Syfte: Studien syftar till att undersöka internationaliseringsprocessen hos svenska sjukvårds-och omsorgsföretag som tillhandahåller sjukvårdstjänster. Dessutom kommer studien att undersöka svårigheter, möjligheter och framtidsutsikter i samband med sjukvårds-och omsorgsföretagens internationalisering.Metod: Denna studie har genomförts genom tillämpningen av en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. Informationen hämtad från studiens primärdata och sekundärdata har varit grunden för undersökningens analys och slutsats.Slutsats: Företagens internationaliseringsprocess har sett olika ut beroende på företagens struktur och hur de arbetar med sjukvård och omsorg vilket lett till olika val av strategi. Svårigheterna har varit i form av skillnader i lagar, regler, kultur och olika sjukvårdssystem som finns i olika länder. Den största möjligheten från en internationalisering har varit förvärv av ny kunskap och kunskapsutbytet mellan länder.

Från den första januari 2006, är det tillåtet att slakta mobilt inom hela EU. Både konsumenter och företagare måste få veta att detta alternativ finns att tillgå och att det är möjligt att bedriva slakteriverksamhet på det här viset. Jag vill att de ska se fördelarna med mobil slakt, t ex färre livdjurtransporter och bättre köttkvalitet på grund av mindre stress. Ett svenskt företag har konstruerat och byggt mobila enheter till den svenska renslakten men också till, bland annat, USA där Cheyennerna slaktar bisonoxe. Med bland annat detta företags kunskap så kan mobila enheter inredas och utrustas så att alla djurslag kan slaktas mobilt.Reglerna för mobila slakterier är de samma som för stationära.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera vilka förkunskaper som fanns hos kvotflyktingar innan de kom till Sverige. Därefter belysa deras upplevelser av det professionella mottagandet och sin första tid i Sverige, utifrån förkunskaperna de hade. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt intervjuades sju individer i Örnsköldsviks kommun. Resultaten har sedan förklarats och förankrats med hjälp av etablerade teorier som människans behovshierarki och en känsla av sammanhang. Studiens huvudsakliga resultat är att intervjupersonerna hade väldigt begränsade förkunskaper om Sverige innan ankomst.

Polisens uppdrag styrs av Lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Det regelverk som kringgärdar vattenverksamheter i Sverige är omfattande. Det ställs höga krav på verksamhetsutövarna för att miljöbalkens syfte om att främja en hållbar utveckling skall kunna följas. Frågeställningarna som utformats handlar dels om vad en vattenverksam-het är och dels vilka allmänna och specifika krav som ställs för att få upprätta eller ändra en vattenverksamhet. Utöver detta finns specifika frågeställningar vad gäller regler för upprät-tande av en kraftverksdamm för Skellefteå kraft. Genom att granska lagtext, förarbeten samt doktrin har de rättsliga förutsättningarna som finns för den obligatoriska miljöprövningen redogjorts för.

Att personer saknar eller har nedsatt arbetsförmåga skapar effekter på såväl individ, organisations och samhällsnivå. Arbetslivsinriktad rehabilitering genomförs för att personer ska återfå sin arbetsförmåga och i Sverige omfattar denna process flera aktörer från olika organisationer och professioner. Dessa måste därför samverka för att rehabiliteringen ska få ett bra resultat.Detta har i tidigare forskning visat sig medföra flera olika typer av utmaningar för de involverade personerna. Syftet med föreliggande studie är studera samverkan mellan personer som tillhör olika organisationer och professioner utifrån ett förhandlings-och nyinstitutionellt perspektiv. Studien har genomförts utifrån grundad teori och baseras på sju intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering.

AbstractGenom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i sex- och samlevnad pågrundskolans senare del, och en utbildningskonsult från preventions- och utvecklingsenheten iGöteborg, undersöks hur sexuell orientering konstrueras, reproduceras och utmanas genomderas tal om sexualitet. Syftet är att diskutera hur människans sexuella begär riktas genomnormer och regler. Med utgångspunkt i teoretiska perspektiv utifrån Sigmund Freudspsykoanalys, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Judith Butler och SaraAhmeds queerteoretisk fenomenologi, fokuseras analysen på hur människan genom normeroch regler socialiseras in i en sexuell begärsriktning. Detta görs efter vad som är godtagbarabegärsriktningar inom samhället.Respondenterna i uppsatsen anser att sexualitet bör förstås som en relation mellan ettbegär och någon/något som begärs. En sådan förståelse positionerar resonemanget i endiskussion om hur begärsrelationer får ta utrymme i samhället på grund av huruvida normeroch regler godtar respektive förkastar begärsrelationer.

