Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Mervärdesskattelagen trädde i kraft i Sverige år 1994 och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Efter Sveriges inträde i EU, år 1995, har det pågått anpassningsåtgärder inom momsområdet för att uppnå en harmonisering med EU:s mervärdesskattedirektiv. Medlemskapet har således inneburit att EU-rätten har blivit en del av det svenska rättssystemet och följaktligen är det inte längre bara den nationella rätten som ska beaktas utan stor hänsyn måste också tas till innehållet i EU-rätten. Från och med den 1 januari 2010 har det införts nya regler i mervärdesskattelagen om omsättningsland för tjänster. Detta har gjorts med anledning av direktiv 2008/8/EG och syftet med genomförandet av dessa regler i svensk rätt är att det allmänt sett är en fördel för rättstillämpningen om de svenska bestämmelserna i stort är ordnade på samma sätt som i EU-rätten.

För uppsägning på grund av personliga skäl krävs saklig grund och vid avskedande skall arbetstagaren "grovt åsidosatt sina åligganden". Lagen om anställningsskydd innehåller dock inga preciseringar av vad dessa rekvisit innebär, utan detta har lämnats till rättstillämpningen att avgöra. Vårt syfte med denna uppsats var därför att först och främst klargöra begreppen, uppsägning på grund av personliga skäl och avskedande, och därefter undersöka de fall där uppsägning eller avskedande har förelegat på grund av misshandel, som skett på eller i anslutning till arbetsplatsen. Vi ville också visa på i vilka situationer som begreppen är tillämpliga och vad som skiljer dem åt. Vi har dock ej berört den offentliga sektorn och ej heller fall där misshandeln ej skett på eller i anslutning till arbetsplatsen.

1994 infördes lagen om producentansvaret i Sverige, en del av denna var förordningen om förpackningar. Tanken med detta var att minska andelen avfall som gick till förbränning och deponi och samtidigt öka andelen till återvinning. Från och med 2002 blev det dessutom förbjudet att deponera brännbart avfall i Sverige. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken av avfallshanteringsmetoderna, återvinning eller förbränning med energiutvinning, som är mest samhällsekonomiskt lönsam gällande hantering av vätskekartonger. De externa kostnaderna, hushållens kostnader och miljökostnader, är mycket viktiga i kalkylen.

Upphovsrätt är den rätt som författare, kompositörer, konstnärer och andra upphovsmän har till sina verk. Bestämmelserna om detta finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Upphovsrätt avser att ge rättsligt skydd för resultat av andligt skapande i vilken form det än föreligger samt en rätt till ersättning för skapade verk. Upphovsrätten har emellertid tvingats genomgå omfattande förändringar på grund av den tekniska utvecklingen som sker på området. Den digitala teknologin möjliggör idag att det snabbt, billigt och enkelt går att framställa nästan exakta kopior av skyddade verk i alla former och att överföra dem till ett stort antal mottagare med hjälp av internationella nätverk som Internet.

Överensstämmelsen mellan den kombinerade företagsförsäkringens villkor och försäkringsavtalslagenI uppsatsen undersöks hur väl villkoren avseende företagsförsäkring beaktar bestämmelser i försäkringsavtalslagen (2005:104), förkortad FAL. Det gäller både tvingande och dispositiva lagbestämmelser samt huruvida försäkringsbolag uppfyller den informationsplikt som under vissa förutsättningar föreligger. De försäkringsvillkor som används utgörs av befintliga villkor för den kombinerade företagsförsäkringen för små och medelstora företag hos Länsförsäkringar, If Skadeförsäkring och Trygg-Hansa. I uppsatsen framkommer slutsatsen att de granskade försäkringsvillkoren på flera punkter inte beaktar FAL. Detta gäller särskilt avseende informationsplikten, men också avseende de dispositiva bestämmelsernas syfte och motiv och även avseende tvingande bestämmelser.

