Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av 16 kommuners riktlinjer för vÄrd och Àldreomsorg. Syftet Àr att undersöka hur kommunerna formulerar sina riktlinjer samt om dessa stÀmmer överens med SocialtjÀnstlagen. Vidare undersöker uppsatsen variationen dessa riktlinjer emellan och försöker ge förklaringar utifrÄn teorier om hur politiska organisationer styrs och hur man skapar legitimitet i myndighetsutövning. En ytterligare förklaringsmodell erbjuds i form av ett förÀndrat ledarskapsideal inom byrÄkratiska organisationer. Inriktningen pÄ uppsatsen Àr att undersöka vad riktlinjerna i sig anger och sedan sÀtta detta i en kontext med tidigare forskning och teori.

Det hÀr Àr en uppsats om svenskt jÀmstÀlldhetsarbete. Under lÄng tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mÄl. Ett av de viktigaste mÄlen idag handlar om jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor. Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av Mills problemuppdelning i allmÀnna problem och personliga bekymmer analysera förÀldraförsÀkringens roll för ett jÀmstÀllt Sverige och huruvida förÀldraförsÀkringen kan leda till ökad jÀmstÀlldhet.Vi har anvÀnt oss av Tillys teori om kategoriell ojÀmlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmÀnna problem och personliga bekymmer. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om förÀldraledighet, tidigare forskning och statistik.Resultatet vi har kommit fram till Àr att förÀldraförsÀkringen Àr ett medel för att lösa ett allmÀnt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos förÀldrarna.

Hur en mÀnniska bor har stor betydelse för livskvaliteten och för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor. Detta Àr inte minst viktigt för personer med sÀrskilda behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar rÀtten till insatser och en av dessa insatser Àr sÀrskilt boende med stöd och service. Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ kommuner möter ansökningar om sÀrskilt boende för vuxna funktionshindrade. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med kommunernas handikappchefer och LSS-handlÀggare, representanter för intresseorganisationer för utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade ville vi fÄ en uppfattning om personer som Àr insatsberÀttigade fÄr sina behov tillgodosedda.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Problemdiskussion: För 25 Ă„r sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsĂ€ga sig revision.Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, dĂ€rtill hur denna lagförĂ€ndring kan pĂ„verka Skatteverkets arbete att bekĂ€mpa den.Metod: En kvalitativ studie har genomförts. DĂ€r den empiriska datainsamlingen bygger pĂ„ intervjuer med tre regionchefer pĂ„ skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krĂ€vs det att företaget anser att nyttan att frĂ„nsĂ€ga sig revision Ă€r större Ă€n den hjĂ€lp revisorn bistĂ„r med idag. MĂ„nga bedömer att företag i framtiden kommer att anvĂ€nda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att krĂ€va detta..

I denna uppsats har vi försökt ta fram de faktorer som har betydelse för sjÀlva brottet och vad som behövs för att kunna försvÄra och förebygga för de personer som gör sig skyldiga för denna typ av brott. Syftet med denna uppsats Àr att kunna vara en lÀnk mellan butiker och övriga aktörer som arbetar mot snatterier och försöker komma pÄ ett bra och givande sÀtt att motverka att butiker blir utsatta för brottet. Denna uppsats avhandlar snatteri och stöld i butiker och varuhus. I avhandlingen förklaras vad lagen sÀger och innebörden av stöld och snatteribrottet. Undersökningen har tagit sikte pÄ möjliga ÄtgÀrder som polis, vÀktare och butiker kan vidta för att förebygga brottet.

Sverige Àr det första landet som gav mÀnniskor med transsexualism möjligheten att Àndrajuridisk könstillhörighet. Den första lagen om ?FaststÀllande av könstillhörighet i vissa fall?infördes 1972 och krÀvde att personen skulle vara över 18 Är, ogift, folkbokförd i Sverige samtsteril. Nu krÀvs endast att personen Àr över 18 Är och boende i Sverige efter flera Ärs politiskkamp för trans*personers mÀnskliga rÀttigheter. Steriliseringskravet Àr Àntligen borta men Àr viframme Àn? Vad hÀnder enligt svensk lag nÀr den juridiska könstillhörigheten Àr Àndrad? FinnsnÄgon risk för intrÄng i mÀnniskors integritet och rÀtt till privatliv efter ett faststÀllande av nyjuridisk könstillhörighet? Vad hÀnder med folkbokföring av slÀktskap? Min undersökningsynliggör juridiska dilemman för personer som har Àndrat juridisk könstillhörighet.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gÀller för flera svenska samhÀllsomrÄden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsÀttning har rÀtt att bli bedömda utifrÄn sina egenskaper och förmÄgor. NÀr jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svÄrt att antas till grundlÀggande militÀr utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta nÀrmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument frÄn Försvarsmakten sett utifrÄn ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

