Det Àr idag vanligt att företag löser sina tvister genom skiljeförfarande. De har hÀr större möjlighet att kontrollera förfarandet och fÄ ett snabbare avgörande Àn i en domstolsprocess. Förfarandet Àr dessutom konfidentiellt. Skiljeförfaranden sker ofta mellan parter frÄn olika lÀnder och det Àr vanligt att parter vÀljer forum i Sverige i internationella skiljeförfaranden.I vissa situationer kan en part befara att den framtida skiljedomen blir verkningslös pÄ grund av att en motpart kommer att agera pÄ ett sÀtt som tillfogar parten skada eller försvÄrar verkstÀlligheten av domen. En part kan dÀrför vara i behov av en sÀkerhetsÄtgÀrd bÄde före, under eller efter förfarandet.

I den dominerande samhÀllssynen ses kriminalitet som ett avvikande beteende eftersom det gÄr emot den rÄdande lagstiftningen och normerna. Det finns alltid mÀnniskor som inte följer normerna och ses dÀrför som avvikare. Vad Àr det som fÄr vissa personer att bryta mot lagen? Denna frÄga Àr komplex eftersom alla individer pÄverkas av yttre faktorer pÄ olika sÀtt. Författarna Àr intresserade av hur yttre faktorer kan pÄverka mÀnniskor till att begÄ brottsliga handlingar.

Under handlÀggning av ett Àrende i form av myndighetsutövning kan beslut komma att fattas vilka den enskilde mÄste rÀtta sig efter. Avgöranden och beslutsprocessen inom förvaltningsrÀtten ska prÀglas av ett rÀttssÀkerhetsperspektiv för att skapa legitimitet. Det Àr ocksÄ nÄgot som domstolen ska beakta vid en granskning av beslut frÄn myndigheter. Polismyndigheten utreder Àrenden, med stöd av till innehÄllet skiftande förvaltningsrÀttslig lagstiftning, som till exempel lagen om tillsyn över hund och katt. Lagen syftar till att skydda allmÀnheten mot hundar som Àr under bristande tillsyn.

Luftfartyg rÀknas som lös sak (lösöre). Det sakrÀttsliga momentet vid försÀljning av lösa saker Àr vanligtvis knutet till traditionsprincipen, d v s köparen blir skyddad mot sÀljarens borgenÀrer nÀr han fÄtt egendomen i sin besittning. Sale and leaseback Àr en vanlig finansieringsform vid nyanskaffning och refinan- siering av luftfartyg. Vid en sale and leaseback-affÀr sÀljer flygföretaget ett luftfartyg till en investerare för att omedelbart hyra tillbaka det. Luftfartyget traderas med andra ord aldrig frÄn sÀljare till köpare, utan blir hela tiden kvar i sÀljarens besittning.

Bakgrund ? Genom instiftandet av Sarbanes ? Oxley Act of 2002 har företagen som varittvungna att följa lagen skapat processer och kontroller över den interna kontrollen gÀllandesin finansiella rapporteringen. I och med de ökade kraven pÄ företagen som lagen stÀller harocksÄ kostnaderna för att följa densamma ökat. DÄ de flesta företag sedan tidigare anvÀndersig av kvalitetledningssystem sÄsom ISO 9001, har företag börjat fundera pÄ om de kaneffektivisera sitt arbete gÀllande Sarbanes-Oxley Act och ISO 9001 genom att pÄ nÄgot sÀttförena de tvÄ.Syfte ? Uppsatsens syfte Àr att se om det pÄ nÄgot sÀtt gÄr att förena det arbete somföretagen lÀgger ner pÄ kvalitetsledningssystem sÄsom ISO 9001 med arbetet som det krÀvsatt följa Sarbanes-Oxley Act of 2002.AvgrÀnsningar ? Studien har avgrÀnsats till att undersöka ett företag, Volvo Lastvagnar.Vidare avgrÀnsning har gjorts i den mÄn att det Àr endast externa parter som i nÄgon form Àrverksamma pÄ den svenska marknaden som har intervjuats för insamling av data ochinformation.Metod ? En kvalitativ metod har anvÀnts i uppsatsen, vilket förefaller naturligt dÄ uppsatsenhar undersökt ett företag och inte flera.

Titel: Existerar ett förvÀntningsgap mellan finansiella rÄdgivare och dess intressenter? ? En fallstudie pÄ tre av Kristianstads största bankerKurs: Examensarbete i Företagsekonomi, FEC 632.Författare: Martin Antonsson, Fredrik Bertilsson, Therese Norberg.Handledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin.Bakgrund: Den senaste tidens uppmÀrksamhet kring finansiella rÄdgivarnas förtroende har resulterat i en ny lagstiftning. Det Àr frÀmst ifrÄgasÀttningen om rÄdgivarnas kompetens som lett kunderna till att krÀva bankerna pÄ skadestÄnd dÄ de anser sig erhÄllit vÄrdslös rÄdgivning.Finansiella RÄdgivare: Resultatet av kundernas anmÀlningar mot bankerna blev sÄledes lagen om finansiell rÄdgivning dÀr ett ökat krav pÄ rÄdgivarnas kompetens och förfarande har skÀrpts. Detta har för rÄdgivarna inneburit ett ökat kompetenslyft och Àven utökade krav pÄ hur en rÄdgivning fÄr tillÀmpas. RÄdgivaren ska iaktta god rÄdgivningssed och med tillbörlig omsorg ta tillvara kundens intressen.

