I dom RÅ 1996 ref. 84 framkommer att utöver de tolkningsregler som följer av Wienkonventionen, bör även OECD:s modellavtal och dess kommentarer beaktas vid tolkning av skatteavtal. I 2003 års revidering av kommentaren till artikel 1 i OECD:s modellavtal belyses frågan om förhållandet mellan interna motverkansåtgärder och skatteavtal. I kommentaren anges att interna motverkansåtgärder ska ges företräde om det föreligger klar bevisning på att ett skatteavtal missbrukas. I RÅ 2010 ref.

En revisor tvingas inför varje uppdrag ta ställning till huruvida oberoendet kan vara hotat. Idag görs detta med analysmodellen, men det har inte alltid varit så. Den är ett resultat av redovisningsskandalerna i början av 2000- talet, då revisorns oberoende var starkt ifrågasatt. Vilka faktorer finns idag för att undvika dessa skandaler? Detta ville vi ta reda på genom följande problemformulering: ?vilka faktorer kan stärka revisorns oberoende??.

Denna magisteruppsats utreder den mervärdesskatterättsliga behandlingen av monteringsleveranser. Syftet med uppsatsen är således att hitta den mervärdesskatterättsliga gränsdragningen mellan tillhandhållande av varor och tillhandahållande av tjänster. För att finna denna gränsdragning har jag tittat på gällande lagstiftning, rättspraxis och de principer som gäller för mervärdesskatt. Grunden för analysen är det sjätte direktivet 77/388/EEG och, vid behov, kommer hänvisningar till den svenska lagen att göras.Problemet med monteringsleveranser uppstår vid fastställandet av platsen för tillhandahållandet och beskattningskonsekvenserna som följer därav. Platsen för tillhandhållandet beror i monteringsleveransfallet på om detta sammankopplade tillhandahållande i sin helhet skall klassificeras som tillhandahållande av vara eller tillhandahållande av tjänst.

Bakgrund: Sverige har implementerat EGs fjärde bolagsdirektiv i sin nationella lagstiftning, ÅRL. Ett av de nya begreppen som implementeringen förde med sig var rättvisande bild. I ÅRL fanns sedan tidigare begreppet god redovisningssed. Lagstiftaren valde att behålla god redovisningssed och införde samtidigt det nya begreppet rättvisande bild. Motiveringen till detta var att de fann betydande skillnader mellan begreppen.

Enligt 7 § 2 st. lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) krävs för att en uppsägning ska vara sakligt grundad att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Skyldigheten föreligger både vid en uppsägning på grund av arbetsbrist och vid en uppsägning av personliga skäl. I synnerhet vid en omplacering av en arbetstagare i en stor kommun kan det uppstå frågor kring vad som ska omfattas av omplaceringsskyldigheten. Syftet med denna uppsats är att utreda omfattningen av en kommuns omplaceringsskyldighet.I praxis och doktrin finns det stöd för att en kommun och ett landsting kan begränsa omplaceringsansträngningarna till att avse endast berörd gren av verksamheten.

Tvångsomhändertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krävande arbete. Droger, kriminalitet och våld är centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts på området fokuserar mer på personalens och/eller de intagnas mående och inte på upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar på att undersöka upplevelsen av att arbete på ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omständigheter utöver ungdomarna som påverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen är ämnad att vända sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvård.

Förhållandena mellan agentteorins aktörer, främst mellan principalen, dvs. aktieägarna, och revisorn men även mellan principalen och agenten, dvs. företagsledningen, har rubbats. Det går inte på förhand att dra generella slutsatser om hur och till vilken utsträckning Sarbanes-Oxley Act kommer att påverka revisorernas arbete respektive den interna kontrollen hos amerikanska dotterbolag verksamma i Sverige. Utfallet för både revisorernas och företagens del beror på förhållandena i den specifika revisionsbyrån respektive det specifika företaget.

SammanfattningArbetstagaren innehar en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Lojalitetsplikten innehåller bland annat förbud för arbetstagaren att starta konkurrerande verksamhet och tystnadsplikt angående företagskänslig information. Lojaliteten har sin grund i anställningsavtalet men måste inte fastställas skriftligt, utan är till vissa delar underförstådd.Syftet med uppsatsen är att undersöka lojalitetsplikten hos arbetstagare, verksamma inom bemanningsbranschen. Frågeställningen beaktar huruvida arbetstagarens lojalitetsplikt gentemot beställaren skiljer sig från den arbetstagaren har gentemot arbetsgivaren. Vidare diskuteras i det avslutande kapitlet huruvida arbetstagaren kan komma i pliktkollision mellan arbetsgivare och beställare.Grunden till begreppet lojalitetsplikt läggs utifrån ett allmänt avtalsrättsligt perspektiv.

