SammanfattningGenom historien har det, både i Sverige och i andra västländer, hänt mycket på det psykiatriska vårdområdet. De behandlingsmetoder som stått till buds har växlat, liksom synen på psykiskt sjuka människor. Huruvida vården kan anses ha fungerat tillfredställande eller inte har följt utvecklingen i samhället samt den rådande synen på psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den svenska psykiatriska tvångsvården kan anses fungera i Sverige idag, men även vad det är som avgör om den fungerar eller inte. För att kunna förstå tankarna bakom den lagstiftning vi har idag i form av lagen om psykiatrisk tvångsvård, tar uppsatsen upp en kortfattad redogörelse för den historiska utveckling som slutligen ledde fram till denna lagstiftning.

Barn som genomgår undersökningar med joniserande strålning har en högre risk att drabbas av cancer. Barn är känsligare för joniserande strålning eftersom att deras organ håller på att utvecklas och är känsligare för effekterna av strålningen. Risken att drabbas av cancer ökar med en högre stråldos. Datortomografiundersökningar ger mångdubbelt högre stråldoser än en konventionell röntgenundersökning. Röntgenundersökningar på barn med datortomografier ökar trots medvetenheten om de höga stråldoserna.

Arbetet handlar om hur föräldrar till barn i behov av särskilt stöd känner sig förstådda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset är på hur föräldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. Föräldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att få svar på frågeställningarna har åtta föräldrar som har barn i behov av särskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet är att försöka förstå hur föräldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur föräldrar tänker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer är den metod som har använts i arbetet. Efter intervjuerna är empirin sammanställd och analyserad.

SammanfattningBakgrund: Förr ansågs barn med autismspektrum störning (AST) vara besatta av demoner eller var allmänt ouppfostrade. Följden blev att föräldrarnas oro ökade och de fick en känsla av skuld och skam eftersom deras barn inte betedde sig på ett acceptabelt sätt. Tidigare forskning visar att det är mer stressfullt att leva med ett barn med AST. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva föräldrars livssituation av att leva med ett barn eller ungdom som har en AST-diagnos. Metod: Uppsatsen gjordes genom en litteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Under 2012 uppmärksammades ett ovanligt rån i media. En berusad man föll ned på ett tunnelbanespår och slog sig medvetslös. Därefter rånades han på sina värdesaker och lämnades åt sitt öde medan gärningsmannen lämnade platsen. Syftet med den här undersökningen var att mäta empati gentemot gärningsmannen och brottsoffret i denna händelse. I en kvantitativ enkätundersökning, med kvalitativa inslag, deltog 138 studenter varav 70 män.

Vår studie har sin grund i den komplexitet som råder kring uppmärksammandet och anmälanav barn som far illa. Syftet med vår studie har varit att öka vår förståelse för den betydelsesamverkan mellan skola och socialtjänst kan ha för ett tidigt uppmärksammande av barn sommisstänks fara illa. Vi har genom att intervjua lärare/förskollärare och socialsekreterare somdeltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vår förståelse och tagit del av vad deltagarnauppfattar att projektet har lett till för uppmärksammandet av barn som misstänks fara illa. Ivår analys har vi använt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olikaorganisatoriska faktorers påverkan på samverkan. Vår studie kan inte klarlägga om personalenuppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utsträckning uppmärksammats viaanmälningar.

Denna uppsats belyser problematiken inom de två största myndigheterna: Socialtjänsten och Polisen då de ska kommunicera mellan varandra vid hantering av ungdomsbrottslig verksamhet. För att få en bättre inblick i hur dessa myndigheter arbetar bör man sätta sig in i hur deras verksamheter är uppbyggda samt vilka lagar det är som styr verksamheterna. Lagarna som mest berör den enskilde ungdomen är: Lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LVU), Lagen om unga lagöverträdare (LuL) och sekretesslagen (SekrL). I arbetet framhålls att polisen är en myndighet som inte har någon sekretess gentemot social myndighet, då det gäller en ung lagöverträdare. Med detta menas att polisen framför all fakta som berör den unga lagöverträdaren som finns att tillgå i utredningen.

På senare år har samhället ökat uppmärksamheten på barn som bevittnar våld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder på att denna grupp barn far väldigt illa utav våldet som sker mellan föräldrarna inom hemmets fyra väggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmärksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, då störst fokus lagts på mamman som utsatts för våld. Det har även konstaterats att mörkertalet är stort i samhället, vilket innebär att endast en bråkdel av de barn som bevittnar våld kommer till myndigheters kännedom. Barn som bevittnar våld i hemmet är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem, och bör därmed ses som en stor samhällsuppgift att arbeta vidare med.

Ocker är en företeelse som har funnit i alla tider. Redan i bibeln finns uttryckt att det är något förkastligt som inte bör få finnas. Då definierades ocker som tagande av ränta. Med tiden kom definitionen att ändras till att innebära tagande av oskäligt hög ränta, det vill säga överstigande räntemaximumet på 6 %. En bestämmelse om ett sådant maximum togs in i lagen, där den fanns kvar ända in i den delvis fortfarande gällande lagen från år 1734.

Forskningsöversikten handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitet, övervikt och psykisk hälsa. Enligt WHO så har övervikten fördubblats i Europa under de senaste årtionden, fler dör av övervikts relaterade sjukdomar än av svält. Även i Sverige så har övervikt ökat och fler barn väljer stilla sittande aktiviteter framför fysiskt ansträngning.Syftet med forskningsöversikten var att undersöka sambandet mellan övervikt, psykisk och fysisk hälsa hos barn i allmänhet. Syftet med studien var även att skapa en systematiserad bild av relevant forskning.13 artiklar analyserades och blev en del av forskningsöversikten, de valdes ut efter granskning av abstraktet och närmare genomgång av innehållet.Resultatet visade att de flesta artiklar hävdar att barn inte är tillräckligt fysiskt aktiva på förskolor och skolor. Fler barn väljer att ägna sig åt lugnare aktiviteter än fysiskt krävande lekar.

Övervikt och fetma är ett stort problem både globalt och nationellt och drabbar både vuxna och barn. Överviktiga barn löper risk för medicinska, psykiska och sociala problem. Föräldrar spelar en nyckelroll i barnets liv och utveckling men även i behandlingen av barn med övervikt. Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning om hur lärare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD står för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och är en funktionsnedsättning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frågor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och kan även vara hyperaktiva.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas på ett mindre sjukhus, vilket gör att många barn vårdas på allmän IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vårdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 år, på en allmän IVA. Det finns stora skillnader mellan att vårda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar på en allmän IVA kan sakna de kunskaper som krävs för att vårda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i åtta kategorier och ett tema. Studien genomfördes på ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en känslomässig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Barns fysiska uppväxtmiljö har genom förskolan homogeniserats. Nästan 90% av alla 1-5åringar vistas i förskola merparten av sin vakna tid. Därför är det angeläget att kritiskt granska vad denna miljö erbjuder barn. Uppsatsen fokuserar på växtmaterialet barn klättrar i på förskolor. Studien omfattar växtmaterial med klätterslitage på 65 förskolor i Lund. I studien har en metod att värdera växtmaterial efter barns klätterslitage uppfunnits och implementerats. Resultatet av studien har konkretiserats i en sammanställning av användbara arter.

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn.Vi ville göra detta eftersom vi ansåg att det behövs mer naturvetenskapliga läromedel anpassade för barn i yngr åldrar. Med denna bok var vår förhopp.