Sökresultat:
3294 Uppsatser om Lagar och regler - Sida 24 av 220
Aspergers syndrom : Hur mycket vet vi om det?
SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom är och vad det innebär för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att ställa diagnosen Aspergers syndrom och även hur föräldrar, förskolan och skolan kan hjälpa barnen med Aspergers syndrom att lära sig samhällets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjälp av litteratur från tidigare forskningar och samtal med lärare och specialpedagogen. Det som jag lägger tyngdpunkten på, är min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 års ålder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svårigheter med språket och det sociala beteendet. Men med hjälp av tålamod och vilja kan de lära sig att samspela med omgivningen även om de inte förstår varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..
Effektivitet och legitimitet i en kommunal inköpsprocess: En fallstudie ur ett institutionellt perspektiv
Den kommunala verksamheten står ständigt inför ökande effektiviseringskrav och under de senaste åren har inköpsprocessen allt mer hamnat i fokus eftersom kommuner sett möjligheter till kostnadsbesparingar i processen. Arbetet med inköp är styrt av en mängd Lagar och regler vilket ställer krav på att inköpen sker på rätt sätt. Syftet med denna studie är att med hjälp av institutionella mekanismer öka förståelsen för kommuners arbete med inköpsprocesser. För att nå en ökad förståelse har processen i en kommun beskrivits och sedan har kritiska delar identifierats. Studien har antagit ett aktörssynsätt där en fallstudie har genomförts och materialetn samlades in genom en kvalitativ enkät, kvalitativa intervjuer samt observationer.
Lärande i arbetslivet : Studie- och yrkesvägledares reflektioner om sitt eget lärande
Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse av studie- och yrkesvägledares reflektioner om sitt eget lärande i arbetslivet. Frågeställningarna som ligger till grund är vilka erfarenheter vägledare ger uttryck för när det gäller sitt lärande i arbetslivet, samt i vilka situationer de anser att de lär i arbetet. Inriktningen har valts mot bakgrund av vägledarnas viktiga roll att vägleda individer till utbildnings- och yrkesval. Lärande i arbetslivet är en viktig aspekt som leder till förbättrade kunskaper vilket i sin tur ökar kvalitén i vägledningen av elever och klienter.Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer.Resultatet har tolkats med hjälp av teoretiska modeller om lärande och kompetensutveckling.
Kan man bötfälla en kollega?
Syftet med vår rapport har varit att undersöka om poliser känner att de kan anmäla sina kollegor för trafikbrott samt beskriva vilka regler som gäller för polis när det gäller undantagsbestämmelserna i trafiken. I bakgrundskapitlet beskrivs de olika tjänstegraderna polisen har att rätta sig efter då de kör bil. I vårt teorikapitel berättar vi om olika normer som finns i olika grupper. Dessa informella regler kan se annorlunda ut beroende av vilken grupp man tillhör. För att få in empiriskt material har vi använt oss av att skicka ut enkäter.
Gemensamhetsutrymmet - En mötesplats på gott och ont
Vi har studerat samspelet i gruppbostaden för att se hur samspelet gestaltar sig. I huvudsak har vi studerat samspelet i gemensamhetsutrymmet mellan de boende och personal. Gemensamhetsutrymmet är en mötesplats för gemenskap men mötet kan också uppfattas som påtvingat. De personer som bor tillsammans i gruppbostaden har inte valt att bo gemensamt utan de bor i en gruppbostad på grund av att de har en lindrig utvecklingstörning och är i behov av stöd av perso-nal. Vi har funnit att samspelet styrs på makronivå utifrån den rådande handikapp-politiken och organisationens tankar.
Vem har befälhavaransvar på en fritidsbåt? En rättsdogmatisk studie av gällande rätt avseende befälhavarskap på fritidsbåt i samband med sjöfylleri.