I dagens samhälle är konsumenten en underlägsen part, detta då näringsidkaren besitter mer kunskap, pengar och makt. Det som är det största problemet, i det flesta fall, är avsaknaden av kunskap hos konsumenten om vilka rättigheter denne faktiskt har. Denna uppsats har därför för avsikt att utreda vad som gäller för konsumenten när ett köp inte blivit som denne tänk sig, samt att se på säljarens möjligheter att komma undan sitt felansvar. I uppsatsen har även undersökts hur konsumentskyddet fungerar i praktiken och vilka möjligheterkonsumenten har till att få hjälp och råd i dessa situationer. För att ta reda på detta har en rättsdogmatisk metod använts, vidare har även Allmänna Reklamationsnämndens beslut studerats i brist på rättsfall från domstolar.

Denna rapport beskriver det praktiska arbetet för att få innebandy (herr) lag inom division 3 att samarbeta som ett lag. Frågeställningarna som låg till grund för rapporten var vilka metoder och på vilket sätt innebandytränare arbetar för att få ett lag att prestera som ett lag samt hur väl detta överrensstämmer med vad som finns skrivet i litteratur kring ämnet. Syftet var att skapa en förståelse för detta. För att genomföra studien användes en kvalitativ metod och det gjordes telefonintervjuer med fyra stycken innebandytränare.Exempel på vad studien mynnade ut i för resultat och slutsatser var bland annat att flera aspekter som belyses som viktiga i teorin i viss mån även tillämpas praktiskt. Dock visade det sig finnas brister och oklarheter ur flera dimensioner och tränarna skulle kunna arbeta på ett mer medvetet, strukturerat och konkretiserat sätt med exempelvis feedback och gruppstärkande övningar för att effektivisera samarbetet och sammanhållningen i laget.

I media förekommer det idag ett stort utbud av olika hälsobudskap och många gånger kan detvara svårt att bedöma sanningshalten i budskapen. Hälsobudskapen kan även skapa förvirringoch stress hos människor och framförallt ungdomar anses vara en mer sårbar och utsatt grupp(Sandberg, 2005). Enligt kursplanen för hem- och konsumentkunskap ska budskap i mediavara en del av undervisningen. Bland annat ska undervisningen behandla budskapenspåverkan på människor och hur de kan bemötas på ett reflekterat sätt (Skolverket, 2011d). Idenna kvalitativa studie har vårt syfte därför varit att belysa hem- ochkonsumentkunskaplärares uppfattningar om hälsa och hälsobudskap i media och dess plats iundervisningen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 7-9.

Smuggling av alkohol är illegal verksamhet i Sverige och ett stort problem som sett till det senaste året har ökat oroväckande bland privatpersoner. Detta kan bland annat vara en följd av landets höga alkoholskatter och den höga avkastning denna brottsliga verksamhet ger. Alkoholsmugglingen är ett uppmärksammat problem i media och andra offentliga forum. Svenskarnas alkoholkonsumtion har ökat avsevärt och i paritet med det även vålds-brottsligheten. Kan detta ha ett samband? Informationen som ligger till grund för rapporten är hämtad från olika Internetsidor samt en telefonintervju med Sune Rydén på Tullverket.

Sedan psykiatrireformens genomförande möter psykiatrisjuksköterskan personer med psykisk sjukdom i öppenvården. De personer psykiatrisjuksköterskan möter i sitt arbete inom öppenvården utgörs av dem som söker frivilligt och de som är omhändertagna enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva psykiatrisjuksköterskors upplevelser av att möta personer med psykisk sjukdom i öppen vården. Tio vetenskapliga studier analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: att kunna bedöma, observera och kontrollera: att känna sig hotad, frustrerad och tvingas utöva tvång: att vilja ha helhetssyn och skapa förtroende: att använda sina sinnen och vara engagerad. Resultatet visar att observationer och bedömningar av hälsotillstånd gjordes på personer med psykisk sjukdom på många olika sätt, och var nödvändiga för att snabbt kunna upptäcka tecken på ett försämrat mentalt hälsotillstånd.

Illegal fildelning är ett världsomfattande problem som har skapat heta debatter i många länder. I Sverige är den illegala fildelningen ett vanligt förekommande fenomen. För att komma till rätta med denna verksamhet har vår egen upphovsrättslag uppdaterats och den omdiskuterade IPRED-lagen införts. Trots detta är företeelsen illegal fildelning fortfarande vanligt förekommande i dagens Sverige. Den här studien har haft som syfte att undersöka varför personer fortfarande fildelar samt vad som skulle få dem att sluta med denna verksamhet.

Den svenska finansmarknaden har länge präglats av ett oligopol och består till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjänster, men sedan 1990-talet har även nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjänster och betjänar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frågor formulerats:Hur skapas utrymme för nischbanker på den svenska finansmarknaden?Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag från andra branscher?Vilka strategier använder nischbanker för att etablera sig på den svenska finansmarknaden och hur får de tillgång till resurser?Studien grundar sig på organisationsteorier och bygger på en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker.Resultatet visar att nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden har främjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar såsom lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har främst uppkommit av etablerade organisationer från andra branscher.