Syftet med arbetet var att analysera pÄ vilket sÀtt företag kommunicerar gentemot bloggare i marknadsföringssyfte, i de fall dÀr kommunikationen misslyckats eller uppfattats som negativ av bloggarna. Genom att med hjÀlp av metoder för brukstextanalys titta pÄ retoriken och argumentationen i Ätta mail som skickats frÄn företag till bloggare, drogs slutsatsen att mÄnga av mailen saknade tyngd, bÄde retoriskt och argumentatoriskt. MÄnga av mailen saknade tematisk koppling till den adresserade bloggens nisch och i vissa fall stred Àven meddelandet mot marknadsföringslagen.Fyra bloggare har varit med och bidragit med material, och dessa har Àven fÄtt fylla i ett frÄgeformulÀr, för att ge sin subjektiva Äsikt kring mailen de mottagit. BloggbyrÄn, en PR-byrÄ specialiserad pÄ kommunikation företag och bloggare emellan, utgör ocksÄ en del av arbetet i form av en intervju med byrÄns VD (Mats Lindborg), som berÀttar om BloggbyrÄns arbetssÀtt och hur de anser att kommunikationen bör se ut nÀr företag ska kontakta och samarbeta med bloggare i ett marknadsföringssyfte..

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbÀttras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket pÄverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan fÄ pÄ de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav Àr nödvÀndigt för att banker skall ha tillrÀckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lÄgkonjunktur.

Det har genom den sÄ kallade Sigtunadomen fastslagits att det finns möjlighet för kommuner att stÀlla krav pÄ djurskydd vid offentlig upphandling. Den offentliga sektorn Àr en mycket attraktiv marknad för den svenska produktionen av kött och krav pÄ ett bÀttre djurskydd skulle ge det svenska köttet en möjlighet att konkurrera med importerat kött. Mitt mÄl med arbetet var att fÄ fram ett underlag som kommuner kan anvÀnda sig av för att fÄ möjlighet att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har genom en intervju med utvalda kommuner, som redan jobbar med dessa frÄgor, fÄtt fram ett underlag för en litteraturstudie i Àmnet. I litteraturstudien har jag fördjupat mig i vad som krÀvs för att kunna stÀlla krav pÄ en högre kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har tagit upp lagen om offentlig upphandling, vilka skall- krav som kan stÀllas pÄ djurskydd i upphandlingen samt en jÀmförelse mellan EU:s direktiv för lÀgsta djurskyddskrav vid svinhÄllning och Sveriges djurskyddskrav vid svinuppfödning. Jag kom fram till att det finns möjlighet för kommuner att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött och att det finns kommuner som redan arbetar med frÄgan. De intervjuade kommunerna har en andel svenskt kött som ligger mellan 54 ? 82 % och jag kan dÀrmed konstatera att genom att stÀlla krav pÄ djurskydd sÄ ökar det svenska köttets konkurrensförmÄga..

En studie av motiveringarna till rÀttshjÀlpslagen..

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna uppsats var att undersöka hur berörda fotbollslag i senior- och ungdomsserierna har uppfattat lagvĂ€rdsarbetet, genom att problematisera och belysa behovet av lagvĂ€rdar och vilka effekter som lagen ser av detta arbete. De frĂ„gestĂ€llningar som vi anvĂ€nde var: Anser berörda lag att det finns ett fortsatt behov av lagvĂ€rdar och hur uppfattar lagen sjĂ€lv idĂ©n med lagvĂ€rdar? UppnĂ„r lagvĂ€rdarna sitt syfte, utifrĂ„n Stockholms Fotbollförbunds riktlinjer? Är lagvĂ€rdsutbildningen tillrĂ€cklig, sett utifrĂ„n dagens utformning? Har sĂ€kerheten runt matcherna förbĂ€ttrats, i och med införandet av lagvĂ€rdar?MetodVi har gjort en totalundersökning omfattande samtliga lag som spelar i Stockholms Fotbollförbunds seriesystem och omfattas av kravet pĂ„ lagvĂ€rd. Datainsamling har skett i form av enkĂ€t, utformad i samrĂ„d med Stockholms Fotbollförbund.ResultatMajoriteten av de responderande lagen anser att ett fortsatt behov av lagvĂ€rd finns. PĂ„ frĂ„gan om lagvĂ€rdarna uppfyller sitt syfte, skiftade svaren.

