Ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv Àr det av stor relevans att varje ingripande av polisen sker med största möjliga omsorg och respekt för den enskilde individen i den mÄn det Àr möjligt. Svensk polis ges idag inte möjlighet att efterleva denna princip pÄ grund av invecklad och krÄnglig lagstiftning som stÄr i dess vÀg. Denna rapport visar att det idag skadas och dödas personer i onödan pÄ grund av otillrÀcklig lagstiftning. De finlÀndska lagstiftarna har löst mycket av problematiken genom att tillÄta en öppen och ej fallbunden tolkning av lagen. Statistik visar pÄ en markant skillnad i skadebilden lÀnderna emellan.

ABSTRACT TitelDen digitala kaffestugans grÄzon- En beskrivande studie om lÀkemedelsbranschens anvÀndning av sociala medier FörfattareLouise Ottosson & Rebecka Hoberg HandledareEmma HÄkansson KursMedie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT2010 SyfteStudien syftar till att beskriva hur lÀkemedelsbranschen anvÀnder sig av sociala medier utifrÄnde förutsÀttningar branschen har.Teoretiskt perspektivDen teoretiska grunden i denna studie bygger pÄ Issues Management och Publics kopplat till Det nya medielandskapet. MetodStudien har genomförts med kvalitativa samtalsintervjuer med sex styckenkommunikationschefer inom lÀkemedelsbranschen. ResultatResultatet tyder pÄ att lÀkemedelsbranschen har insett att sociala medier Àr en viktig del förbranschen i bÄde omvÀrldsbevakningssyfte och för att interagera med publics. Dock har intesociala medier en framtrÀdande roll i den dagliga omvÀrldsbevakningen men sociala medierhar en desto större del i branschens samarbete med patientföreningar. I anvÀndandet avsociala medier handlar det frÀmst om att informera eller sprida sitt budskap för att förebyggaryktesspridning. PÄ grund av lagen kan inte lÀkemedelsbranschen ta del av del av den dialogsom sociala medier erbjuder men i samarbete med patientföreningar har man hittat ett sÀtt attÀndÄ föra en dialog med publics. NyckelordPublic Relations, Sociala medier, Issues Management, LÀkemedel, OmvÀrldsbevakning.

Djur av olika slag och antal tillhör inte ovanligheter i svenska hem och pÄ svenska gÄrdar. TrÄkigt nog blir inte alla djur vÀl omhÀndertagna av sina Àgare, det Àr dÄ djurskyddsinspektörerna och polisen kommer in i bilden. En djurskyddsinspektörs uppgift Àr att kontrollera vÀlmÄendet och handhavandet med djur i den kommun man arbetar i. Denna rapport behandlar hur samarbetet mellan polis och djurskyddsinspektörer fungerar i en mindre kommun i norra Sverige i samband med omhÀndertaganden av djur. Det finns lagar och förordningar som styr hur detta ska gÄ till, bl.a.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Tidigare forskning om lastbilschaufförers arbetsförhÄllanden har visat att de utsÀtts för ett flertal stressorer i arbetet och att de har lÄg kontroll över sitt arbete. Syftet med studien var att undersöka lastbilschaufförers upplevelse av stress till följd av Europeiska Kör- och vilotidslagen (KoV), hur de upplever sin arbetssituation samt bidra till att öka förstÄelsen kring lastbilschaufförers arbetsförhÄllande. Studien omfattade sex manliga lastbilschaufförer frÄn Trestadsregionen (Uddevalla, TrollhÀttan, VÀnersborg) som omfattades av KoV. Samtliga chaufförer hade familj med olika Älder pÄ barn och chaufförernas yrkeserfarenhet varierade mellan 19 och 40 Är. Det genomfördes en kvalitativ studie utifrÄn en tematisk analysmetod.

Uthyrning i andra hand Àr i dagens samhÀlle ett vanligt förekommande fenomen och i denna uppsats har jag studerat ansvarsförhÄllandet för skadegörelse och störning av omgivning vid andrahandsuthyrning. Idag frambringar lagstiftningen mycket oklarheter och meningsskiljaktigheter vilket kan leda till förvirring vid tillÀmpning av lagen. Att bringa klarhet i lagtext borde sÄledes ses som nÄgot högt prioriterat för de ansvariga inom omrÄdet. I uppsatsen har jag undersökt hur ansvarsförhÄllandena historiskt sett ut, vilka Àndringar som skett i lagtext och hur en tolkning av dagens lagstiftning bör göras. För att kunna fÄ insikt i detta har propositioner granskats.

SkadestÄndsrÀtten Àr en viktig del av det juridiska systemet och berör rÀtten till ersÀttning för skador som orsakats av nÄgon annan och regleras i SkadestÄndslagen (1972: 207). Lagen har sÄvÀl en preventiv som en reparativ rÀttsverkan. Den preventiva funktionen bestÄr i att förhindra de skador som ger upphov till skadestÄndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnÄs genom att skadevÄllaren mÄste ersÀtta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta ansprÄk mot den som har vÄllat skadan, under förutsÀttningen att denne varit oaktsam eller vÄrdslös.