Syfte: Att förklara begreppet penningtvÀtt och beskriva gÀllande rÀtt, samt att utifrÄn studiet av rÀttsfall se om lagen Àr tillrÀcklig pÄ omrÄdet eller om det behövs en lagÀndring.Slutsats: Det finns i Sverige vÀldigt fÄ dömda för penninghÀleri. Eftersom vi endast fann ett fall frÄn hovrÀtten och ett fall frÄn Högsta domstolen angÄende penninghÀleriregleringen, kunde vi sjÀlvfallet inte dra nÄgon slutsats. Men utifrÄn de fall vi analyserade kunde vi inte se att det skulle behövas en lagÀndring.Vi ansÄg dock att den kommande lagÀndringen i PTL Àr nödvÀndig för att kunna bekÀmpa penningtvÀtten..

Miljö- och samhÀllsbyggnadsdepartementets Johan GrÄberg ansÄg att Sverige lÄg lÄngt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den sÀger mycket lite om hur transporterna ska ske med hÀnsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen gÄr dÀrför inte att anvÀnda i Europa dÄ insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med slÀp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta gÄr emot de miljömÄl och de miljöbestÀmmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.

Denna studie syftar till att synliggöra olika bedrÀgliga beteenden som riktar sig mot innovatörer. I studien diskuteras möjligheterna till att etablera en funktion som skyddar innovatörer mot en typ av övergrepp som blir allt vanligare. Hur skall subtil manschettbrottslighet begrÀnsas nÀr den Àr bÄde riskfri och lönsam?En vÀgledande frÄga i diskussionen har varit: Skall innovatörer ha samma skydd för sin upphovsrÀtt som andra fria yrkesutövare, eller ska de fortsÀtta fÄ vara villebrÄd utan skydd av rÀttsvÀsendet?Resultatet bygger pÄ dokumentanalyser och en kvalitativ studie om upphovsmÀn till patent, samt intervjuer med personer inom branschen innovationer och entreprenörskap. Resultat baseras bl a pÄ den kvalitativa studien och beskrivs genom fakta om innovatörerna Dr.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att undersöka arbetskraven och den fysiska kapaciteten hos kvinnliga truppgymnaster. Ett ytterligare syfte var att se om det förelÄg nÄgon skillnad mellan tvÄ elitlag med avseende pÄ fysisk kapacitet. FrÄgestÀllningar: Vilka fysiska krav stÀlls pÄ kvinnliga truppgymnaster under trÀning och tÀvling? Vilken generell fysisk kapacitet har kvinnliga truppgymnaster i den svenska eliten?Metod: Gymnaster frÄn tvÄ olika elitlag i truppgymnastik har genomfört ett testbatteri avsett att utvÀrdera maximal aerob kapacitet, explosiv- och uthÄllighetsstyrka, snabbhet och rörlighet. BÄda lagen har tillhört toppen inom svensk gymnastik i flera Är, det ena laget har vunnit flera SM-tÀvlingar och tÀvlat internationellt, medan det andra laget har placerat sig pÄ tredje till sjÀtte plats pÄ SM.

Nuvarande jordförvÀrvslag Àr frÄn 1979 och reglerar bland annat juridiska personers möjligheter att förvÀrva lantbruksegendom. Avsikten med lagen Àr att sysselsÀttning och bosÀttning ska frÀmjas i glesbygdsomrÄden. Man vill Àven att strukturförbÀttringar ska underlÀttas i omarronderingsomrÄden. Ambitionen Àr ocksÄ att bibehÄlla balansen mellan olika Àgarkategorier, frÀmst mellan privatpersoner och bolag. Detta genom att begrÀnsa juridiska personers möjlighet att förvÀrva lantbruksegendom. FrÄgan om juridiska personers rÀtt att förvÀrva mark har diskuterats den senaste tiden.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att diskutera hur rÀttsvÀsendet Àr pÄverkat av normer och vÀrderingar. Vi undersöker om sÄdana normer och vÀrderingar visar sig i enskilda individers berÀttelser om Àrenden som rör vÄldtÀkt/sexuellt vÄld riktat mot kvinnor. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr feministisk och vi utgÄr dÀrför frÄn Joan W. Scotts förstÄelse av genus i vÄr studie. Vi har Àven anvÀnt oss av andra forskares tankegÄngar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal.

NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Syftet med arbetet Àr att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som Àr effektiva. Arbetet kommer Àven visa vilka problem som kan uppstÄ i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta pÄ en nationell nivÄ för att se hur samrÄd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbÀttras. Det leder fram till huvudfrÄgan; Hur kan planeringen uppnÄ medborgarnas och lagens krav pÄ medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehÄllande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.

Denna uppsats behandlar de intressekonflikter som uppstÄr vid MBO-transaktioner, dvs. företagsförvÀrv dÀr företagsledningen köper ut hela eller delar av det företag i vilket de verkar. I samband med en sÄdan transaktion uppstÄr ofta en intressekonflikt mellan aktieÀgarna (sÀljarna) och företagsledningen (köparna). Denna intressekonflikt förklaras med principal-agentteorin, enligt vilken ledningen Àr en syssloman (agent) i förhÄllande till aktieÀgarna (principalen). HÀrvid föreligger en risk för att ledningen handlar pÄ ett opportunistiskt sÀtt, och anvÀnder sig av sin överlÀgsna kunskap om mÄlföretaget för att köpa upp det.I uppsatsens empiriska del har vi samlat primÀrdata om hur lagstiftaren och marknaden har tacklat de risker som denna intressekonflikt kan ge upphov till.