Studien handlar om att utveckla en förståelse för ?Lagen om valfrihet? ur biståndshandläggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare där samtliga har serviceinsatser från olika utförare. Utförarna är de företag som har en verksamhet inom hemtjänst för äldre.

Titel: Lagen om kassaregister ? Konkurrens på samma villkor inom restaurangbranschen i Gävle? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Therese Pedersen och Bilgen Soysüren Handledare: Markku Penttinen Datum: Juni 2010 Syfte: Syftet med vår uppsats är att få en djupare kunskap om lagen om kassaregister, eftersom det är en ny lag vill vi undersöka vad den kommer att ge för konsekvenser på företagsnivå just i restaurangbranschen. Vilka kostnader kommer det medföra med den nya lagen och kommer lagen att innebära att konkurrensen inom restaurangbranschen kommer att minska? Vi kartlägger även situationen med kassaregisterlagstiftningen internationellt. Detta genom att samla in åsikter från restaurangägare samt en representant från Skatteverket. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi använt oss av kvalitativ metod genom intervjuer med åtta restaurangägare i Gävle och en skatterevisor på Skatteverkets kontor i Gävle.

Den 1 januari 1999 infördes lagen som säger att revisorn ska anmäla till åklagare vid misstanke om brott. Sedan lagens införande har det funnits delade meningar om lagen är bra eller dålig. Vissa revisorer anser att lagen är negativ, eftersom de är rädda att ses som statens förlängda arm. Andra revisorer ser lagen som positiv, de ser fördelen med att revisorns roll stärks, vilket kan leda till att de slipper påtryckningar genom hänvisning till lagen. Syftet med studien är att förklara varför vissa revisorer anmäler vid misstanke om brott och andra revisorer inte gör det.

Lagen om offentlig upphandling har under de senaste tio åren reglerat upphandlingsförfaranden i Sverige. Lagen är ett resultat av en rad olika EG- direktiv som implementerats i den svenska lagstiftningen. På grund av att LOU ursprungligen kommer från EG-direktiv styrs en hel del av upphandlingsreglerna av allmänna europarättsliga principer. Lagens grundtanke är att all upphandling skall genomföras på ett affärsmässigt sätt samt i konkurrens. Lagstiftningen har, dels på grund av EG-direktiven och dels på det komplicerade ämnesområdet, blivit väldigt omfattande och komplicerad.

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbättra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under åren genomgått flera reformer och utvidgats genom bland annat två nya typer av besöksförbud: Särskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsätter att öka och år 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker något. De förväntningar som lagen om besöksförbud gett hos många ställer höga krav på polisen och rättsväsendet när det gäller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rättsväsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fått kritik.

Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är en tvångsvårdslag och är den enda lagen som avviker från frivillighetsprincipen i socialtjänstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gå emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svårigheter socialsekreterare kan ställas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rättssäkerhet och självbestämmanderätt. Syftet är också att problematisera socialsekreterarnas tillvägagångssätt gällande tillämpningen av LVM-lagstiftningen och om mål och syfte uppfylls. De teoretiska utgångspunkter som används för att kunna analysera det empiriska materialet är teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstå i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet användes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, därmed fångades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken.

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till då, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivå. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den ämnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vår litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhälle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels på kvinnornas situation, dels på klyftorna mellan stad och landsbygd utifrån vårt civilsamhälleliga ramverk.

