Lagen om genetisk integritet 2006:351 reglerar villkoren för fosterdiagnostik och innefattar att alla gravida skall erbjudas en allomfattande information om fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik innefattar det som benÀmns som rutinmÀssig ultraljudsundersökning som Àr frivillig att vÀljas av blivande förÀldrar som Àr inskrivna i svensk mödrahÀlsovÄrd under graviditeten. Informationen om rutinmÀssigt ultraljud ges vanligtvis av barnmorskor. Flertalet studier visar att blivande förÀldrar inte har tillrÀcklig kunskap om undersökningen för att göra ett informerat val. Syftet med studien Àr att beskriva vad allomfattande information om rutinmÀssig ultraljudsundersökning innebÀr för barnmorskor.Intervjuer genomfördes med tolv barnmorskor som har erfarenhet av att ge information om rutinultraljud.

För att kontinuerligt bibehÄlla ett flygplan i ett sÀkert och luftvÀrdigt tillstÄnd sÄ krÀvs bÄde stora och smÄ ingenjörsmÀssiga ÄtgÀrder, ur drift- och underhÄllssynpunkt. En av de större ÄtgÀrderna Àr att byta ut motorn pÄ ett flygplan till en starkare motor för att förbÀttra prestandan, vilket leder till att i synnerhet fÄ en kortare startstrÀcka. Det hÀr examensarbetet behandlar just en sÄdan modifiering, nÀmligen ett motorbyte pÄ en Cessna 172. Flygplanets nuvarande motor Àr utsatt för korrosion och mÄste snart bytas. DÄ skulle det kunna vara lÀmpligt att byta till en starkare motor för att förbÀttra startprestandan.

Sverige som land har ingen tradition av att adoptera barn inom samhÀllsvÄrden, istÀllet har lÄnga familjehemsplaceringar anvÀnds. Vi vill med detta examensarbete undersöka vad de olika parterna Äberopar vid en tingsrÀttsförhandling gÀllande adoption av ett familjehemsbarn och vad som sedan lÀggs fram som skÀl till beslutet. Examensarbetet kommer utgÄ ifrÄn rÀttssociologi som metod och teori. Detta innebÀr att vi kommer att söka efter det som parterna Äberopar som Äterfinns i 4 kapitel förÀldrabalken men Àven samhÀlleliga betydelser som kan komma att pÄverka utfallet. Anknytningsteorin kommer dessutom appliceras pÄ vÄrt material.

Abstract Titel: JĂ€mstĂ€lldhet i skolan ? ett arbete om pedagogers tankar kring jĂ€mstĂ€lldhetsarbetet i skolan. Författare: Anders Jakobsson och Benita Reuter Handledare: Ingrid Hillborg Institution: Individ och samhĂ€lle vid LĂ€rarhögskolan i Malmö Typ av arbete: C-uppsats, 10 p. Antal sidor: 37 sidor Tidpunkt: November ? Januari 2006/2007 Nyckelord: Genus, jĂ€mstĂ€lldhet, Likabehandlingsplan, skola Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Syftet att ta reda pĂ„ hur verksamma pedagoger ser pĂ„ genusmedvetenhet i sin undervisning, vad de rĂ€knar in i begreppet genusmedveten och om de anser sig sjĂ€lva behöva arbeta genusmedvetet och hur de definierar ett genusmedvetet arbete. Vi har Ă€ven tittat pĂ„ om de Ă€r bekanta med Likabehandlingsplanen (2006:83) och om de arbetar i enighet med den. VĂ„r utgĂ„ngspunkt har varit att vi inte tror att Likabehandlingsplanen Ă€r applicerad pĂ„ verksamheten i den utstrĂ€ckning som lagen krĂ€ver. FrĂ„gestĂ€llningar: ? Anser pedagoger att de behöver arbeta genusmedvetet? ? Vad anser pedagoger att innebörden av att arbeta genusmedvetet Ă€r? ? Anser pedagoger att pojkar eller flickor fĂ„r mest uppmĂ€rksamhet i klassrummet? ? Är Likabehandlingsplanen (2006:83) förankrad i pedagogernas arbete? Metod: Vi har anvĂ€nt oss av enkĂ€t och intervju som undersökningsverktyg.

Syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur personalen pÄ tvÄ gruppbostÀder, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, utformar stöd gentemot de boende pÄ gruppbostÀderna. AvgrÀnsningen Àr dragen till att undersöka matsituationen dÀr denna Àr uppdelad i de fyra delarna: planering, inhandling, matlagning och mÄltiden som social konstruktion. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med personal frÄn gruppbostÀderna och fokus Àr att undersöka huruvida de boende fÄr vara delaktiga och sjÀlvbestÀmmande i matsituationen. Det framkommer i undersökningen att förhÄllandet mellan boende och personal Àr komplext och att personalen pÄverkar de boende pÄ explicita sÄvÀl som implicita sÀtt. DÄ stödet som erbjuds till stor del grundar sig i en normalisering sÄ pÄverkas de boende bland annat till att tillaga varierad kost samt att Àta nyttig mat.

Uppsatsens syfte var att berÀkna företagets totala kostnader för sjukfrÄnvaro och undersöka om hÀlsoinvesteringarna Àr ekonomiskt motiverbara i form av minskad sjukfrÄnvarokostnad. Vid berÀkning av företagets totala kostnader för sjukfrÄnvaron har vi utgÄtt frÄn Liukkonens modell som innefattar bÄde kvarvarande- och merkostnader som uppkommer till följd av sjukfrÄnvaron. Modellen har sedan kompletterats med förklaringar frÄn andra författare. Datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med personalansvariga pÄ tre företag. Vi valde företag i tre olika branscher; ett tjÀnsteföretag, ett tillverkande företag och ett sjukhus i den offentliga sektorn.I vÄr undersökning fann vi att företagens redovisade kostnader för sjukfrÄnvaro Àr betydligt lÀgre Àn vad vÄra berÀkningar visade.

Konflikt betyder sammanstötning eller krock och syftar dÄ till exempel till krock mellan förvÀntningar, vÀrderingar, mÄl eller behov. I Sverige Àr kommuner de som ger mest pengar Ät idrottsföreningar, som ocksÄ Àr den största verksamheten som bedrivs i samhÀllet med över tre miljoner medlemmar. Trots att idrottsverksamheten Àr sÄ stor i dagens samhÀllse blir inte bara vuxna utan Àven barn mer stillasittande. Stillasittandet pÄverkar framförallt den fysiska hÀlsan negativt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns en intressekonflikt mellan kommunen och idrottsföreningarnas syn pÄ barn och ungdomars deltagande i idrottsföreningar.

Problematiken för vÄr studie grundar sig i den nya revisionslagen som trÀdde ikraft 1 november 2010, nÀmligen avskaffandet av revisionsplikten. Lagen innebÀr att alla aktiebolag som understiger tvÄ av tre följande grÀnsvÀrden: att ha i genomsnitt 3 anstÀllda, omsÀttningen understiger 3 miljoner svenska kronor och att balansomslutningen understiger 1,5 miljoner svenska kronor, behöver inte anlita en revisor.I samband med att revisionsplikten avskaffades, diskuteras det mycket vilken betydelse revisionen hade för olika intressenter. Revisionen infördes framförallt för att ge bÀttre kontrollmöjligheter för externa intressenter. Trots lagÀndringen, Àr det idag flertal smÄföretag som fortsÀtter att behÄlla revisorn i företaget och det beror frÀmst pÄ grund av externa intressenternas pÄverkan.VÄrt syfte med studien Àr att skapa förstÄelse varför smÄföretag behÄller revisorn i företaget i förhÄllande till externa intressenter och hur externa intressenter pÄverkar det, ur smÄföretagens perspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ studie i form av intervjuer.

Yrket personlig assistent Àr ett relativ nytt yrke som uppkom för att stÀrka inflytandet för personer med funktionsnedsÀttning. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att arbeta i nÄgon annans hem och att trÀda över tröskeln till nÄgon som Àr i behov av hjÀlp. Detta innebÀr att man fÄr bortse frÄn sina egna Äsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara nÄgon annans armar och ben, sÄ att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie Àr att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör nÄgon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Yrket personlig assistent Àr ett relativ nytt yrke som uppkom för att stÀrka inflytandet för personer med funktionsnedsÀttning. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att arbeta i nÄgon annans hem och att trÀda över tröskeln till nÄgon som Àr i behov av hjÀlp. Detta innebÀr att man fÄr bortse frÄn sina egna Äsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara nÄgon annans armar och ben, sÄ att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie Àr att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör nÄgon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur politiker anvÀnder sig av media för att legitimera sina förslag och stÄndpunkter för medborgarna. Genom anvÀndning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat dÀr politiker Àr refererade eller citerade. För att kunna uppnÄ syftet har införandet av den nya signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni mÄnad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrÄn artiklar frÄn fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera anvÀndningen av media och dess roll i det politiska systemets legitimitetsprocess.Vid analysen framtrÀder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny signalspaningslag. Kategorierna strÀcker sig över tidningsgrÀnserna och har i uppsatsen benÀmnts som ?överhÀngande fara?, ?ni har fel?, ?en stÀrkt integritet?, ?dags för beslut?, ?anpassning?, ?vi lyssnar? och ?det Àr fÀrdigt nu?.Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen dÀr igenom formas.