Denna studie är en rättsdogmatisk studie som behandlar vem som är befälhavare på en fritidsbåt, samt vem som enligt sjölagen 20:4 har en uppgift som är av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss, i samband med sjöfylleri. Slutsatsen är att lagen är svår att tolka. Många, inkluderat många av landets domstolar, utgår ifrån att den som framför båten är ensam ansvarig för båtens framförande, det vill säga båtens befälhavare, och därmed den enda i båten som måste vara nykter. Men är det verkligen lagens andemening? Av rättskällorna kan man uttyda att det i de flesta fall är ägaren till fritidsbåten som anses vara befälhavare, om han finns ombord.
Företagsinkubatorer : Rådgivning inom innovationsprocesser
Sälen är norra Europas största skidcentrum och är under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB äger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I Hundfjället planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstärka området som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som eftersträvas. Målet är att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjällmiljö.
Automation och Standardisering
Inom EU finns ett regelverk som strävar efter interoperabilitet att det ska vara lätt att kunna resa och göra affärer mellan alla nationer inom EU utan att behöva vare sig byta tåg eller förare. Denna rapport specificerar de olika Lagar och regler som utfärdats och specificerats av EU kommissionen och UNISIG samt det svenska nationella regelverket som gäller för ERTMS-signalprojekteringen för markutrustning. Idag finns ett behov av att effektivisera signalprojekteringen eftersom det finns flera pågående och kommande projekt. För att nå detta kommer en checklista för signalprojektering tas fram som tydligt ska visa exempelvis var en balis i förhållande till en signalpunktstavla ska placeras genom att hänvisa till korrekt delkapitel i respektive dokument.Uppdraget med examensarbetet är att det ska bli enklare att verifiera ERTMS-signalprojekteringen på helt nya sträckor i Sverige och internationellt. Detta är något som ännu inte är standardiserat.
Internprissättningsdokumentation : Bör de svenska internprissättningsdokumentationsreglerna med hänsyn till BEPS åtgärdspunkt 13 revideras, och i så fall, vilka generella aspekter bör lagstiftaren ta hänsyn till vid utformandet av svenska framtida dokumen
2007 infördes regler om dokumentationsskyldighet i Sverige. Reglerna baserades på OECDs riktlinjer för internprissättningsdokumentationskrav. I slutet av september 2014 publicerade OECD BEPS-rapporten ?Guidance on Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting? vilken innehåller omfattande förslag på hur OECDs nuvarande internprissättningsdokumentationsregler bör revideras. Frågan blir därmed om, och i så fall hur, kommande svenska internprissättningsdokumentationsregler bör utformas?Det finns idag betydande skillnader mellan nuvarande svenska bestämmelser och OECDs kommande ändringar.
Stötfångare optimerad för det nya IIHS/Thatcham-provet
Gestamp R&D i Luleå utvecklar stötfångare, sidokrockskydd och andra krocksäkerhetskomponenter åt bilindustrin. Dessa delar har till uppgift att vid krockar deformeras och absorbera den tillförda energin. Kring krockskyddens utformning finns ett antal Lagar och regler. Alla dessa måste tas i beaktade när ett ny produkt utvecklas. På Gestamp R&D används CAD- programmet I-DEAS för att ta fram lämpliga geometrier till ovan nämnda produkter.
Lagar & Internetanvändning : Förändrat beteende hos användare?
Denna uppsats ämnar behandla de tillkomna lagarna kring internanvändningen i Sverige, hur de har påverkat användarnas beteenden samt vilka åtgärder de har vidtagit för att säkra sin integritet. Samt att öka förståendet kring lagarna och vad de innebär för gemene man..
Att använda dagvatten från begravningsplatser till bevattning
Jag blev introducerad till Moviums projekt om miljöaspekter på kyrkogårdar och läste i samband med detta en rapport av Harivandi (2000) om möjligheten att använda spillvatten som bevattningsvatten. Jag såg möjligheten att kunna sammanföra flera av mina personliga intressen: miljö, kultur och vattenförvaltning.