Titel: Styr lagen etiken? ? En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag.Nivå: C-uppsats, kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Cecilia Andersen och Emilia Lindquist.Handledare: Agneta Sundström.Datum: 2014-05.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att skapa förståelse för hur kontroversiella företag, genom etisk marknadsföring, kan stärka sin legitimitet i relation till företagens intressenter.Metod: Forskningsansatsen är av kvalitativ karaktär. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semi-strukturerade intervjuer, utförda på tre olika företag, som alla är verksamma inom alkoholbranschen. Materialet analyserades med hjälp av en meningsanalys för att enklare finna likheter och skillnader.Resultat och slutsats: Lagen har en avgörande roll i det etiska arbete och styr hur etiska företagen är. Respondenterna i studien menar att genom att visa att de följer lagen, kommer legitimiteten stärkas automatiskt.Studiens bidrag: Ger en ökad förståelse för hur företag kan arbeta med etisk marknadsföring för att stärka legitimiteten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som bidrar till att preskription av skattefordringar har en egen lag och inte regleras i samma lag som övriga fordringar och varför preskriptionstiden av dessa fordringar kan förlängas. En rättsdogmatisk metod har använts för att fastställa gällande rätt inom området. Där lagtolkningen till största del skett med hjälp av objektiv lagtolkning och vissa oklara begrepp, så som särskilda skäl, har tolkning skett med hjälp av subjektiv lagtolkning. Vidare används en komparativ metod för att se likheter och skillnader mellan Lagen om preskription av skattefordringar m.m. och Preskriptionslagen.

Den här uppsatsen fokuserar på det faktumet att kvinnor och män ofta behandlas olika, både i samhället och i domstolen. Hierarkier baserade på biologiskt kön är särskilt uppenbara i missbruksmiljöer ? livet som missbrukande kvinna kan därför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhället att ingripa då en person med missbruksproblematik inte själv klarar av att bryta sitt missbruk. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om normer baserade på biologiskt kön spelar roll när personer tas om hand enligt lagen och om lagen används annorlunda beroende på om individen i fråga är en man eller en kvinna? Som metod för att få svar på våra frågor har vi granskat 60 domar från länsrätten i Malmö.

Sedan början av året 2009 har ett av de hetaste ämnena inom den allmänna debatten varit fildelningen över Internet. Den intensifierades i och med att den nya Ipred-lagen skulle träda i kraft den 1 april 2009, som en följd av Ipred-direktivet. Debatten präglas av motstående intressen, bestående av rättighetshavarnas önskan att skydda och bevaka sina rättigheter och fildelarnas värnande om fritt informationsflöde och personlig integritet.I uppsatsen redogörs för implementeringen av Ipred-direktivet och vilka problem som kan diskuteras vad gäller hur Sverige valt att utforma Ipred-lagen. Vid en närmare analys av denna uppdagas åtskilliga problem som delvis hör samman med tolkningen av den bakomliggande EG-rättsliga regleringen och delvis med avvägningssvårigheterna mellan rättighetsskyddet och integritetsskyddet. Uppsatsen redogör vidare för de olika orsaker som kan finnas till att människor väljer att följa eller inte följa en lag, regelefterlevnad.

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) uppkom efter en rad redovisningsskandaler i USA. Lagen tillkom för att återställa investerarnas förtroende och att kunna garantera att de finansiella rapporter som lämnas ut till aktiemarknaden innehåller en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Lagen påverkar alla svenska företag som är noterade på den amerikanska börsen eller handlar med värdepapper på den amerikanska marknaden. Det påstås att företag har drabbats av mycket höga kostnader för att tillämpa lagen. Vi har i denna uppsats valt att se på dessa kostnader och även om SOX kan bidraga med någon nytta.

Syftet med uppsatsen, att fastslå konsumentkreditlagens ändamål, analysera detta ändamål samt undersöka de rättsekonomiska effekterna lagen får har uppnåtts genom en rättsekonomisk analys samt genom studier av förarbeten, lag och doktrin. Formellt sett har lagstiftningen syftat till att stärka konsumentskyddet samt att lagharmonisera mot EG-rätten. Ur ett rättsekonomiskt perspektiv hade lagen som ändamål att bromsa överskuldsättningen, definiera, skydda samt upprätthålla rådigheter/rättigheter, stoppa finanskrisen och få fart på samhällsekonomin. Konsumentskyddet innefattade skydd av följande rådigheter: avtalsrätten, marknadsrätten, obligationsrätten. Även näringsidkarna skyddades genom marknadsrättsliga och näringsrättsliga regleringar.

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.