Lag om exploateringssamverkan (ESL) trÀdde i kraft 1987 och syftet med lagen Àr bland annat att fastighetsÀgare i samrÄd med kommunen ska ha möjlighet att iordningsstÀlla mark och anlÀggningar för exploatering vid lantmÀteriförrÀttning (Boverket, 2009).Exploateringssamverkan Àr en anvÀndbar metod nÀr behov finns av samverkan i omrÄden med splittrad fastighetsindelning (Proposition 1985/86:2). Vid splittrad fastighetsindelning kan exploateringssamverkan göra det lÀttare för fastighetsÀgarna och kommunen att utforma och genomföra en detaljplan utan att vara bundna till fastighetsgrÀnser. Lagstiftningen upplevs komplicerad vilket troligen Àr en anledning till att ESL endast har anvÀnts i fÄtalet fall enligt Plan- och byggutredningen (SOU, 2005).  Syftet med arbetet har varit att undersöka processen med exploateringssamverkan och dess möjligheter och begrÀnsningar. TillÀmpningen av ESL inom förrÀttningsförfarandet och kommunikationen mellan de olika aktörerna i exploateringssamverkan har studerats. De metoder som har anvÀnts i arbetet Àr litteraturstudie, fallstudier och intervjuer. De möjligheter som exploateringssamverkan ger enskilda fastighetsÀgare Àr att genomföra exploatering tillsammans med andra fastighetsÀgare och att exploateringssamverkan kan ske oberoende av fastighetsgrÀnser.

Den första januari 1998 trÀdde en ny lag ikraft, Lag (1997:614) om kommunal redovisning. Lagen stadgar att pensioner intjÀnade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse medan de som intjÀnats efter 1997 skall skuldföras. Det finns idag kommuner som, trots lagstiftningen, redovisar Àven det som intjÀnats före 1998 som skuld eller avsÀttning. Det leder oss in pÄ uppsatsens syfte som Àr att kartlÀgga hur och förklara varför kommuner redovisar och hanterar pensionsförpliktelser pÄ skilda sÀtt.Positive Accounting Theory (PAT), Downs teori samt Institutionell teori (IT) ligger till grund för de hypoteser som arbetats fram. PAT och Downs teori bygger pÄ tanken att mÀnniskor i första hand ser till sin egen nytta och maximerar egen vÀlfÀrd.

Revisorns oberoende har debatterats lika lÀnge som revisionsyrket existerat och under de senaste Ären har frÄgan blivit mycket aktuell. En faktor bakom detta har varit ett flertal företagsskandaler som bidragit till att revisorns oberoende ifrÄgasatts. I syfte att garantera revisorns oberoende instiftades den 1 januari 2002 en ny Revisorslag, innehÄllande den sÄ kallade analysmodellen. Denna uppsats syftar till att utreda huruvida det föreligger en enhetlig uppfattning av oberoendebegreppet, analysmodellen samt lagÀndringen bland revisorer. Vidare avser den till att utreda om det föreligger nÄgra skillnader mellan stora och smÄ revisionsbyrÄer avseende dessa aspekter.Teorin som uppsatsen bygger pÄ bestÄr av debatter kring revisorns oberoende samt en beskrivning av analysmodellen och dess uppbyggnad.

Denna uppsats utreder rÀttslÀget avseende anstÀllningskontrakt enligt A-SINK(artistkontrakt). En historisk Äterblick presenteras med förklaring av vilken lagstiftningsom var gÀllande innan lagen om sÀrskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK), trÀdde i kraft. Uppsatsen beskriver aktuell lagstiftning samt hur nÄgraishockeyklubbar, med erfarenhet vad gÀller artistkontrakt, ser pÄ utvecklingen av ASINKsamt dess tillÀmpning.A-SINK tillÀmpas för artister och idrottsutövare, bosatta i utlandet, som under enbegrÀnsad tid vistas i Sverige för att bedriva idrott eller annat framförande. Dessa?artister? avlönas enligt speciella skatteregler.