Den nuvarande svenska abortlagen infördes 1975. Lagen innebär att kvinnan har rätt att avbryta graviditeten fram till vecka 18. År 2006 genomfördes totalt 36 045 aborter. Litteraturstudiens syfte var att beskriva män och kvinnors upplevelser i samband med abort. Studien baserades på totalt åtta vetenskapliga artiklar.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Psykosocial arbetsmiljö är ett problem som återfinns inom många arbetsplatser i världen. Denna studie är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med fyra enhetschefer som arbetar inom verksamheter tillhörande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Studiens syfte är att undersöka, förstå och beskriva hur enhetschefer inom LSS-verksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt vilka faktorer som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar att enhetscheferna upplever sig ha en bra psykosocial arbetsmiljö utifrån de förutsättningar som finns. De arbetar utifrån att förbättra sin egna psykosociala arbetsmiljö vilket har blivit en förbättring men det finns fortfarande brister kvar.

I föreliggande studie undersöks hur rättssäkerheten tillämpas och tolkas allmänt för barn som placeras utanför det egna hemmet av socialtjänsten samt hur rättssäkerheten tolkas och tillämpas när det rör barn som är placerade på ideella kvinnojourer. Studien är av rättssociologisk art. Metoden som används i studien är en kombination av rättsdogmatisk metod och samhällsvetenskaplig metod. Detta för att genom den rättsdogmatiska metoden studera lagstiftning och den samhällsvetenskapliga undersöka hur lagen tillämpas i praktiken. Materialet består av texter samt intervju.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet består av domar från högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och Regeringsrätten. Dessa domar har analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sägas komma till uttryck i rättens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebär. Jag har använt mig av teorier om sociala konstruktioner och språkets betydelse för vår förståelse av omvärlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstås och hur det konstrueras.

The purpose of this study was to find out why the law that regulates downloading copyrighted material does not work and which of the most important main reasons lies behind downloading behaviour. The phenomenon being well investigated earlier has actualized a new demand for normative investigation in connection with the hot debated IPRED-law.Using qualitative method comprising of interviews with three typical file sharers and anchored in Max Webers action typology, rational choice theory and the norm model followed by two assessment models, we found that four important reasons lies behind downloading behaviour: 1) economical reasons was the most central and frequent determinant followed by 2) accessibility and comfort, and 3) social acceptance and moral and also 4) habits. Although the content of the law was correctly provided by the interviewees, it was clear that they did not perceive the impact of the law as meaningful or threatening.The results, being compatible with previous research, are discussed in terms of the named theories and assessment models. We suggest further research to take into account peoples norms as the new IPRED-law soon will be functional as well as studies from a perspective of the legal rights of the individual..

Titel: Räntesnurror - hur fungerar de, och vilka argument finns för och emot dem? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jessica Bjurman, Katarina Brohlin Handledare: Markku Penttinen Datum: 2013 - 02 - 20 Syfte: Syftet med denna uppsats är att inom ramen för det företagsekonomiska ämnet forska    kring begreppet räntesnurror. Räntesnurror innebär skatteplanering med ränteavdrag som sänker bolagsskatten och därmed skänker verksamheten en ekonomisk fördel. Forskningen fokuserar på att vidare ta reda på vad räntesnurror är, och vilka argument som finns för och emot dem. Även den nya lagstiftningen kommer att studeras, för att undersöka vilka konsekvenser den kan komma att medföra för svenska företag. Metod: Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod, med utgångspunkt i det hermeneutiska synsättet.

Lagen om läkemedelskommittéer infördes den 1 januari 1997 och innebär att det i varje landsting ska finnas minst en läkemedelskommitté. Syftet med kommittéernas verksamhet är att verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning, grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta gör kommittéerna genom att rekommendera läkemedel till en så kallad baslista. I denna uppsats görs en enkätstudie av kommittéernas attityder till och användning av hälsoekonomiska utvärderingar vid dessa rekommendationer. För att få en uppfattning om detta har en representant från varje kommitté i Sverige svarat på frågor som berör beslutskriterier, informationskällor, utbildning samt attityder till och användning av utvärderingars resultat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet består av domar från högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och Regeringsrätten. Dessa domar har analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sägas komma till uttryck i rättens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebär. Jag har använt mig av teorier om sociala konstruktioner och språkets betydelse för vår förståelse av omvärlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstås och hur det konstrueras.