I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av sÄ kallade intresseledamöter. NÀr AD prövar ett mÄl om etnisk diskriminering har domstolen en sÄ kallad allmÀn sammansÀttning. I en allmÀn sammansÀttning deltar tre ledamöter som inte kan anses företrÀda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gÄnger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta nÀr det gÀller rÀttegÄngsprocessen vid tvistemÄl.

I denna uppsats unders?ks hur r?tten till en r?ttvis r?tteg?ng enligt artikel 6 i Europakonventionen (EKMR) efterlevs inom Internationella brottm?lsdomstolens (ICC) r?ttsliga processer. Genom en r?ttsdogmatisk och komparativ analys belyses de utmaningar som uppst?r n?r ett regionalt r?ttighetsskydd m?ter en internationell jurisdiktion, d?r ICC:s processer inte alltid motsvarar de standarder som EKMR fastst?ller. S?rskilt fokus ligger p? domstolens oavh?ngighet och opartiskhet samt r?tten till r?tteg?ng inom sk?lig tid, d?r uppsatsen identifierar b?de strukturella och praktiska skillnader mellan EKMR och Romstadgan.

Den 1 juli 1992 trÀdde minerallagen (1991:45) i kraft och ersatte gruvlagen (1974:342), samt lagen (1974:342) om vissa mineralfyndigheter. Genom ikrafttrÀdandet kom den gruvrÀttsliga lagstiftningen att bli enhetlig. Minerallagen Àr en exploateringslag vari en avvÀgning gjorts mellan markÀgarnas, prospektörens och samhÀllets intressen. Denna uppsats har syftat till att undersöka fastighetsÀgarens stÀllning vid mineral- prospektering. FramstÀllningen bygger frÀmst pÄ förarbetena till mineral- lagen och 1974 Ärs gruvlagstiftning.

Detta arbete syftar till att utreda hur svenska infanterireglementen har förÀndrats frÄn det kalla krigets invasionsförsvar till dagens moderna insatsförsvar, men ocksÄ pÄvisa likheter mellan dessa.Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ reglementen, Infanterireglemente Skyttebataljon 1974 och Markstridsreglemente 6: Manöverbataljon FörhandsutgÄva 4 2012, som jÀmförs med ett analytiskt ramverk konstruerad av utvecklade och operationaliserade delar av de sex grundlÀggande förmÄgorna.Uppsatsen visar att det föreligger skillnader i synen pÄ nyttjande av indirekt metod för att besegra motstÄndaren, samt nyttjandet av uppdragstaktik. Likheter finns i form av beskrivningen av fördröjningsstrid och nyttjandet av indirekt eld..

Medlingsinstitutets roll och funktionSyftet med uppsatsen Àr att undersöka vad medlingsinstitutet har för roll i arbetstvister. Vad Àr medlingsinstitutets befogenheter i tvister och vad har institutet för medel att lösa den uppkomna tvisten. UtifrÄn institutets befogenheter blir syftet att ta reda pÄ vad arbetsgivare/organisationer har för skyldigheter i en uppkommen tvist gentemot medlingsinstitutet.Syftet med uppsatsen Àr ocksÄ att undersöka vad medlingsinstitutet gör för att uppnÄ en mer jÀmstÀlld lönebildning mellan könen. För att fÄ en internationell utblick i uppsatsen blir syftet att titta nÀrmare pÄ grannlandet Norge. Finns nÄgot liknande institut dÀr och vad skiljer i sÄ fall instituten Ät.Resultatet av min undersökning blev att institutet har en rad befogenheter bÄde under en tvist, men Àven innan en tvist brutit ut. Skyldigheterna för arbetsgivaren/organisationen Àr inte lika mÄnga, men hÀnger ihop med institutets befogenheter.Att institutet jobbar för en mer jÀmstÀlld löneutveckling blev ett mer överraskande resultat för mig.