I det svenska rÀttsystemet förekommer rÀttsligt konsekvenslösa bestÀmmelser. Visserligen kan denna typ av bestÀmmelser pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt fylla en funktion i samhÀllet i den mÄn de följs och tillÀmpas; exempelvis kan de ge moralisk vÀgledning i vissa frÄgor. Det finns dock en lÄng rad problem med bestÀmmelserna, som ger oss anledning att dra slutsatsen att de inte bör finnas. I uppsatsen diskuteras om det Àr felaktigt ur ett regelutilitaristiskt och pliktetiskt perspektiv att stifta och upprÀtthÄlla rÀttsligt konsekvenslösa bestÀmmelser. Det diskuteras Àven huruvida sÄdana bestÀmmelser kan vara lag eller inte.

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett sĂ€rskilt förbehĂ„ll. DĂ„ svenska avtalslagen betraktas som förĂ„ldrad i jĂ€mförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mĂ„n om att öka effektiviteten pĂ„ den inre marknaden. UniP och PECL, Ă€r andra internationella principer som kan pĂ„verka avtalslagens utveckling, pĂ„ sĂ„ vis att hĂ€nvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av grĂ€nsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, dĂ„ dess frĂ€msta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk pĂ„ kontraktsrĂ€ttens omrĂ„de.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Fotboll Àr den mest populÀra lagsporten vÀrlden över, för nÀrvarande med ungefÀr 200 miljoner spelare. Det finns drygt 200.000 licensierade spelare i Sverige idag. Skaderisken i fotboll har i flera studier berÀknats till ungefÀr 10-35 skador per 1000 speltimmar. Syftet med studien var att undersöka vilken medicinsk personal som manliga fotbollsspelare har och önskar ha tillgÄng till genom sin klubb vid skada, samt om önskemÄlen skiljer sig mellan tvÄ lag pÄ olika nivÄer. Syftet var ocksÄ att undersöka om spelarna sökt medicinsk hjÀlp vid skada under föregÄende sÀsong.

VarumÀrken inom B2B börjar fÄ allt större uppmÀrksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmÀrksammats att varumÀrken har betydelse inom B2B-kontexter. VarumÀrket Àr ett av fÄ sÀtt att differentiera sig pÄ konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nÄ nya marknader. Samtidigt Àr forskningen om hur företag inom B2B bygger varumÀrken begrÀnsad. B2B-marknader kÀnnetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande Àr vinstrivande företag utan Àven kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer.I följande studie studeras underleverantörer vilka kÀnnetecknas av dess förmÄga att producera varor och tjÀnster till förmÄn för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör Àr den grundlÀggande rollen att vara en vÀrdeförmedlare som underlÀttar kundernas vÀrdeskapande.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur LVM-utredningar Àr skrivna utifrÄn ett klientperspektiv. Vi har studerat hur utredarna framstÀller klienterna och om klienterna fÄr komma till tals i utredningarna. Vi har med kvalitativ diskursanalys som metod studerat fyra skriftliga LVM-utredningar skrivna i en kommun i VÀstsverige. Med stöd av diskursteorin har vi besvarat vÄra frÄgestÀllningar och vÄrt syfte genom att granska utredningarna. Vi har ocksÄ utfört tre intervjuer med tre socialsekreterare i den kommun vi inhÀmtat material frÄn.

Uppsatsen huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur lagstiftningen Àr rustad för den tekniska utvecklingen. Arbetet har visat pÄ samspelet mellan grundlag och allmÀn lag som reglerar Internet som kommunikationsform och skyddet för de yttranden som framförs dÀr. Fokusen i arbetet har legat pÄ hur IT-brottslighet förebyggs och motverkas. Sedvanlig juridisk metod, med studier av lag, doktrin, praxis och förarbeten har anvÀnts. Arbetet fick Àven i viss mÄn ett EU- perspektiv dÄ EU-rÀttslig reglering med fokus pÄ informationsteknologin och IT-brott har implementerats i Sverige.