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

Lagen om förbud mot köp av sexuell tjÀnst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999.NÀr lagen utarbetades var den, internationellt sett, unik i sin utformning eftersom den utmÀterstraffansvar för den som köper en sexuell tjÀnst men inte för den som sÀljer den. Föreliggandeundersökning Àmnar söka svar pÄ frÄgor kring hur den dominerande diskursen om sexhandelsÄg ut inför och i samband med att lagen kom till, hur den sÀljande och köpande parten i sexhandelngestaltas i förarbetena och vilka vÀrden som genom argumentationen för och emot enkriminalisering framhÄlls som skyddsvÀrda i förhÄllande till sexhandeln. Den tidigare forskningensom presenteras visar pÄ i grova drag tvÄ motstÄende förhÄllningssÀtt till prostitution,som bÄda hÀvdar en feministisk utgÄngspunkt men som ur olika perspektiv fokuserar pÄ kvinnansrÀttigheter. Den teoretiska och metodologiska utgÄngspunkten i min studie Àr diskursanalys.Undersökningen prÀglas av en socialkonstruktivistisk syn, med begrepp frÄn kritiskdiskursteori som Àmnar belysa materialet och svara pÄ frÄgor ur ett diskursivt perspektiv ochett genusperspektiv. FrÄgorna har besvarats i huvudsak med en kvalitativ metod, men medinslag av enstaka kvantitativa mÀtmetoder som komplement.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angĂ„ende en mĂ€nsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angĂ„ende en mĂ€nsklig gensekvens Ă„r 1988. I Sverige regleras patent pĂ„ uppfinningar i patentlagen, Ă€ven patent pĂ„ gener regleras i den lagen. NĂ€r ett patent beviljas pĂ„ en uppfinning erhĂ„lls en ensamrĂ€tt, alltsĂ„ en ensamrĂ€tt att yrkesmĂ€ssigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).BestĂ€mmelsen kring patent pĂ„ mĂ€nniskokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte gĂ„r att ta patent pĂ„ mĂ€nniskor i olika bildning- och utvecklingsstadier, mĂ€nniskokroppen utgör alltsĂ„ ett undantag för patentering. Isolerade bestĂ„ndsdelar av mĂ€nniskokroppen eller tekniskt framstĂ€llda bestĂ„ndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, Ă€ven om en bestĂ„ndsdels struktur Ă€r identisk med strukturen hos en naturlig bestĂ„ndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio Ă„r lĂ„ng debatt lĂ„g bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rĂ€ttsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

Skatteverket fattar varje Är ett grundlÀggande beslut om Ärlig taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare Àr skyldiga att medverka genom att lÀmna riktiga uppgifter till underlag för taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

The purpose of this essay is to study the film culture in South Africa in a national cinema-context, focusing on the relationship between anti-apartheid film from 1974-1994 and the film in South Africa today. By pitching the South Africa-specific works of Lucia Saks and Jacqueline Maingard against the over-arching debate on national cinema as formulated by, amongst others, Stephen Crofts and Andrew Higson, this study aims to find whether or not a specific South African national cinema have existed, and exists today, or not. The study finds that an underground culture of documentaries and short films made by and for the black population has been in place since the apartheid, and the distribution method on video and television is still being used to reach the black population today. By re-examining the concepts of both the national, and of national cinema to also include film on video and television, the study shows that South Africa has indeed a film culture that can be called a national cinema..

Syftet med denna studie Àr att sammanstÀlla fysiska testresultat frÄn Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns nÄgot samband till tabellplaceringen. Data har insamlats frÄn svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats Àr antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka dÀr 158 spelare fördelat pÄ sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan lÀngd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt berÀknades genom coopertest och beeptest dÀr skillnaden mellan bÀsta och sÀmsta lagets testvÀrde 60,4 - 52,9 ml?min-1?kg-1 (P<0,01).

Den 1 januari 2006 infördes Àndringar i rÀttegÄngsbalkens 28: e kap. Paragraferna 12, 12 a, 12 b och 13. Dessa Àndringar Àr den nya DNA-lagen. Syftet med Àndringarna var att utöka möjligheterna att vid förundersökning av brott kunna faststÀlla identiteten och binda eventuell gÀrningsmÀn till brottet samt att polis och Äklagare med hjÀlp av DNA-tekniken kan fÄ fler brott uppklarade och att uppklarningen sker snabbare. Syftet med rapporten Àr att ta reda pÄ om polismyndigheterna skickat in prover i den utstrÀckning det finns resurser för.

Davidsson-Mulà, B & Larsson, M. Vem tillkommer rÀtten till sin död och vem tillkommer det att döma? En litteraturstudie om sjuksköterskans roll vid eutanasi. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2008.

Polismannens befogenheter att genomföra kroppsvisitation och kroppsbesiktningskiljer sig mellan mÀn och kvinnor, dÀr mÀns möjligheter att utföra dessa ÄtgÀrderpÄ kvinnor Àr begrÀnsade. Syftet med detta arbete har varit att undersökabestÀmmelserna kring dessa ÄtgÀrder sett ur ett genusperspektiv och se vilkakonsekvenser de fÄr för polisarbetet. Till grund för arbetet har legat vÀsentligalagar som berör dessa tvÄngsÄtgÀrder, intervjuer med poliser, delar av vad somframkommit i programmet Kalla Fakta och en proposition om förslag till Àndraderegler kring rÀttegÄngsbalkens bestÀmmelser. I arbetet har jag kommit fram till attdet rÄder delade meningar kring bestÀmmelserna. Att visa hÀnsyn och trots alltkunna utföra sina uppgifter kan till viss del vÀgas mot det merarbete somkvinnliga poliser tillförs och det faktum att mÄnga kvinnor troligen undgÄrlagföring dÄ dessa inte fÄr underkastas gÀllande tvÄngsmedel av den stora delenmanliga poliser som poliskÄren utgör.