Denna kandidatuppsats syfte Àr att analysera svensk bibliotekspolitisk debatt kring Ärtalen 1912 och 1974. Teori och metod som anvÀnds vid analysen utgÄr frÄn diskursteori och diskursanalys. Materialet bestÄr i artiklar frÄn tidskrifterna Folkbiblioteksbladet och Biblioteksbladet.Uppsatsen arbetar utifrÄn antagandet att det kring tiderna vid Ärtalen 1912 och 1974, inom bibliotekssfÀren, skett förÀndringar i förestÀllningar kring folkbibliotekets roll i samhÀllet. Analysen visar att folkbiblioteksdiskursen vid tiderna kan delas in i tvÄ övergripande diskurser: en folkbildningsdiskurs och en kulturförmedlingsdiskurs. Inom dessa tvÄ diskurser har det kring tiderna som legat under analys, pÄgÄtt diskursiva kamper mellan olika lÀger för att fÄ definiera diskursernas innehÄll.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera kommunsammanlÀggningen i Sverige under Ären 1963 ? 1974 utifrÄn ett HÀstvedaperspektiv. HÀstveda kommun tillsammans med flertalet andra smÄkommuner blev en del av det som kom att kallas HÀssleholms kommun 1974. Uppsatsen utreder vilka reaktioner och diskussioner som fanns hos sÄvÀl kommunalfullmÀktige och anstÀllda i kommunhuset, men ocksÄ hos invÄnarna i kommunen. Uppsatsen undersöker ocksÄ om HÀstveda kommun vid sammanlÀggningen hade nÄgra finansiella tillgÄngar kvar.Syftet Àr ocksÄ att undersöka varför HÀstveda gick med i just i det som skulle bli HÀssleholms kommun och inte i nÄgon annan nÀrliggande kommun.Undersökningen Àr gjort utifrÄn protokoll, tidningsartiklar, insÀndare, intervjuer och krönikor..

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

A1195.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Uppsatsen behandlar skatteflyktslagen ingĂ„ende och en definition av begreppet skatteflykt presenteras. Även begreppen skattefusk och skatteplanering bearbetas. Vidare nĂ€mns metoden genomsyn dĂ„ den Ă€r ett alternativt sĂ€tt att angripa skatteflyktsförfaranden pĂ„.Uppsatsens syfte Ă€r att utreda vilka omstĂ€ndigheter som krĂ€vs för att skatteflyktslagen ska bli tillĂ€mplig samt om lagen Ă€r tolkningsbar. Om sĂ„ inte Ă€r fallet utreds hur lagen kan omarbetas. Det framkommer att lagen gĂ„r att tillĂ€mpa och tolka men svĂ„righeter föreligger.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

1 januari 1999 infördes lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet. Den ÄlÀgger revisorn i ett aktiebolag en anmÀlningsskyldighet om han misstÀnker att VD eller styrelseledamot gjort sig skyldig till brott inom ramen för bolagets verksamhet. Lagen Àr mycket omdebatterad och möttes av stor skepsis, frÀmst bland revisorer, vid dess införande. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utifrÄn ett empiriskt material undersöka om tillÀmpningen av lagen medför att lagstiftarens avsikter uppnÄs. Sammantaget tyder det som framkommit i vÄr undersökning pÄ att lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet inte fungerar i praktiken.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur sprÄket i Skatteverkets broschyr Dags att deklarera har förÀndrats mellan 1974 och 2014. För att fÄ en bild av förÀndringen över tid har nio broschyrer, utgivna med fem Ärs mellanrum, undersökts. Svensk sprÄkvÄrd har under lÄng tid arbetat för ett enklare svenskt myndighetssprÄk och denna uppsats Àmnar studera om myndighetssprÄket har pÄverkats av detta och förÀndrats under denna tid. Hypotesen Àr att sprÄket har förÀndrats och att det blivit enklare.Undersökningen genomförs i tvÄ led: en del som fokuserar pÄ broschyrernas sprÄk och en del som fokuserar pÄ broschyrernas tilltal.Den sprÄkliga undersökningen studerar materialets lexikon, syntax och lix-vÀrden samt hur förÀndringen i dessa olika sprÄkliga aspekter korrelerar. Resultaten frÄn undersökningen visar att sprÄket har förÀndrats under den undersökta tidsperioden, men att inga stora skillnader syns mellan 1974 och 2014.

This Bachelor?s thesis examines and describes the governmental cultural policy in Sweden. The relation between the state and the market in society is in focus. Earlier research is used to describe the development of cultural policy in Sweden after the world war two until today. Two governmental bills are examined and described, one from 1974 and one from 2009.