Ett av de viktigaste grönområdena är begravningsplatser eftersom de har en etablerad plats i stadsplaneringen. Frågan som ska behandlas i denna rapport är: Kan dag- och dränvatten från begravningsplatser användas till bevattning av begravningsplatser i stället för att använda sig av kommunalt vatten? Att använda kommunalt dricksvatten till bevattning av begravningsplatser är att utnyttja en resurs som vi i Sverige är bortskämda med. Detta missbruk försvinner om dagvatten och dränvatten från begravningsplatser kan användas till bevattning.
Moderna trä- och betongstommar i flerbostadshus : En teknisk jämförelse av ett fyravåningshus med två stomalternativ.
Målet med detta arbete var att belysa skillnaderna mellan ett fyravåningshus med trä- respektive halvprefabricerad betongstomme ur ett tekniskt perspektiv för att utröna vilket stomalternativ som är att föredra.Faktorer som belystes var:Tjocklekar på bärverksdelarLängsta möjliga spännvidderInstallationsmonteringElementmonteringGrundstorlekLjudisolerande förmågaRisk för fuktskadorBranddimensioneringProjekteringskomplexitetBygghandlingar från ett befintligt flerbostadshus med trästomme erhölls och analyserades, och ett hus med likvärdig stomme av betong projekterades.Bärverket med halvprefabricerad betong dimensionerades efter rådande Eurokoder och detaljer utformades enligt gällande Lagar och regler samt erkänd branschstandard.Ur de tekniska perspektiv som avhandlats i denna rapport väger fördelarna med betong något tyngre än träalternativets fördelar trots att egenskaperna i vissa hänseenden är mycket lika.Betongalternativet ger stora fördelar vad gäller brand och ljud och är samtidigt enklare att projektera, medan trä har sina fördelar i montering och grundläggning. Att välja en stomme av trä till ett flerbostadshus verkar också ha fördelar i de icke avhandlade aspekterna, t.ex. miljö och arbetsmiljö.För att uppfylla ljud-, brand- och fuktkrav i ett trähus krävs det avancerade byggsystem som innebär stor komplexitet i projekteringen vilket kräver ett nära samarbete mellan träprojektör och fabrikör. .
Fem kommuners val av riktlinjer för social media
Syftet med den här uppsatsen har varit att redogöra för hur fem kommuner har resonerat i valet av riktlinjer för sociala medier och huruvida den ökade användningen av social media innebär en rörelse mot e-demokrati och e-förvaltning eller inte. Med hjälp av en enkätundersökning har den empiriska delen av uppsatsen besvarats. Fyra frågor: Varför väljer en kommun att ta fram egna riktlinjer? Vad är bakomliggande skäl till en kommuns utformning av riktlinjer? Kan olika val av riktlinjer få negativa konsekvenser? Varför väljer en kommun att synas i sociala medier? ingick i en enkät som skickades via e-post till Piteå, Halmstad, Norrköping, Eskilstuna och Stockholm stad. Den femte frågan i uppsatsens frågeställning, nämligen: Vad skiljer sig mellan de olika riktlinjerna? har besvarats utifrån kommunernas dokument för uppsatta riktlinjer för social media som publicerats på kommunens hemsida.Social media är en del av statens mötesplats, en plats där vi människor kan ha direkt kontakt med politikerna och föra en diskussion.
Banken och Basel 2 : Hur de svenska storbankerna förhåller sig till kapitaltäckningsregelverket
Sverige har historiskt sett drabbats av fyra finansiella kriser sedan landet industrialiserades i slutet av 1800 ? talet. I dagsläget befinner vi oss i en ny finansiell kris vilken har en global spridning och har sin grogrund i bland annat att utlåningen ökat lavinartat runt om i världen det sista decenniet . Finansiella kriser föranleds ofta av att det finansiella systemet satts ur balans. För att erhålla ett stabilt finansiellt system krävs förtroende och för att värna om detta, och därmed stabiliteten i det finansiella systemet i förlängningen, finns Lagar och regler.2007 implementerades ett nytt kapitaltäckningsregelverk i svensk lag, efter direktiv från EU.