Ett antal förÀndringar har under Ären 2006 ? 2008 genomförts i lag (1982:80) om anstÀllningsskydd. Det finns flera olika faktorer som har bidragit till dessa förÀndringar. Sverige har bland annat fÄtt till uppgift att införliva tre EG-direktiv i svensk rÀtt. Detta har lett till att regeringen gjort en rad förÀndringar, bland annat rörande andelen tillÄtna tidsbegrÀnsade anstÀllningar samt hur lÀnge en arbetstagare fÄr befinna sig i en tidsbegrÀnsad anstÀllning innan den övergÄr till en tillsvidareanstÀllning.

Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?] Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken pÄ hur ett barn kan fara illa och vad lagen sÀger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstÄ hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhÄllandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med tre förskollÀrare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal pÄ BVC och en rektor pÄ en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt omrÄde.

Lagen om unga lagövertrÀdare syftar till att ungdomar som begÄr brott skall hÄllas borta ifrÄn kriminalvÄrden för att kunna ges en andra chans i samhÀllet och för att belysa eventuella problem som kan finnas i ungdomens hemmiljö sÄ att ungdomar inte hamnar i ett mönster med allt grövre kriminalitet. Klottrarproblematiken Àr inget som bara dyker upp, utan det byggs upp under en lÄng tid. Oftast börjas det i vÀldigt tidig Älder som oskyldigt busstreck som enligt vÄr hypotes inte tas pÄ allvar av vare sig förÀldrar, skola, polis eller socialtjÀnst. Risken att bli dömd för skadegörelse kopplat till klotter Àr försvinnande liten. I Stockholm lÀn finns det idag omkring 200 storklottrare vilket innebÀr att de klottrar dagligen och har klottret som största intresse.

FörmÄnsrÀttslagen behandlar den ordning i vilken en borgenÀr fÄr utdelning nÀr ett företag har försatts i konkurs. För att bland annat öka antalet företagsrekonstruktioner i Sverige fattade lagstiftarna beslut om Àndring av lagen. Effekter lagstiftaren vill se av Àndringarna var att bankerna skall göra bÀttre kredituppföljning, förmÄ bankerna att fokusera mera pÄ ÄterbetalningsförmÄgan istÀllet för sÀkerheter och att oprioriterade borgenÀrer ska fÄ bÀttre utdelning vid konkurs. Syftet med uppsatsen Àr att utreda om förÀndringarna i FörmÄnsrÀttslagen har pÄverkat bankernas kreditgivning till smÄ och medelstora företag och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Syftet Àr Àven att utreda om lagstiftarens syften som berör kreditgivning har uppfyllts med avseende pÄ Àndringarna i FörmÄnsrÀttslagen.

Ser man över vilka personer som studerar pÄ polisutbildningen Àr det inte den stereotypa biffiga killen som har gjort lumpen. Utan det Àr en stor variation av bÄde killar och tjejer i olika storlekar, utseenden, Äldrar, erfarenheter och personligheter. Svenskar med utlÀndsk hÀrkomst Àr den mÄlgruppen som Àr underrepresenterade inom polismyndigheterna. Problemet har varit att det Àr alldeles fÄ personer frÄn den kategorin som söker till polisutbildningen. Den svÄraste gruppen att rekrytera inom den kategorin Àr tjejer med utlÀndskt ursprung.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda om det föreligger en inkonsekvens mellan lagar och regelverk vad gÀller skyddet för barn vid marknadsföring. UtgÄngspunkten i arbetet tar sikte pÄ Internet som medium för att utreda om tydligare regler behövs pÄ omrÄdet. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr den rÀttsdogmatiska metoden som bygger pÄ grundantagandet att rÀtten bestÄr av ett sammanhÀngande nÀtverk av rÀttsregler. RÀttsdogmatiken karaktÀriseras genom sitt sÀtt att beakta rÀttskÀllorna i viss hierarkisk ordning, den sÄ kallade rÀttskÀllelÀran. Synen pÄ rÀttskÀllelÀran varierar och Sverige tycks ha en flexibel syn pÄ rÀttskÀllelÀran.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.

Dagligen möts vÄrdpersonal och patienter och samtal utgör en central del i vÄrdrelationen. Inom hÀlso- och sjukvÄrd gÀller sekretess enligt sekretesslagen som skydd för patienters personliga integritet. Tidigare forskning samt författarnas egna erfarenheter som verksamma inom vÄrden, visar att sekretesslagen inte alltid följs nÀr patienter blir inlagda pÄ sjukhus och samtal med vÄrdpersonal sker utan avskildhet. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplever att samtala med vÄrdpersonal nÀr medpatienter fanns pÄ samma sal. Studien var en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra kvinnor och en man, i Äldrarna 30-50 Är, intervjuades.