Svavel som fungicid är sedan långt tillbaka mycket känt och används mycket runt om i världen. Det får användas i många olika grödor och även i ekologisk odling, då den bland annat anses vara en naturlig substans. I detta arbete som är en litteraturstudie vill jag försöka få svar på om svavel som fungicid har en påverkan på människan och miljön. Preparatet Kumulus DF är godkänt i Sverige med svavel som verksamt ämne och innehåller 80 vikt-% elementärt svavel. Därför har bruksanvisning och säkerhetsdatablad till Kumulus DF studerats. Även vilka Lagar och regler som styr bland annat godkännande av ett växtskyddsmedel. Svaren på frågan är att det elementära svavlet i sig inte har någon påverkan på människa och miljö.

Uppsatsen behandlar företrädaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrädare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. Utgångspunkten för uppsatsen är att undersöka huruvida det är nödvändigt med särskilda regler för icke inbetald skatt eller om det är tillräckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrätten. Uppsatsen redogör för hur företrädaransvaret ser ut i svensk rätt idag men går även igenom de motiv som ligger bakom bestämmelserna samt hur det har utvecklats över tid. Härutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att få betalt för upplupen skatt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.

Ingen resumé lämnad..

Uppsatsen behandlar företrädaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrädare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. Utgångspunkten för uppsatsen är att undersöka huruvida det är nödvändigt med särskilda regler för icke inbetald skatt eller om det är tillräckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrätten. Uppsatsen redogör för hur företrädaransvaret ser ut i svensk rätt idag men går även igenom de motiv som ligger bakom bestämmelserna samt hur det har utvecklats över tid. Härutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att få betalt för upplupen skatt.

Denna studie inriktar sig på bevarande av åkermarksareal utifrån ett hållbart resurshanteringsperspektiv. Syftet är att analysera förutsättningarna för åkermarkens bevarande genom en kartläggning av faktiskt och önskvärt handlingsutrymme på regional nivå i Sverige. Studien utgår ifrån ett induktivt förhållningssätt men har fäste i vetenskaplig litteratur om lagar/reglers efterlevnad och implementeringsbarriärer. Det empiriska materialet bygger på en metodikkombination. Intervjuer har utförts vid Östergötlands länsstyrelse för att kartlägga det praktiska, upplevda samt önskvärda handlingsutrymme för åkermarkens bevarande.  En textanalys av lagar, mål -och policydokument har kompletterat intervjuanalysen genom att synliggöra den regionala nivåns formella handlingsutrymme i frågan.

Titel: Fildelningsvanorna bland gymnasieungdomarFörfattare: Anders Sjöberg & Marcus OlssonHandledare: Jan AidemarkInstitution: Matematiska och systemtekniska institutionenKurs: IVC730Problemformulering: På vilket sätt skiljer sig fildelningsvanorna mellan män och kvinnor lokalt i Växjö och i Sverige?Hur påverkar fildelningen individernas köpbeteenden?På vilket sätt påverkar Lagar och regler fildelningen hos individer?Syfte: Avsikten med vår uppsats är att ta reda på vilka skillnader det finns vad gäller fildelningsvanor hos ungdomar i Växjö och jämföra detta med hur det ser ut i övriga landet. Vi vill också veta vilka övriga faktorer som påverkar folk till att fildela respektive inte fildela.Metod: Undersökningsmetoden har varit kvantitativ. Empirin har samlats in genom att göra en enkätundersökning. Enkäterna har sedan behandlats i en databas.Slutsats: En klar majoritet av gymnasieungdomar fildelar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande god redovisngssed avseende finansiella instrument. Uppsatsen syftar även till att övergripande beskriva och analysera gällande skatteregler/-praxis avseende finansiella instrument. Avslutningsvis kommer även uppsatsen att kortfatttat beskriva och analysera kommande regler i IAS 39.Metod: Framställningen utgår från en bred litteraturstudie av ämnesrelevanta källor. Analysen baseras främst på denna litteratur.Slutsatser: Gällande svenska redovisnings- och skatteregler för finansiella instrument är komplicerade då det saknas klara och enhetliga linjer i lagar, rekommendationer och doktrin. Svenska normgivare verkar för att utvecklingen inom redovisningen i Sverige skall ske i harmoni med IASB:s rekommendationer.