 januari 1999 trÀdde sÄlunda lagen om anmÀlningsplikt vid misstanke om brott i kraft. Syftet med studien Àr att utifrÄn en kvantitativ metod undersöka hur revisorers syn pÄ anmÀlningsplikten skiljer sig mellan stora och smÄ revisionsbyrÄer genom att utreda hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna, dÄ frÀmst begreppen ?kan misstÀnkas? och ?utan oskÀligt dröjsmÄl?.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

NÀr nÄgot lagval inte gjorts gÀllande köpeavtal vid auktionsförsÀljning av lösa saker Àr det lagen i det land dÀr auktionen Àger rum som ur svenskt perspektiv ska tillÀmpas, 4 § 3 st. lag (1964:528) om tillÀmplig lag betrÀffande internationella köp av lösa saker (IKL). DÀrmed krÀvs att internetauktioners fysiska plats faststÀlls, vilket leder till svÄrigheter eftersom det inte finns en geografisk plats för hemsidor.PÄ omrÄdet finns Àven Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillÀmplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I-förordningen), vilken dock lÀmnar företrÀde för IKL. Rom I-förordningen har en bestÀmmelse lik den i IKL men med en vÀsentlig skillnad, nÀmligen att auktionsregleringen endast Àr tillÀmplig om en fysisk plats kan faststÀllas. I annat fall tillÀmpas först och frÀmst sÀljarens lag och det finns Àven möjlighet till avvikelse nÀr köpeavtalet har en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land Àn det som utpekats.Var en internetauktion har sin fysiska plats Àr lÄngtifrÄn klart Àven om olika förslag till en sÄdan har framförts.

Denna uppsats avsÄg, som en pÄbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rÀttslig belysning?, utreda frÄgan hur lÄngt semidisposiviteten i LAS strÀcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begrÀnsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gÀllande reglerna om turordning samt företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning. RÀttslÀget verkar nÀr samtliga rÀttskÀllor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevÀrd semidisposivitet i lagen om anstÀllningsskydd sÄ lÀnge avsteg frÄn LAS sker med kollektivavtal pÄ centralnivÄ.